Ort i Sverige agerar mot Trump – vill skapa fristad

2025 06 05

En ort i Sverige vill skapa en fristad för amerikaner.

President Donald Trump har rört upp starka känslor under sin andra mandatperiod i Vita huset.

Trumpadministrationen har bland annat fryst ekonomiskt stöd till universitet som Harvard och kraftigt skurit ned på ekonomiska satsningar på forskning.

Forskningen är emellertid viktig för den ekonomiska utvecklingen, och nu vill en svensk ort skapa en fristad för amerikanska forskare.

Vill skapa fristad

Liberalerna i Huddinge vill att Flemingsberg utanför Stockholm ska bli en fristad för amerikanska forskare, rapporterar SVT.

Det liberala oppositionsrådet i Huddinge, Carl Otto Engberg (L), menar att Trump har startat ett ”ideologiskt korståg” mot amerikanska forskare, och föreslår därför att Flemingsberg ska bli en fristad för dessa.

– Det som vi vill se är någon typ av mjuklandning, så att när amerikanska forskare kommer hit till Flemingsberg så ska det vara enkelt att kanske få ett korttidskontrakt på en bostad eller på andra sätt få praktiska möjligheter att enkelt komma in i Sverige och få professionella och sociala kontakter. Där tror jag inte minst att de lokala företagen är viktiga, säger Carl Otto Engberg till kanalen.

Förslaget ska tas upp i kommunstyrelsen i mitten av juni, och kommunstyrelsens ordförande Sara Heelge Vikmång (S) är positiv.

– Jag håller med om att Flemingsberg är den perfekta platsen för forskare som letar efter en fri akademisk miljö att bli verksam i. Här inviger vi snart 800 nya forskningsbostäder, och vi arbetar redan intensivt med att attrahera internationell spetskompetens inom bland annat Life science, säger Sara Heelge Vikmång (S) till kanalen.

Kan attrahera spetskompetens

Socialdemokraterna har redan tidigare lyft förslaget att göra Sverige och Stockholm till en fristad för forskare och akademisk frihet, efter att Trump drog in anslag till Harvard.

När forskning begränsas i USA påverkas även tillväxt och innovationsförmåga i Europa, framhöll partiledaren Magdalena Andersson (S) och finansregionrådet i Region Stockholm Aida Hadžialić (S) i en debattartikel i DI i maj.

– Men det skapar också en möjlighet att attrahera internationell spetskompetens till Sverige. Forskare, både i USA och internationellt, ser sig nu om efter miljöer där akademisk frihet värnas. Här finns en chans att både stå upp för våra värderingar och stärka vår attraktionskraft, skrev Andersson och Hadžialić i debattartikeln.

Foto: Official-White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

2026 07 01

Ryssarnas pessimism är rekordstor.

Det kokar av missnöje i Vladimir Putins Ryssland.

Nu kommer nya siffror som visar att en stor majoritet av ryssarna är bedrövade över tillståndet i landet.

Majoritet är missnöjda

Missnöjet bland ryssarna är större än det varit vid någon tidpunkt under åtminstone de senaste 20 åren av mätningar.

Det visar en ny mätning från Gallup gällande Rysslands ekonomiska tillstånd, rapporterar Reuters.

En klar majoritet, närmare bestämt 60 procent av respondenterna, tycker att ekonomin i deras stad eller område blir sämre, enligt undersökningen.

Bara 27 procent tror att ekonomin blir bättre, och 9 procent menar att den förblir densamma.

Även levnadsstandarden är på tydlig nedgång, enligt den dystra bild som ryska folket målar upp i undersökningen.

56 procent uppger att levnadsstandarden försämras, medan 29 procent svarar att den förbättras. 14 procent ser ingen förändring.

Kan bli ännu värre

Undersökningen genomfördes per telefon mellan den 14 mars och 6 maj, och offentliggjordes idag, enligt nyhetsbyrån.

Det innebär att missnöjet var stort redan innan bränslekrisen förvärrades kraftigt.

– I en tid av hög säsongsefterfrågan har bensinbrist brutit ut i många delar av landet efter att Ukraina intensifierat attackerna mot oljeraffinaderier, rapporterar nyhetsbyrån.

Det innebär att ryska folkets missnöje och frustration kan ha förvärrats ytterligare sedan undersökningen genomfördes.

Samma undersökning visar dessutom att förtroendet för militären och regeringen minskar.

Förtroendet för militären har minskat från 80 procent vid invasionsåret 2022, till 66 procent i den senaste undersökningen.

Under samma period har förtroendet för den ryska regeringen minskat från 66 till 53 procent.

Ukrainare missnöjda med USA

Samtidigt har Gallup även publicerat en undersökning från Ukraina, som handlar om synen på USA.

Det ukrainska folkets gillande av ”USA:s lednings arbetsinsats” har sjunkit till 7 procent, medan 79 procent av ukrainarna ogillar Vita husets insats.

Det är det största raset någonsin, i något land, vad gäller stödet för USA:s ledning, enligt Gallup.

Foto: President of Russia Office resp Cattu

Text: Redaktionen

Ryssland stänger gränsövergångar

2026 07 01

Ryssland kapar förbindelsen med bland annat Finland.

Ryssland stänger flera gränsövergångar från och med den 1 juli, alltså idag.

Det handlar om övergångar vid Finlands och de baltiska ländernas gränser.

Kapar en av få kvarvarande förbindelser

Kreml har beordrat att järnvägsgränsövergångar längs gränserna mot Finland, Estland och Lettland ska stängas, rapporterar Kyiv Post.

Det handlar om fem gränskontrollstationer för järnväg vid Finlands gräns, samt en vid Estlands och en vid Lettlands gräns.

Rysslands utrikesministerium ska kontakta de aktuella länderna och meddela beslutet.

Beskedet innebär att den redan minimala förbindelsen mellan Ryssland och EU reduceras ytterligare.

– Stängningarna kapar en av de få kvarvarande direkta landtransportförbindelserna mellan Ryssland och dess EU-grannar längs denna del av gränsen, enligt tidningen.

Beskrivs som ”tillfällig” stängning

I det ryska dekretet om stängningen av gränsövergångarna beskrivs den dock som tillfällig.

– Från och med den 1 juli 2026 ska passage av personer, fordon, varor och gods genom järnvägsgränskontrollstationer vid Ryska federationens statsgräns på de avsnitt av statsgränsen som anges i bilagan tillfälligt upphöra, står det i dokumentet, enligt tidningen.

Stängningarna rör järnvägsgränsövergångar i Viborg i Leningradregionen, Vyartsilya i Karelen, Lyuttya i Karelen, Sankt Petersburg-Finlyandsky i Sankt Petersburg och Svetogorsk i Leningradregionen, samt Pechory-Pskovskiye i Pskov-regionen vid Estlands gräns och Pytalovo, också i Pskov-regionen, vid den lettiska gränsen.

Spänningar längs Natos östra flank

Beskedet kan ses som en del i ett bredare mönster av allt större spänningar längs Natos östra flank.

Spänningarna har ökat bland annat efter att Finland och Sverige gick med i Nato, enligt tidningen.

Länder nära Ryssland, inklusive Finland och Sverige, har uttryckt allt större oro över risk militär aktivitet i närområdet.

Ryssland har också riktat hot, bland annat mot baltiska stater, som de anklagar för att hjälpa Ukraina i samband med drönarattacker.

Foto: Daniel Bernard

Text: Redaktionen