Ort i Sverige agerar mot Trump – vill skapa fristad

2025 06 05

En ort i Sverige vill skapa en fristad för amerikaner.

President Donald Trump har rört upp starka känslor under sin andra mandatperiod i Vita huset.

Trumpadministrationen har bland annat fryst ekonomiskt stöd till universitet som Harvard och kraftigt skurit ned på ekonomiska satsningar på forskning.

Forskningen är emellertid viktig för den ekonomiska utvecklingen, och nu vill en svensk ort skapa en fristad för amerikanska forskare.

Vill skapa fristad

Liberalerna i Huddinge vill att Flemingsberg utanför Stockholm ska bli en fristad för amerikanska forskare, rapporterar SVT.

Det liberala oppositionsrådet i Huddinge, Carl Otto Engberg (L), menar att Trump har startat ett ”ideologiskt korståg” mot amerikanska forskare, och föreslår därför att Flemingsberg ska bli en fristad för dessa.

– Det som vi vill se är någon typ av mjuklandning, så att när amerikanska forskare kommer hit till Flemingsberg så ska det vara enkelt att kanske få ett korttidskontrakt på en bostad eller på andra sätt få praktiska möjligheter att enkelt komma in i Sverige och få professionella och sociala kontakter. Där tror jag inte minst att de lokala företagen är viktiga, säger Carl Otto Engberg till kanalen.

Förslaget ska tas upp i kommunstyrelsen i mitten av juni, och kommunstyrelsens ordförande Sara Heelge Vikmång (S) är positiv.

– Jag håller med om att Flemingsberg är den perfekta platsen för forskare som letar efter en fri akademisk miljö att bli verksam i. Här inviger vi snart 800 nya forskningsbostäder, och vi arbetar redan intensivt med att attrahera internationell spetskompetens inom bland annat Life science, säger Sara Heelge Vikmång (S) till kanalen.

Kan attrahera spetskompetens

Socialdemokraterna har redan tidigare lyft förslaget att göra Sverige och Stockholm till en fristad för forskare och akademisk frihet, efter att Trump drog in anslag till Harvard.

När forskning begränsas i USA påverkas även tillväxt och innovationsförmåga i Europa, framhöll partiledaren Magdalena Andersson (S) och finansregionrådet i Region Stockholm Aida Hadžialić (S) i en debattartikel i DI i maj.

– Men det skapar också en möjlighet att attrahera internationell spetskompetens till Sverige. Forskare, både i USA och internationellt, ser sig nu om efter miljöer där akademisk frihet värnas. Här finns en chans att både stå upp för våra värderingar och stärka vår attraktionskraft, skrev Andersson och Hadžialić i debattartikeln.

Foto: Official-White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

10 augusti 2026

Stridsflygplan har kraschat

2026 08 10

Ukraina har nu förlorat två stridsflygplan på kort tid.

Intensiva strider pågår alltjämt längs med frontlinjen.

Såväl Ryssland som Ukraina använder stridsflygplan återkommande för både offensiva och defensiva uppdrag.

Nu har Ukraina förlorat ett stridsflyg, knappt två veckor efter att ett ukrainskt F16-plan störtade under ett uppdrag.

MiG-plan kraschade

Det är ett ukrainskt MiG-29-plan som störtat på måndagen, rapporterar Kyiv Independent.

Planet kraschade efter att ha fattat eld under ett stridsuppdrag i Odesa oblast.

Piloten försökte rädda sitt plan, men tvingades till slut skjuta ut sig.

Personen har förts till sjukhus.

Det är oklart vad det rör sig om för skador, men det ska inte röra sig om några livshotande sådana.

Flygvapnet bekräftar

Flygplanet fattade eld på grund av vad som beskrivs som en ”icke-standardiserad situation” i samband med avfyrningen av en jaktrobot under en insats mot fientliga mål i Odesa oblast. 

Branden gjorde att piloten förlorade kontrollen över flygplanet. 

– Ett MiG-29-jaktplan tillhörande Ukrainas flygvapen gick förlorat under ett stridsuppdrag på kvällen den 10 augusti 2026. Piloten utförde ett stridsuppdrag för att förgöra fientliga luftmål i Odesa oblast, framhåller det ukrainska flygvapnet enligt Ukrainska Pravda.

Händelsen utreds av ukrainska myndigheter.

Läs mer: Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Förlorade F16-plan

För knappt två veckor sedan förlorade Ukraina ett F16-plan i samband med ett stridsuppdrag längs med fronten.

Flygvapnet preciserade inte vart det hände, men klargjorde att piloten överlevde.

– På ett avsnitt av fronten utförde piloten ett stridsuppdrag för att skjuta ner fientliga luftmål. Tidiga uppgifter tyder på att ett nödläge uppstod ombord på flygplanet, vilket tvingade piloten att skjuta ut sig, menades det då.

Inga detaljer

Piloten fördes till sjukhus med lättare skador.

Ukraina har inte meddelat exakt vad nödläget handlade om, utan har varit återhållsamma med detaljer gällande kraschen.

Läs mer: USA:s försvarsjättar rädda – på grund av Ukraina

Foto: A. Voznenko

Text: Redaktionen

10 augusti 2026

Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

2026 08 10

Donald Trumps utrikespolitiska utmaningar blir allt större.

Åtminstone när det kommer till Mellanöstern.

Det var mot slutet av februari som USA och Israel inledde sina omfattande attacker mot Iran, enligt Trump i syfte att förhindra landet från att tillverka ett kärnvapen.

Kriget är fortfarande inte slut, Hormuzsundet är stängt – och USA:s oljereserver har inte legat på en så låg nivå sedan 1983.

Värsta sedan 1983

Antalet fartyg som passerar Hormuzsundet lastade med olja har fallit drastiskt.

Råoljelagren i USA:s strategiska oljereserv har nu fallit under 300 miljoner fat, rapporterar CNBC.

– Det är den lägsta nivån på över fyra decennier, och detta i samband med att de globala lagren är under tryck på grund av kriget i Iran.

Trump pressas

Uttömningen av den strategiska oljereserven har väckt frågor om huruvida de amerikanska statliga lagren är på väg att ta slut. 

Den minsta mängd olja som krävs för att driva reserven på ett säkert sätt är dock cirka 70 miljoner fat.

Men den snabba uttömningen av oljereserven och de förhöjda oljepriserna fortsätter att sätta press på Donald Trump.

Inflationstakten i USA ligger alltjämt över tre procent, vilket kan jämföras med den amerikanska centralbankens mål på två procent.

Läs mer: USA:s försvarsjättar rädda – på grund av Ukraina

Bredare bilden

Det är inte bara inflationsproblemet och den låga oljereserven som ställer till det för Trump.

CNN:s analytiker Stephen Collinson funderar även på den bredare bilden.

– För en vecka sedan förutspådde Trumps team att ett avtal om att återöppna Hormuzsundet var nära förestående. Men Teheran, som nu dikterar villkoren för den globala supermakten USA, har ställt upp nya hårda krav, menar Collinson.

Största problemet

Och det är inte Iran som de flesta amerikaner prioriterar just nu, fortsätter Collinson.

– Väljarna är arga över de höga priserna och kämpar mot mer långsiktiga trender gällande prissättning och kostnader inom bostäder och sjukvård.

Läs mer: Ica satsar stort vid norska gränsen

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen