31 mars 2026

Order från Putin – ”Ta över mer mark”

2025 12 31

Putin beordrar utvidgning av en “buffertzon” i Ukraina.

Rysslands militärledning uppger att Vladimir Putin har beordrat en utvidgning under 2026 av det som Moskva kallar en “buffertzon“ i Ukrainas nordöstra gränsområden.

Detta har väckt kritik från Kyiv och skapar oro för ytterligare strider, rapporterar Reuters.

Ger order för 2026

Rysslands chef för generalstaben, Valery Gerasimov, meddelar att Valdimir Putin har instruerat en utvidgning av det territorium som Moskva beskriver som en “buffertzon” i områdena Sumy och Kharkiv nära den ryska gränsen nästa år.

Uttalandet betyder att ryska styrkor inte bara försvarar nuvarande positioner, utan aktivt försöker ta mer mark i nordöstra Ukraina.

Enligt Gerasimov har de ryska styrkorna redan tryckt tillbaka ukrainska försvarslinjer i nordöstra Ukraina och arbetar vidare med att etablera denna zon.

– Rysslands truppgrupp ”Nord” har intagit cirka 950 kvadratkilometer territorium i Ukrainas regioner Sumy och Charkiv, säger han till RIA Novosti.

Gerasimov betonar att syftet med buffertzonen är att skapa ett skydd för Ryssland genom att föra ukrainska styrkor längre bort från gränsen, vilket han kopplar till återkommande attacker mot ryska regioner.

– Detta är nödvändigt för att motverka korsande attacker, ska han ha sagt enligt rysk statlig rapportering.

Kyivs reaktion

Ukraina har kraftigt fördömt Rysslands planer och avfärdat dem som ett förevigande av ockupation snarare än ett legitimt försvarsmål.

Landets president, Volodymyr Zelenskyj, har uttryckt starkt motstånd mot utvidgningen och kallat Rysslands beslut för “galet” och en förevändning för djupare intrång i ukrainskt territorium.

Internationella observatörer ser också Putins order som en eskalation av konflikten snarare än ett steg mot fred.

Minskad diplomatisk möjlighet

Bakgrunden till utvidgningsbeslutet sammanfaller med ansträngningar för att återuppliva fredsförhandlingar, inklusive möten mellan ukrainska och amerikanska ledare.

Kritiker menar att etiketten buffertzon används för att rättfärdiga territoriella vinster och militär dominans i regionen.

Rysslands fortsatta offensiva åtgärder har därmed skapat skepsis inför möjligheten till framsteg i samtalen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

26 juni 2026

Ryskt besked till Rumänien – kommer stängas ner

2026 06 26

Ryssland går ut med besked till Rumäniens ambassadör.

I slutet av maj flög en rysk drönare in i Rumänien och träffade ett högt hyresbostadshus i staden Galati.

De boende evakuerades och två skadades i explosionen i staden som ligger nära den ukrainska gränsen.

Rumäniens försvarsministerium identifierade drönaren som en rysk attackdrönare, av samma sort som Moskva ofta använder vid attacker mot Ukraina.

Fördömdes

Händelsen orsakade stor turbulens. Både Nato och EU gick ut och fördömde agerandet.

– Natos generalsekreterare Mark Rutte lovade att alliansen var redo att försvara varje tum av allierat territorium, medan EU kallade kraschen för ett vårdslöst brott mot europeiskt luftrum, uppger Kyiv Post.

Från rumänskt håll kallade man incidenten för den allvarligaste sedan den fullskaliga invasionen mot Ukraina inleddes 2022. Landet svarade också med att stänga Rysslands konsulat i staden Constanța och Rysslands konsul skickades ut ur landet.

Stänger ner

Nu svarar Ryssland på agerandet.

Det rumänska konsulatet i Sankt Petersburg kommer stängas ner och landets generalkonsul utvisas ur landet, rapporterar Kyiv Post.

– Rysslands utrikesministerium kallade på torsdagen till sig Rumäniens ambassadör Cristian Istrate, uppger tidningen.

– Han fick en diplomatisk notis där det framgår att Rumäniens generalkonsul i Sankt Petersburg förklaras persona non grata och att konsulatet stängs.

Draget var väntat med tanke på den tidigare markeringen från Rumänien, anser landets utrikesministerium.

Nytt stöd till Ukraina

EU är på väg att besluta om ett nytt stöd till Ukraina, med villkoret att landet ska genomföra flera reformer framöver, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Vi har föreslagit ett betydande stödpaket för Ukraina – cirka 100 miljarder euro för nästa budgetperiod – och dessa pengar kommer att vara villkorade av att uppfylla reformkraven, säger Anna Jarosz-Friis, som jobbar med Ukrainafrågor vid EU-kommissionen, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

26 juni 2026

Minst 2 000 kronor – hushåll riskerar ny avgift från 1 juli

2026 06 26

I månadsskiftet träder ett nytt regelverk i kraft.

Framöver riskerar många svenskar att drabbas av en straffavgift.

Från den 1 juli införs en sanktionsavgift vid felaktiga utbetalningar från Försäkringskassan.

Den drabbar alla som fyllt i fel uppgifter och därmed fått för mycket pengar utbetalt.

– Det gäller också den som har gjort fel av misstag eller inte har meddelat att uppgifter har ändrats, till exempel om man har fått ny lön eller har flyttat, framhåller Försäkringskassan.

Minst 2 368 kronor

Den lägsta straffavgiften kommer ligga på 2 368 kronor.

Den nivån gäller även den som bara fått låga belopp felaktigt utbetalda, ett beslut som Försäkringskassan inte ifrågasätter.

– Vi har ingen åsikt om det, det är regeringen som har fattat beslutet. Så vi säger ingenting om det, säger myndighetens pressekreterare Johanna Green, till tidningen Arbetet.

Hundratusentals varje år

Varje år gör Försäkringskassan ett stort antal felaktiga utbetalningar på grund av felaktigt ifyllda uppgifter.

I genomsnitt handlar det om cirka 130 000 till antalet, vilket motsvarar miljardbelopp.

– Anledningen till den nya avgiften är att regeringen vill motverka felaktiga utbetalningar, oavsett om det handlar om slarv eller bidragsbrott, förklarar Försäkringskassan.

Återbetalning räcker inte

Tidigare krävdes endast återbetalning av felaktiga utbetalningar. Framöver tillkommer alltså även en straffavgift.

– Sanktionsavgiften är 25 procent av det belopp som betalats ut fel och som man ska betala tillbaka. Har man till exempel fått 12 000 kronor för mycket i barnbidrag skulle sanktionsavgiften bli 3 000 kronor, framhåller myndigheten.

Kan stängas av

Enligt riksdagens beslut kan Försäkringskassan också stänga av en person från ersättningar. Med det ska endast ske vid medvetna fel eller grov vårdslöshet gällande inlämnade uppgifter.

Undantag kan också göras.

– I vissa situationer kan sanktionsavgiften bli lägre eller helt tas bort. Det kan till exempel vara om du haft svårt att lämna uppgifter till oss på grund av kognitiva svårigheter, eller om sanktionsavgiften riskerar att drabba en annan person, till exempel ett barn, uppger Försäkringskassan.

Foto: R. Snaadt

Text: Redaktionen