Rysslands militärledning uppger att Vladimir Putin har beordrat en utvidgning under 2026 av det som Moskva kallar en “buffertzon“ i Ukrainas nordöstra gränsområden.

Detta har väckt kritik från Kyiv och skapar oro för ytterligare strider, rapporterar Reuters.

Ger order för 2026

Rysslands chef för generalstaben, Valery Gerasimov, meddelar att Valdimir Putin har instruerat en utvidgning av det territorium som Moskva beskriver som en “buffertzon” i områdena Sumy och Kharkiv nära den ryska gränsen nästa år.

Uttalandet betyder att ryska styrkor inte bara försvarar nuvarande positioner, utan aktivt försöker ta mer mark i nordöstra Ukraina.

Enligt Gerasimov har de ryska styrkorna redan tryckt tillbaka ukrainska försvarslinjer i nordöstra Ukraina och arbetar vidare med att etablera denna zon.

– Rysslands truppgrupp ”Nord” har intagit cirka 950 kvadratkilometer territorium i Ukrainas regioner Sumy och Charkiv, säger han till RIA Novosti.

Gerasimov betonar att syftet med buffertzonen är att skapa ett skydd för Ryssland genom att föra ukrainska styrkor längre bort från gränsen, vilket han kopplar till återkommande attacker mot ryska regioner.

– Detta är nödvändigt för att motverka korsande attacker, ska han ha sagt enligt rysk statlig rapportering.

Kyivs reaktion

Ukraina har kraftigt fördömt Rysslands planer och avfärdat dem som ett förevigande av ockupation snarare än ett legitimt försvarsmål.

Landets president, Volodymyr Zelenskyj, har uttryckt starkt motstånd mot utvidgningen och kallat Rysslands beslut för “galet” och en förevändning för djupare intrång i ukrainskt territorium.

Internationella observatörer ser också Putins order som en eskalation av konflikten snarare än ett steg mot fred.

Minskad diplomatisk möjlighet

Bakgrunden till utvidgningsbeslutet sammanfaller med ansträngningar för att återuppliva fredsförhandlingar, inklusive möten mellan ukrainska och amerikanska ledare.

Kritiker menar att etiketten buffertzon används för att rättfärdiga territoriella vinster och militär dominans i regionen.

Rysslands fortsatta offensiva åtgärder har därmed skapat skepsis inför möjligheten till framsteg i samtalen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Över 90 drönare avfyrades mot bostaden, enligt Kreml. Putin ska själv ha informerat USA:s president Donald Trump om den påstådda attacken i ett telefonsamtal under måndagen.

Representanter från den ukrainska regeringen har dementerat uppgifterna i starka ordalag och anklagar Ryssland för att försöka underminera fredssamtalen med USA.

Uppgifter: Lögnen avslöjad

Nu kommer uppgifter som ger stöd åt den ukrainska versionen.

Invånare i Valdai vittnar om att de varken hört eller sett några tecken på en storskalig drönarattack under natten till måndagen – den tidpunkt då Kreml hävdar att Putins bostad attackerades.

– Det hördes inget oväsen den natten, inga explosioner, ingenting. Om något sådant hade hänt skulle hela staden ha pratat om det, säger en invånare enligt oberoende Moscow Times.   

Inga bevis

Under tisdagen har diskussionerna fortsatt mellan ukrainska och ryska företrädare.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov höjer tonläget och hävdar att Ukraina försökt mörda den ryske ledaren.

Enligt Peskov försöker Ukraina sabotera de pågående fredsförhandlingarna.

– Det är inte bara riktat mot president Putin personligen. Det är också riktat mot Trump, och syftar till att motverka president Trumps försök att främja en fredlig lösning på den ukrainska konflikten, säger han enligt Kyiv Independent.

Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha konstaterar i sin tur att Kreml inte har presenterat några bevis för att attacken har ägt rum. 

– Nästan en dag har gått, och Ryssland har fortfarande inte lagt fram några trovärdiga bevis för sina anklagelser om Ukrainas påstådda ”attack mot Putins residens”. Och det kommer de inte heller att göra, för det finns inga bevis, skriver han i ett inlägg på X.

LÄS MER: ”Zelenskyj behöver gömma sig resten av livet” 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kriget i Ukraina står Ryssland dyrt.

Nu kommer siffror som avslöjar ett jätteras för Rysslands gasleveranser.

Ras med 44 procent

Det ryska statliga bolaget Gazproms gasleveranser till Europa har rasat med ytterligare 44 procent under 2025, rapporterar Moscow Times.

Det innebär att flödena har minskat till 18 miljarder kubikmeter.

Raset innebär att den ryska gasleveransen till Europa nu ligger på sin lägsta nivån sedan 1973.

Då levererade Sovjetunionen bara 6,8 miljarder kubikmeter gas i samband med sina första leveransavtal med Österrike och Italien, enligt tidningen.

Därefter sköt leveranserna i höjden, och nådde toppen precis innan kriget i Ukraina startade.

2018-19 levererade Gazprom 170-180 miljarder kubikmeter gas till Europa.

Men sedan dess har den ryska gasexporten västerut fullständigt kollapsat.

Kina får rabatt

Fram till kriget var Västeuropa den ryska gassektorns viktigaste exportmarknad utanför det forna Sovjetunionen.

Sedan kriget började har exporten dock minskat tiofaldigt, enligt tidningen.

Nu har Kina tagit över som den största exportmarknaden, men övergången är allt annat än lätt för den ryska gasjätten.

Kina köper gasen till kraftigt rabatterade priser, väl medvetna om Rysslands pressade situation.

Under 2025 har Kina köpt 38,8 miljarder kubikmeter gas, alltså långt ifrån lika mycket som Europa brukade köpa före kriget.

Ryssland hävdar att man är överens med Kina om en kraftig ökning av exporten, men Kina har inte bekräftat detta.

Hävdar goda framtidsutsikter

Trots svårigheterna försöker Ryssland dock utstråla optimism när det gäller den ryska gasexportens framtid.

– På lång sikt, om det finns efterfrågan och det anses ekonomiskt hållbart, möjliggör Gazproms resursbas export på över 500 miljarder kubikmeter per år, säger Vyacheslav Kulagin, chef för global energiforskning vid Ryska vetenskapsakademins energiforskningsinstitut, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen