8 april 2026

Nytt rekord idag måndag – nya prislappen vid pump

2026 03 16

Bränslepriserna slår rekord på måndagen.

Sedan USA och Israel inledde kriget mot Iran har bränslepriserna skjutit i höjden.

På måndagen har priserna återigen höjts.

Mackkedjor höjer priset igen

De stora mackkedjorna har ännu en gång höjt priserna på bensin och diesel idag måndag, rapporterar Vi Bilägare.

Hos exempelvis OKQ8 stiger bensinpriset med 40 öre till 18,39 kronor per liter, enligt tidningen. Att tanka 50 liter bensin har blivit över 140 kronor dyrare sedan attacken mot Iran inleddes.

Samtidigt stiger också priset på diesel på måndagen med 30 öre till 22,14 kronor per liter.

Priserna avser företagskunder hos OKQ8, men anses motsvara höjningen för privatpersoner och på andra mackar.

Varningen: Fortsätter stiga

Bensinpriset är nu det högsta sedan augusti 2024, och dieselpriset är det högsta sedan januari samma år.

Nu varnar experter för att bränslepriserna kommer att fortsätta stiga.

– Om oron fortsätter under en längre period och utmaningarna med att leverera olja, bensin och diesel till marknaden fortsätter får vi förmodligen räkna med att priserna fortsätter stiga, har Nordeas råvaruanalytiker Thina Margrethe Saltvedt sagt till tidningen.

Kriget i Iran har bland annat lett till ett stopp i Hormuzsundet, där en stor andel av världens olja passerar, vilket har fått priserna att skjuta i höjden.

Även i USA har detta blivit mycket kännbart för bilister, vilket kan bli ett problem för Trump om det pågår under en längre tid, eftersom USA har mellanårsval i november.

Det har tidigare rapporterats att bensinpriserna i USA har stigit med 20 procent, vilket Ekonomibladet har skrivit om.

Åkesson orolig

Även i Sverige är bensinpriserna en politiskt känslig fråga, och Tidöregeringen har lagt stor vikt vid att få ner priserna.

Den 9 mars gick Jimmie Åkesson (SD) ut i en debattartikel i Aftonbladet och uttryckte stor oro över att bensinpriset åter stiger till följd av krisen i Mellanöstern.

I debattartikeln krävde Åkesson att drivmedelsskatten ska sänkas och att en nationell krisgrupp ska samlas för att hantera situationen.

– Regeringen bör omedelbart samla en nationell krisgrupp för energipriser och ekonomisk beredskap – en samlad arbetsgrupp med uppdrag att analysera utvecklingen och ta fram konkreta åtgärder för att skydda svenska hushåll och företag från de mest dramatiska effekterna, skrev Åkesson i debattartikeln.

Foto: E. Akyurt

Text: Redaktionen

30 jul 2026

Putin kan ge efter – USA bekräftar

2026 07 30

Putin kan pressas till förhandlingsbordet.

Nya hårda sanktioner mot Ryssland kan öka pressen på Vladimir Putin och få honom att söka förhandlingar med Ukraina.

Detta bekräftar amerikanska senatorer, rapporterar RBC Ukraine.

USA vill pressa Putin

USA:s nya sanktionsförslag mot Ryssland, som kallats ”bone-crushing sanctions”, har ett tydligt mål: att öka trycket på Kreml och begränsa landets möjligheter att finansiera kriget.

Enligt amerikanska senatorer handlar åtgärderna inte bara om ekonomisk press, utan också om att få Putin att överväga förhandlingar.

– Det här lagförslaget säger till Vladimir Putin: dina dagar av krig är räknade. Du är på den förlorande sidan. Det är bättre att komma till förhandlingsbordet nu än att offra fler liv, slösa mer pengar, krossa din ekonomi och förstöra din ställning i världen. USA står med Ukraina, säger den demokratiske senatorn Richard Blumenthal.

– Den demokratiske senatorn sade också att Kina och Indien är de främsta aktörerna som håller Rysslands krigsmaskin igång, skriver tidningen.

Miljardtryck mot rysk ekonomi

Sanktionspaketet, som går under namnet Graham-sanktionerna, är framtaget av senatorer från både Demokraterna och Republikanerna.

Målet är att slå mot Rysslands ledning, finanssektor och den så kallade skuggflottan som används för att kringgå sanktioner.

Förslaget innehåller även tullar mot länder som fortsätter köpa ryska energiprodukter.

Enligt senatorerna ska sanktionerna göra det svårare för Moskva att fortsätta finansiera kriget.

86 senatorer röstade för förslaget

Sanktionsförslaget har redan klarat en första omröstning i senaten. Totalt röstade 86 senatorer för åtgärderna medan 12 röstade emot.

Efter beslutet i senaten går förslaget vidare till representanthuset för behandling.

Senatorerna har även träffat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Washington för att diskutera situationen vid fronten, Ukrainas behov av vapen och fortsatt amerikanskt stöd.

Zelenskyj ska enligt senatorerna ha tackat för stödet från båda partierna och betonat vikten av att fortsätta pressa Ryssland genom sanktioner.

Foto: Official White House Andrea Hanks resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

29 juli 2026

UPPGIFTER: Två Natoländer bakom attacker i Ryssland

2026 07 29

Ukraina har fått hjälp att slå bakom de ryska frontlinjerna.

Attackerna fortsätter. Dag efter dag pressar Ryssland på, både vid fronten och bakom den med attacker mot det ukrainska samhället.

Samtidigt har Ukraina den senaste tiden intensifierat sina långdistansattacker mot ryskt territorium.

Flera nyckelfunktioner har slagits ut för den anfallande nationen, bland att oljeraffinaderier och affärsjätten Wildberries lager.

Ligger bakom

Bakom flera av attackerna ligger två av Natos länder, som har hjälpt Ukraina i planeringen.

– Amerikanska och franska underrättelsetjänster hjälpte Ukrainas väpnade styrkor att välja mål, bedöma luftvärnssystemen och hitta rutter som gör det möjligt för drönare att nå mål djupt inne på ryskt territorium, rapporterar oberoende Moscow Times, med hänvisning till uppgifter till Financial Times från källor med insyn.

Ett system

Natoländernas underrättelser har hjälpt Ukrainas militär att förstå hur de på bästa sätt ska komma åt det ryska samhället.

Utifrån det har en detaljerad karta upprättats, där funktioner som är kritiska för Ryssland märkts upp, enligt RBC-Ukraine.

– Vi ser Ryssland som ett system. Att förstå detta system gör att vi kan identifiera kritiska delar där effekten kommer att vara mycket mer betydande, säger Ukrainas tidigare försvarsminister Andriy Zagorodnya, som idag jobbar med landets försvarsstrategier, enligt tidningen.

Förstöra finansieringen

Ukrainas satsning på attacker bakom frontlinjen har som mål att slå ut ryska luftförsvarssystem, radaranläggningar och elektroniska resurser som används i kriget, menar befälhavaren för Ukrainas drönarstyrkor, Robert Brovdi.

Fokus ligger också på att skapa korridorer för större attacker mot ryskt territorium.

Ambitionen är att slå ut rysk krigsutrustning, men också att strypa finansieringen av kriget.

– Målet är tydligt: att förstöra källorna som finansierar Putins krig och det militärindustriella komplex som förser ockupationsarmén med vapen, säger Robert Brovdi, enligt tidningen.

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen