Ort i Sverige agerar mot Trump – vill skapa fristad

2025 06 05

En ort i Sverige vill skapa en fristad för amerikaner.

President Donald Trump har rört upp starka känslor under sin andra mandatperiod i Vita huset.

Trumpadministrationen har bland annat fryst ekonomiskt stöd till universitet som Harvard och kraftigt skurit ned på ekonomiska satsningar på forskning.

Forskningen är emellertid viktig för den ekonomiska utvecklingen, och nu vill en svensk ort skapa en fristad för amerikanska forskare.

Vill skapa fristad

Liberalerna i Huddinge vill att Flemingsberg utanför Stockholm ska bli en fristad för amerikanska forskare, rapporterar SVT.

Det liberala oppositionsrådet i Huddinge, Carl Otto Engberg (L), menar att Trump har startat ett ”ideologiskt korståg” mot amerikanska forskare, och föreslår därför att Flemingsberg ska bli en fristad för dessa.

– Det som vi vill se är någon typ av mjuklandning, så att när amerikanska forskare kommer hit till Flemingsberg så ska det vara enkelt att kanske få ett korttidskontrakt på en bostad eller på andra sätt få praktiska möjligheter att enkelt komma in i Sverige och få professionella och sociala kontakter. Där tror jag inte minst att de lokala företagen är viktiga, säger Carl Otto Engberg till kanalen.

Förslaget ska tas upp i kommunstyrelsen i mitten av juni, och kommunstyrelsens ordförande Sara Heelge Vikmång (S) är positiv.

– Jag håller med om att Flemingsberg är den perfekta platsen för forskare som letar efter en fri akademisk miljö att bli verksam i. Här inviger vi snart 800 nya forskningsbostäder, och vi arbetar redan intensivt med att attrahera internationell spetskompetens inom bland annat Life science, säger Sara Heelge Vikmång (S) till kanalen.

Kan attrahera spetskompetens

Socialdemokraterna har redan tidigare lyft förslaget att göra Sverige och Stockholm till en fristad för forskare och akademisk frihet, efter att Trump drog in anslag till Harvard.

När forskning begränsas i USA påverkas även tillväxt och innovationsförmåga i Europa, framhöll partiledaren Magdalena Andersson (S) och finansregionrådet i Region Stockholm Aida Hadžialić (S) i en debattartikel i DI i maj.

– Men det skapar också en möjlighet att attrahera internationell spetskompetens till Sverige. Forskare, både i USA och internationellt, ser sig nu om efter miljöer där akademisk frihet värnas. Här finns en chans att både stå upp för våra värderingar och stärka vår attraktionskraft, skrev Andersson och Hadžialić i debattartikeln.

Foto: Official-White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

Kristersson går ut med varning – om bensinbilar

2025 12 22

Statsminister Kristersson (M) varnar om EU:s nya förslag.

På tisdagen meddelade EU-kommissionen att man vill slopa totalförbudet mot nya bensin- och dieselbilar, som skulle börja gälla 2035.

Istället vill man sätta upp ett mål om minskade avgasutsläpp med 90 procent.

SD och KD gillar förslaget – men statsminister Ulf Kristersson går ut med en varning.

”Det finns en risk”

Volvo Cars, som är en av Sveriges största arbetsgivare, har kritiserat förslaget hårt eftersom de – till skillnad från många andra biltillverkare – ligger långt fram när det gäller elektrifieringen.

Företaget upplever att de straffas för att de har skött sig och att spelreglerna blir otydliga när EU ändrar sig.

Nu får de delvis medhåll från Ulf Kristersson, som ser problem med förslaget även om han i nuläget inte har tagit ställning till det, rapporterar SvD.

– Ja, det finns en risk att det sänker hastigheten i en omställning, som alla i grund och botten är överens ska göras. Vi kommer att titta på det här förslaget med mycket tydliga svenska glasögon, säger Ulf Kristersson till tidningen.

”Måste hållas dem till godo”

Statsministern har förståelse för andra länders perspektiv, men understryker alltså att regeringen kommer att utgå ifrån ett svenskt perspektiv.

– Vi har varit starkt för de bolag i Sverige, till exempel Volvo Cars, som gjort stora investeringar för att klara av en elektrifiering och de investeringarna måste verkligen hållas dem till godo, säger han.

Även miljöminister Romina Pourmokhtari (L) har kritiserat EU-kommissionens förslag, samt de Tidöpartier som stödjer det. Hon understryker att lagen om att förbjuda bensin- och dieselbilar gynnar svensk bilindustri.

– Fler partier i svensk politik, även till höger, kanske kan lägga ”kulturkriget” åt sidan och fokusera på svenska intressen. Då blir det väldigt tydligt att man borde vara för den här lagstiftningen, har Pourmokhtari tidigare sagt till SVT.

”Orealistiskt önsketänkande”

Men KD och SD är alltså positiva till EU-kommissionens förslag.

– Vi välkomnar EU-kommissionens förslag om att överge det orealistiska önsketänkandet om totalförbud för förbränningsmotorer från 2035, skrev KD-politikerna Alice Teodorescu Måwe och Peter Kullgren i SvD Debatt igår.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Enorm kris i Ryssland – jämförs med Sovjets kollaps

2025 12 20

Kaos råder i Ryssland, enligt en ledande ekonom.

Den ekonomiska situationen i Ryssland är på väg att försämras kraftigt.

Ryska tjänstemän vet om det men vågar inte slå larm – och den ekonomiska eliten är panikslagen, enligt ekonomen Andrei Yakovlev vid Harvard University.

Jämförs med Sovjets kollaps

Ryssland kan vara på väg in i en ekonomisk och politisk kris som påminner om tiden innan Sovjetunionens kollaps, menar Yakovlev, rapporterar Iltalehti.

Den ryska ekonomin befinner sig i en nedåtgående spiral som inte ens Kremls egna experter kan förneka, och budgeten har blivit ett dokument som ingen längre tror på.

– I många budgetposter är siffrorna för de kommande åren desamma som för 2026. De försöker inte ens räkna ut dem korrekt längre, kommenterar Andrei Yakovlev i estniska Delfi, enligt tidningen.

Ryska tjänstemän vågar dock inte tala klarspråk om situationen.

– En person som kommer med dåliga nyheter kan halshuggas, säger han.

Situationen leder till interna spänningar, och den ryska eliten är på väg att splittras, enligt Yakovlev.

Beroende av energi

Ett av de största problemen är att den ryska ekonomin är beroende av försäljning av energi. Rubelns förstärkning och fallande oljeintäkter har försvårat situationen.

– Beroendet av energiintäkter är fortfarande enormt, och förstärkningen av rubeln har gjort stora avtryck i utländska intäkter från energihandeln, säger Yakovlev.

Samtidigt befinner sig den ekonomiska eliten i Ryssland i ett tillstånd av panik och splittring, menar han.

Inte bara på grund av de ekonomiska problemen i sig, utan också för att respekten för den privata äganderätten minskar för varje dag i Putinregimens Rysslands.

Jämför med Nordkorea

Rätten till ägande är på väg att brytas ned, så att Ryssland börjar likna Nordkorea, menar han.

– Eliten är redan på gränsen till hysteri, säger Andrei Yakovlev, enligt tidningen.

Kreml är medvetna om att detta kan leda till öppet motstånd.

– Kreml agerar förebyggande genom att skärpa sitt grepp redan innan eliten hinner organisera sig för att göra motstånd, säger Yakovlev.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen