NYTT KRAV: 650 000 svenskar kan bli utan körkort

2025 12 23

Hundratusentals svenska bilister ser alldeles för dåligt.

I Sverige finns i dagsläget inga krav på syntest i samband med förnyelse av körkortet.

Såväl en stor majoritet av svenska folket som Synbesiktningen – samarbetet mellan Synoptik och Bilprovningen – vill dock ändra på det.

Det kan påverka de 650 000 bilister i Sverige som idag kör med så pass nedsatt syn att de inte skulle få ta körkort i dagsläget, framhåller Synbesiktningen i ett pressmeddelande.

650 000 bilister

För sjuttonde året i rad har Synoptik och Bilprovningen genomfört Synbesiktningen, där bilister får testa synen och svara på attitydfrågor rörande syn och trafiksäkerhet. 

Undersökningen visar att var tionde bilist, motsvarande närmare 650 000 bilförare, inte når upp till de synkrav som Transportstyrelsen ställer vid ansökan om lämplighetsintyg för B-körkort.

– Att var tionde bilist inte når upp till kraven är verkligen oroväckande eftersom det innebär att man ser suddigt redan efter en meter och därmed har svårt att upptäcka skyltar och annat i trafiken i tid, säger Awet Tesfamariam, Kliniskt ansvarig på Synoptik.

Folket vill se ändring

Synbesiktningen har frågat svenskarna hur de ser på saken.

Resultatet visar att 90 procent vill ha ett lagstadgat krav på syntest vid körkortsförnyelse.

– I Sverige är det i dagsläget bara förare över 45 år som kör tunga fordon som omfattas av lagkrav på syntest i samband med körkortsförnyelsen, säger Cecilia Blom Hesselgren, kommunikationschef på Bilprovningen.

– Med tanke på att Sverige är en förebild på trafiksäkerhetsområdet, inte minst tack vare Nollvisionen, borde det vara en självklarhet för alla förare, oavsett fordonsslag, att testa synen vid förnyelse av körkort.

Läs mer: Bekräftat: Bästa bilmärket att äga 2026

Inget krav

Sverige har idag ett system där vården rapporterar till Transportstyrelsen när förändringar i hälsan påverkar förmågan att framföra ett fordon. 

Kontrollsystemet är dock inte relaterat till körkortsförnyelse utan inträffar vid eventuella besök hos sjukvården.

“Bör bli obligatoriskt”

Det vill Synbesiktningen se en ändring på.

– Vi ser ingen anledning att inte göra mer och föreslår därför att obligatoriska syntester vid körkortsförnyelse införs för att öka trafiksäkerheten i Sverige, fortsätter Tesfamariam.

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen

14 mars 2026

Nytt land förklarar krig mot Ukraina

2026 03 15

Sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022 har landet tvingats att försvara sig mot massiva attacker, dag ut och dag in.

Samtidigt har den ukrainska militären utvecklat sin försvarsförmåga mot de många drönarattackerna från den ryska krigsmakten.

En kompentens som nu efterfrågas när stridigheterna härjar i Mellanöstern.

– Ukraina har verkligen intensifierat samarbetet med länderna i Mellanöstern gällande bekämpandet av iranska drönare, rapporterar oberoende The Moscow Times.

I veckan meddelade Volodymyr Zelenskyj att Ukraina har skickat försvarsdrönare och drönarexperter till Jordanien för att skydda amerikanska baser.

Enligt den ukrainske presidenten har totalt elva länder efterfrågat hjälp från det krigshärjade landet.

Förklarar krig

Ukrainas stöd till länder som Iran ser som sina fiender får nu konsekvenser.

– Genom att stödja den israeliska regimen med drönare har Ukraina i praktiken dragits in i kriget, dundrar Ibrahim Azizi, chef för Irans nationella säkerhetskommission, i ett inlägg på X, rapporterar Kyiv Post.

Iran framhåller också att man nu anser att Ukraina är ”ett legitimt mål” för attacker från den islamistiska regimen.

Men i nuläget finns inga bevis för att Ukraina har levererat drönare till just Israel, enligt tidningen.

Iran står bakom Ryssland

Samtidigt har Iran sedan länge bidragit till Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Bland annat genom att skicka drönare till sina allierade i Moskva.

Men iranska drönaroperatörer har också varit på plats i Ryssland i samband med attacker mot Ukraina, menar Ukrainas president.

– Iranska operatörer tränade den ryska militären i användningen av dessa drönare och deltog i de första attackerna mot ukrainska städer, hävdade Volodymyr Zelenskyj i veckan, rapporterar Moscow Times.

Dessutom har Iran skickat omkring 150 000 artillerigranater och missiler till Ryssland, enligt presidenten.

– Iranierna är Rysslands allierade både på pappret och när det kommer till verkliga handlingar, betonade han.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Diktaturen böjer sig för USA

2026 03 14

USA är inblandade i många konflikter i världen.

Förutom anfallen mot Iran och medlingen mellan Ryssland och Ukraina, så pågår även oroligheter på närmare håll för stormakten.

För några månader sedan slog USA till mot Venezuela, och tillfångatog landets ledare Nicolás Maduro.

Därefter har Trumpadministrationen riktat blickarna mot Kuba.

Blockad av olja

Sedan några månader tillbaka har USA satt hård press på Kuba.

Vita Huset införde en blockad på oljeleveranser från Venezuela till landet, vilket omfattade omkring hälften av det totala behovet på ön, rapporterar oberoende The Moscow Times.

USA har också pressat Mexiko till att strypa oljeleveranserna.

– I slutet av januari förklarade Trump undantagstillstånd i USA i samband med hotet mot nationell säkerhet från Kuba och tillät införandet av ytterligare tullar på import av varor från länder som direkt eller indirekt levererar olja till ön, uppger tidningen.

– Allt detta har orsakat en allvarlig bränslekris på Kuba.

Böjer sig

Nu tvingas diktaturen böja sig för det hårda trycket från USA.

Kubas ledare Miguel Díaz-Canel går ut och meddelar att man är redo för att sätta sig ner och samtala med USA.

Men han meddelar samtidigt att det inte finns några snabba lösningar och att processen kommer vara lång.

– Kontakterna syftar till att hitta lösningar genom dialog, identifiera samarbetsområden för att motverka gemensamma hot och stärka säkerheten i Latinamerika, säger han, enligt tidningen.

Ta över ön

Efter de amerikanska aktionerna mot Venezuela och Iran stod med stor sannolikhet Kuba på tur, rapporterar The Atlantic, med hänvisning till källor i Vita huset.

I januari kommenterade Donald Trump uppgifterna och sade att det kan bli tal om ett "vänskaplig övertagande" av ön om diktaturen vägrar att sluta en överenskommelse med USA.

Historiskt har Kuba starka band till Ryssland, band som Trump enligt uppgift vill bryta, enligt The Wall Street Journal.

Foto: The White House

Text: Redaktionen