Oljepriserna har stigit kraftigt efter att USA infört sanktioner mot de ryska energijättarna Rosneft och Lukoil.

Detta oroar marknaden för en global brist, rapporterar Reuters.

Skakar marknaden

USA:s beslut att införa sanktioner mot Rosneft och Lukoil för att pressa Ryssland i kriget mot Ukraina har lett till en uppgång på cirka 5 procent i oljepriserna på endast ett dygn.

Brentoljan steg med 5,4 procent till 65,96 dollar per fat, medan amerikansk WTI-olja har ökat 5,7 procent till 61,83 dollar.

Utöver de kraftigt stigande råoljepriserna ökade de amerikanska terminspriserna på diesel med nästan 7 procent, vilket pressat dieselspridningen till den högsta nivån sedan februari 2024.

– USA:s beslut om sanktioner mot Rosneft och Lukoil är en kraftig eskalering mot Rysslands energisektor och kan bli en tillräckligt stor chock för att vända den globala oljemarknaden till underskott nästa år, säger David Oxley, chef för klimat- och råvaruekonomi på Capital Economics, till Reuters.

Läs mer: UPPGIFTER: Kina slutar köpa rysk olja

Kina och Indien påverkas

Ryssland står för omkring 7 procent av den globala oljeproduktionen.

De nya sanktionerna påverkar även stora oljeimportörer som Kina och Indien.

Kinesiska statliga oljebolag har enligt källor pausat sina köp av rysk olja från de två bolagen, medan indiska raffinaderier nu överväger hur de ska agera för att följa de amerikanska restriktionerna.

– Raffinaderier i Kina och Indien, de stora köparna av rysk olja, kommer att behöva söka alternativa leverantörer för att undvika utestängning från det västerländska banksystemet, säger Ole Hansen, analytiker på Saxo Bank.

Ryssland reagerar

Rysslands ledare Vladimir Putin har svarat med att det tar tid att ersätta den ryska oljan på världsmarknaden och beskriver sanktionerna som ett försök att sätta press på landet.

Samtidigt meddelar Kuwait att OPEC är redo att justera produktionen för att motverka eventuella brister.

USA meddelar att man är beredd att vidta ytterligare åtgärder och uppmanar Moskva att omedelbart gå med på ett eldupphör i Ukraina.

Läs mer: Stormakt viker sig – kan dumpa rysk olja

Foto: T Newman

Text: Redaktionen

Bråket mellan USA och Europa om Grönland har fått Donald Trump att hota med strafftullar mot åtta länder.

Men nu uppges Trump ha medgett att han kan ha blivit felinformerad.

Såg det som en provokation

Trump ska i ett telefonsamtal med Storbritanniens premiärminister Keir Starmer ha erkänt att han kan ha fått felaktig information om Europas agerande, rapporterar Sky News.

I slutet av förra veckan skickade ett antal europeiska länder militärer till Grönland.

Detta fick den amerikanska presidenten att skriva ett inlägg på Truth Social där han hotade med strafftullar mot de länder som hade skickat militärpersonal till ön, däribland Sverige.

I inlägget skrev Trump också att trupperna på Grönland sattes in ”av okända skäl”.

Trump tolkade de europeiska ländernas närvaro på Grönland som en provokation riktad mot honom, enligt kanalen.

Men i samtalet med Keir Starmer försökte den brittiska premiärministern övertyga honom om att han hade missförstått ländernas syfte.

– Starmer försökte övertyga Trump om att de militära insatserna handlar om att hantera amerikanska säkerhetsbekymmer, inte om att motverka amerikanska hot, enligt kanalen.

Ska ha medgett

Starmer ska alltså ha sagt till Trump att syftet med att skicka militärpersonal var att hantera det hot från exempelvis Kina och Ryssland som Trump själv hade varnat för – och alltså inte att bemöta ett amerikanskt hot.

– Att övertyga USA:s president om att trupperna finns där för att hantera hans säkerhetsbekymmer är avgörande, enligt kanalen.

Till slut ska Trump ha medgett för Starmer att han kan ha blivit felinformerad om motivet bakom de europeiska ländernas agerande, enligt källor.

Trumps medgivande innebär eventuellt att spänningarna nu kan minska, åtminstone när det gäller tullhotet.

Donald Trump har dock vägrat att utesluta möjligheten att använda militären för att ta Grönland.

Därför kan det i praktiken vara så att europeiska trupper på ön kan vara nödvändiga även för att försvara den mot USA, konstaterar kanalen.

Foto: White House Official Photographer

Text: Redaktionen

Under Donald Trumps första mandatperiod var det stor omsättning på personalen och många namn skickades ut ur och in i Vita huset.

En som då arbetade under Trump är Gary Cohn – dåvarande ekonomisk rådgivare.

Nu går Cohn ut med sin bedömning om Grönland – och han har svårt att se att det skulle bli amerikanskt territorium, rapporterar BBC.

Cohns ord

Cohn säger att “Grönland kommer att förbli Grönland”.

Som ett tecken på hur allvarligt företagsledare ser på krisen, varnar han för att det vore “över gränsen” att “invadera ett självständigt land som är medlem i Nato”.

Han antyder även att presidentens nyligen gjorda uttalanden om Grönland “kan vara en del av en förhandling”.

Har inget stöd

Enligt Cohn tycks det inte heller finnas något stöd i kongressen för Trumps ambitioner.

– Jag kommer precis från ett möte med en amerikansk kongressdelegation, och jag uppfattar att det råder en ganska enhetlig konsensus mellan både republikaner och demokrater om att Grönland kommer att förbli Grönland, säger Cohn.

– Han har tagit i för mycket i sin marknadsföring av något för att i slutändan få det han egentligen vill ha. Vad han egentligen vill ha är kanske en större militär närvaro och ett offtake-avtal.

Industrin protesterar

Europeisk industri har slagit tillbaka mot Donald Trumps “absurda krav” på att överlämna Grönland eller mötas av ett handelskrig, rapporterar The Guardian.

En ny vända av tullar på europeisk export skulle stå Tyskland och Europa dyrt, enligt ordföranden för den tyska bilindustriföreningen, som efterlyser ett “smart” svar samordnat av Bryssel.

“Skulle bli enorma”

Hildegard Müller, ordförande för branschorganisationen VDA, kommenterar.

– Kostnaderna för dessa extra tullar skulle bli enorma för tysk och europeisk industri, särskilt i dessa redan utmanande tider, säger hon.

– Det som är avgörande nu är ett smart och strategiskt svar från Bryssel, som är samordnat med de drabbade länderna.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen