USA, Ryssland och Ukraina befinner sig just nu i känsliga förhandlingar gällande kriget i Ukraina.

Samtidigt har Trump-administrationen under den senaste tiden satt press på Kuba.

Det har inte gjort Ryssland glada – och nu fördömer utrikesminister Sergej Lavrov USA:s agerande, rapporterar oberoende Moscow Times.

Fördömer USA

Lavrov säger på måndagen att ekonomiska och militära “påtryckningar” mot den allierade partnern Kuba är “oacceptabla”.

Han menar att att avbrotten i energiförsörjningen till ön “hotar att allvarligt förvärra den ekonomiska och humanitära situationen i landet” och upprepar Moskvas “fasta åtagande att fortsätta förse Kuba med nödvändigt politiskt och materiellt stöd”.

Uttalandet gjordes efter att Trump-administrationen trappat upp sina hot mot Kuba.

Ökade spänningar

Spänningarna mellan USA och Kuba har vuxit i kölvattnet av Trump-administrationens gripande av Venezuelas Nicolás Maduro, vars land var en avgörande källa för oljeexport till Kuba.

Donald Trump har hotat med tullar mot länder som säljer olja till Kuba.

“Ovanligt hot”

“I egenskap av USA:s president har jag en oavvislig plikt att skydda landets nationella säkerhet och utrikespolitik”.

Så inledde Donald Trump ett meddelande förra veckan som handlade om Kuba.

– Jag finner att den kubanska regeringens politik, praxis och agerande utgör ett ovanligt och extraordinärt hot mot USA:s nationella säkerhet och utrikespolitik, vilket helt eller till betydande del har sitt ursprung utanför USA, framhöll presidenten via Vita husets hemsida.

“Stöttar fientliga länder”

Kubas regering har enligt Trump-administrationen vidtagit extraordinära åtgärder som skadar och hotar USA.

– Regimen allierar sig med – och ger stöd åt – ett flertal fientliga länder, transnationella terroristgrupper och skadliga aktörer som är fientligt inställda mot USA, däribland Ryska federationens regering (Ryssland), Folkrepubliken Kina (Kina), Irans regering, Hamas och Hizbollah, menas det.

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Harrison Koeppel

Text: Redaktionen

Fredssamtalen mellan Ukraina och Ryssland har skjutits upp på obestämd tid.

Den främsta anledningen är att USA, som varit en viktig part i samtalen, har annat på bordet för tillfället.

– Mellanöstern har kraftigt förändrat den politiska uppmärksamheten, bort från Ukraina, säger en diplomatkälla från Europa, till Financial Times.

Stubb varnar

Anfallen mot Iran har på flera sätt gynnat Ryssland. Bland annat genom att sanktioner mot landets olja lättats, vilket gör att krigskassan åter kan fyllas på.

När USA:s fokus dessutom har skiftat till Mellanöstern, varnar nu den finske presidenten för att den minskade pressen på Ryssland kan tvinga Ukraina att acceptera stora eftergifter av landets territorium för att nå en fredsuppgörelse, rapporterar Politico.

– Stubb fruktar att fredssamtalen i Ukraina snabbt närmar sig ett sanningens ögonblick, vilket kan tvinga Kiev att acceptera en dålig uppgörelse som innebär att territorier avträds till Putin, uppger tidningen.

– Presidenten menar att förhandlingarna till och med kan kollapsa, vilket kan lämna Europa utan amerikansk hjälp och tvinga europeiska länder att ingripa för att hjälpa Ukraina med mer underrättelse, vapen och annat stöd.

ÖB varnar

Sveriges överbefälhavare Michael Claesson har tidigare varnat för en uppgörelse där ukrainskt territorium tillfaller Ryssland.

–  Om man flagrant bryter mot FN-stadgan och utan provokation angriper ett grannland, erövrar dess territorium, kränker dess territoriella integritet och dessutom kommer undan med det. Då ser jag det som ett nästan självklart incitament för att belöna sig själv med slutsatsen att det här kan vi fortsätta med, säger han till SVT.

ÖB menar att det skulle innebära ett stort slag mot den världsordning som tagit form efter andra världskrigets slut.

– Det kan upplevas av olika stater som en möjlighet att ta för sig, för att varken världssamfundet eller någon annan förmår att stoppa, förhindra eller ingripa i den typen av konflikter, uppger han.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

USA har genomfört kraftiga flyganfall mot iranska mål vid Hormuzsundet.

Attacken har skett med några av sina mest avancerade bunker buster-bomber, rapporterar franska Le Monde.

Attack mot strategiska mål

USA:s militär uppger att de hade slagit till mot iranska missilanläggningar nära det strategiska Hormuzsundet med några av de mest kraftfulla bomberna i USA:s arsenal.

Enligt USA:s centralkommando genomfördes attacken med de tunga precisionsbomberna bunker buster, som kan tränga djupt ner i marken.

– För några timmar sedan genomförde amerikanska styrkor en lyckad attack med flera 2 300 kilo tunga bunkerbuster-bomber mot nedgrävda iranska missilställningar längs Irans kust nära Hormuzsundet, skriver USA:s centralkommando i ett uttalande på plattformen X.

Målen beskrivs som förstärkta och nedgrävda, vilket kräver just den typen av kraftfull ammunition.

Hot mot sjöfart

Bakgrunden till attacken är enligt USA att de iranska vapensystemen utgjorde ett direkt hot mot trafiken genom sundet.

– De iranska sjömålsmissilerna på dessa platser utgjorde en risk för den internationella sjöfarten i sundet, fortsätter Centcom.

Hormuzsundet är avgörande för världsekonomin, då omkring en femtedel av all global oljetransport passerar där.

Situationen har blivit allt mer spänd efter att Iran blockerat farleden som svar på konflikten med USA och Israel.

Djuppenetrerande bomber

Bunkerbuster-bomber är specialdesignade tunga bomber som kan tränga djupt ner i marken till nedgrävda positioner som till exempel bunkrar.

De skiljer sig från vanliga bomber genom sin konstruktion och tyngd – de är ofta flera ton tunga och har ett extra hårt hölje som gör att de kan tränga igenom jord, betong och stål innan de exploderar.

Bunkerbuster-bomber kan släppas från olika typer av flygplan, men i USA:s arsenal används de ofta från långräckviddsbombplan som B-2 Spirit, som kan flyga långt in i fiendens territorium utan att bli upptäckt.

Foto: USGov Military-Air Force - USGov Military-Air Force

Text: Redaktionen