Oljepriserna har stigit kraftigt efter att USA infört sanktioner mot de ryska energijättarna Rosneft och Lukoil.

Detta oroar marknaden för en global brist, rapporterar Reuters.

Skakar marknaden

USA:s beslut att införa sanktioner mot Rosneft och Lukoil för att pressa Ryssland i kriget mot Ukraina har lett till en uppgång på cirka 5 procent i oljepriserna på endast ett dygn.

Brentoljan steg med 5,4 procent till 65,96 dollar per fat, medan amerikansk WTI-olja har ökat 5,7 procent till 61,83 dollar.

Utöver de kraftigt stigande råoljepriserna ökade de amerikanska terminspriserna på diesel med nästan 7 procent, vilket pressat dieselspridningen till den högsta nivån sedan februari 2024.

– USA:s beslut om sanktioner mot Rosneft och Lukoil är en kraftig eskalering mot Rysslands energisektor och kan bli en tillräckligt stor chock för att vända den globala oljemarknaden till underskott nästa år, säger David Oxley, chef för klimat- och råvaruekonomi på Capital Economics, till Reuters.

Läs mer: UPPGIFTER: Kina slutar köpa rysk olja

Kina och Indien påverkas

Ryssland står för omkring 7 procent av den globala oljeproduktionen.

De nya sanktionerna påverkar även stora oljeimportörer som Kina och Indien.

Kinesiska statliga oljebolag har enligt källor pausat sina köp av rysk olja från de två bolagen, medan indiska raffinaderier nu överväger hur de ska agera för att följa de amerikanska restriktionerna.

– Raffinaderier i Kina och Indien, de stora köparna av rysk olja, kommer att behöva söka alternativa leverantörer för att undvika utestängning från det västerländska banksystemet, säger Ole Hansen, analytiker på Saxo Bank.

Ryssland reagerar

Rysslands ledare Vladimir Putin har svarat med att det tar tid att ersätta den ryska oljan på världsmarknaden och beskriver sanktionerna som ett försök att sätta press på landet.

Samtidigt meddelar Kuwait att OPEC är redo att justera produktionen för att motverka eventuella brister.

USA meddelar att man är beredd att vidta ytterligare åtgärder och uppmanar Moskva att omedelbart gå med på ett eldupphör i Ukraina.

Läs mer: Stormakt viker sig – kan dumpa rysk olja

Foto: T Newman

Text: Redaktionen

En av Rysslands nära allierade har attackerats.

Men Kreml hävdar att de inte har fått någon förfrågan om hjälp.

Experter menar dock att Rysslands svaghet nu blottas på ett skoningslöst sätt.

”Inga förfrågningar”

Iran har inte bett Ryssland om hjälp sedan Israel och USA inledde sina attacker mot landet, hävdar Kreml, enligt Moscow Times.

– Det fanns inga förfrågningar från Iran i detta fall, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov på torsdagen, rapporterar tidningen.

Ryssland är en av Irans närmaste partners, men trots det ska de enligt Kreml alltså inte ha begärt något militärt stöd i samband med den israelisk-amerikanska attacken.

Vladimir Putin har beskrivit dödandet av ayatollah Ali Khamenei som ett ”cyniskt mord”, och Rysslands sändebud till FN har beskrivit attacken mot Iran som en "avsiktlig, förmedveten och oprovocerad väpnad aggression."

Men trots dessa hårda ord, och trots att Ryssland och Iran skrev under ett strategiskt partnerskapsavtal så sent som 2025, tycks Kreml inte vara redo att rycka ut till Irans försvar.

– Vår ståndpunkt är konsekvent och känd för alla, och det har inte skett några förändringar, säger Peskov, men förnekar alltså att Iran har bett om hjälp.

Iran bad om hjälp – Ryssland svarade inte

Kremls uppgifter motsägs av forskarna Maksym Beznosiuk, analytiker som fokuserar på Ukraina och Ryssland, samt William Dixon, forskare vid den brittiska tankesmedjan Royal United Services Institute (Rusi), i en artikel på Rusis webbplats, rapporterar Iltalehti.

Iran ska ha bett Ryssland om hjälp redan i helgen.

– Moskva svarade inte. Även när Iran begärde aktivering av S-400-luftvärnssystem och elektroniska krigsföringssystem vid ryska baser i Syrien, vägrade Moskva att försvara iranskt luftrum, skriver forskarna, enligt tidningen.

Partnerskapet mellan Ryssland och Iran håller nu på att ”kollapsa i realtid”, tillägger forskarna.

Även tidigare i år, när USA angrep Venezuela, visade sig Putinregimen oförmögen att hjälpa en nära allierad som blev attackerad.

Det är ett tydligt ryskt svaghetstecken, menar experterna. Ryssland har bundit sina resurser i Ukraina och klarar inte längre av att hjälpa sina allierade.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Komponenternas avgörande roll har visat sig under kriget i Ukraina. Ryssland använder dem i flera viktiga vapen – bland annat stridsvagnar, drönare, ballistiska robotar och stridsflyg.

Nu kan situationen förändras drastiskt.

Utvecklingen i Mellanöstern slår hårt mot Rysslands teknologiska och logistiska försörjningskedjor. Hela 80 procent av Rysslands import av komponenterna har stoppats, uppger den ukrainske översten Petro Tjernyk.

– Till 80 procent gick flödet av mikroelektronik och vissa teknologiska lösningar via Iran. I nuläget är den kanalen stängd, säger han till militärkanalen Armija FM, rapporterar Di.

Ryssland kan leda om leveranserna till nya handelsrutter, men det kommer att ta tid. Enligt Tjernyk kan det dröja flera månader och dessutom leda till ökade kostnader för den ryska militärindustrin.

Ukraina lider också

Även Ukraina drabbas av svallvågor från Irankriget. När västerländska ledare vänder blicken mot Mellanöstern riskerar viktiga vapenleveranser till Ukraina att påverkas.

– Kriget i Iran avleder världsledarnas uppmärksamhet från Rysslands aggression och utarmar vapenlager som kunde ha överförts till Ukraina, säger Polens utrikesminister Radosław Sikorski enligt Reuters.

”Sorglig men oundviklig konsekvens”

Enligt den polska ministern kräver en storskalig militär operation i Mellanöstern massiva resurser i form av kryssningsrobotar och luftförsvarssystem. Detta begränsar direkt allierades förmåga att stödja de ukrainska styrkorna.

– Det som redan har dirigerats dit kommer definitivt inte att vara tillgängligt för leverans – eller ens försäljning – till Ukraina. Det är en sorglig, men oundviklig konsekvens, säger Sikorski.

LÄS OCKSÅ:

Chockbesked för Trump – serverat av Fox News | Ekonomibladet

USA:s krigsminister: Om en vecka smäller det | Ekonomibladet

”Undergången för Iran” – Erdogan kan svara | Ekonomibladet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen