Nytt börslyft i Stockholm – stiger kraftigt

2025 04 15

Det blev ännu en grön börsdag.

Chocken efter Trumps tullbesked ledde till att index över hela världen föll kraftigt.

Nu har åtminstone den svenska börsen börjat återhämta sig.

Precis som gårdagen blev tisdagen en stark dag för Stockholmsbörsen.

Stiger kraftigt

Den svenska börsen stiger kraftigt igen.

Indexet OMXS30 lyfter med 2,22 procent och bredare OMXSPI med 2,23 procent.

Det framgår av data från Marketwatch.

Ericsson i topp

Bland aktierna som toppar tisdagen finns bland annat telekomjätten Ericsson.

Bolaget lämnade en stark kvartalsrapport på morgonen.

Så här lät det från vd Börje Ekholm då:

– Vi bibehöll starkt momentum under första kvartalet, trots en utmanande och snabbt föränderlig makroekonomisk bakgrund, och våra resultat visar vår konkurrenskraft, sade han.

– Vår starka implementering av strategin bidrog till att koncernen hade en stark justerad bruttomarginal på 48,5 procent och en justerad EBITA-marginal på 12,6 procent.

Ericssons A-aktie stiger med nästan 9 procent på tisdagen och B-aktien med knappt 8 procent.

Även Avanza stiger efter en stark rapport, med 2,5 procent.

Skakigt i USA

Det är ljusgrönt på USA-börsen, men alltjämt skakigt.

Den tidigare nationella säkerhetsrådgivaren John Bolton menar att Trump fokuserar fel när det kommer till tullarna.

– Det är verkligen inte så här man behandlar sina vänner. Man ger dem inte en offentlig örfil och säger: ”Jag kommer att ta ut en avgift av dig om du inte gör bättre ifrån dig i handelsförhandlingarna”, säger han till CNBC.

“Bättre position”

Bolton understryker att det finns rimlighet i att vara tuff mot Kina, men att Trump gör det på helt fel sätt.

– Och faktum är att det enda land som verkligen förtjänar ett handelskrig – Kina – har vi försatt i en mycket bättre strategisk position genom att gå ut i tullkrig med våra bästa vänner, medan vi kanske hade kunnat påverka Kinas beteende om vi alla hade gått samman, menar han.

– Så det här är inte bara en ekonomisk blunder, vilket jag tycker att det helt klart är. Det är en strategisk blunder som kommer att stå USA dyrt om denna tullpolitik inte vänds.

Foto: Avanza

Text: Redaktionen

Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

2026 08 19

Inte sedan krigsutbrottet 2022 har ryssarna tagit ut så här mycket pengar.

Ryssland är alltjämt under press från såväl ukrainska drönare som inhemska ekonomiska problem.

Under gårdagen kom uppgifter om att 70 procent av ryska bensinstationer har slut på bensin.

Nu framgår att ryssarna rusar till bankomaterna för att ta ut pengar, rapporterar United24Media.

Massuttag

Inte sedan krigsutbrottet i början av 2022 har ryssarna tagit ut så mycket pengar.

Cirka 9,4 miljarder dollar växlades till kontanter enbart under det andra kvartalet – motsvarande omkring 90 miljarder svenska kronor.

Utvecklingen ska enligt de senaste siffrorna ha fortsatt i augusti.

Fem av sju banker

Fem av de sju banker som har de största volymerna av hushållsinsättningar har börjat notera stora uttag:

- Gazprombank förlorade 10,77 procent av hushållens insättningar på fyra månader.

- Rosselkhozbank tappade mer än 15 procent, vilket motsvarar ungefär en av sju rubel som privatpersoner hade insatta.

Alfa-Bank tappade 5,6 procent och Sovcombank 8,1 procent.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Bidragande roll

Det var i mars månad som uttagen började synas.

– Internetavbrott i Ryssland har spelat en betydande roll i utvecklingen av kontantuttagen, eftersom ryssar berövats tillgång till internetbanker och kontantlösa betalningssystem, rapporterar Euromaidan Press.

Osäkerheten

Uppgifter har kommit om att Vladimir Putin planerar en ny mobilisering till hösten.

Det kan vara en bidragande anledning till att fler ryssar vill hålla kontanter.

– Ryssar väljer i allt högre grad kontanter på grund av osäkerheten och en önskan att ha pengar till oförutsedda utgifter “här och nu”.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Foto: V. Papikyan

Text: Redaktionen

Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

2026 08 19

Belgien kan gå med på att överföra ryska tillgångar till Ukraina, men kräver hjälp.

I Belgien finns frysta ryska tillgångar som skulle kunna användas för att hjälpa Ukraina.

Belgiens regering har dock vägrat gå med på det.

Men nu öppnar den belgiska regeringen för en lösning som dock är villkorad.

”Ingen önskan att stödja Ryssland”

Landets utrikesminister Maxime Prévot uppger nu att Belgien i själva verket inte motsätter sig att använda frysta ryska tillgångar som grund för att kunna låna ut pengar till Ukraina.

Belgien kräver dock att EU-länderna ska komma överens om ett sätt att dela de juridiska och finansiella riskerna, rapporterar RBC-Ukraine.

– Belgiens ovilja, eller till och med vägran, att använda dessa frysta ryska tillgångar bör på inget sätt tolkas som ett vägran att hjälpa Ukraina, än mindre som en önskan att ge något stöd till Ryssland, säger Maxime Prévot.

I december 2025 föreslog alltså EU-kommissionen att ett stort lån till Ukraina skulle backas upp av frysta ryska tillgångar i Belgien.

Belgien vägrade dock gå med på detta.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Kan tvingas betala tillbaka 200 miljarder euro

Enligt landets utrikesminister riskerar Belgien att inom några år behöva betala tillbaka över 200 miljarder euro till Ryssland, vilket landet inte kommer att klara av.

Därför vill man nu att risken ska delas.

– Annars, om Belgien om 10 eller 15 år beordras att återlämna alla medel, kommer landet inte att kunna bära bördan av att betala tillbaka mer än 200 miljarder euro på egen hand. Proportionellt sett är det otänkbart för vår budget, säger Maxime Prévot, enligt tidningen.

Nu vill Belgien alltså att EU-länderna i förväg ska komma överens om en mekanism för att dela ansvaret.

Belgien kan inte ensamt ansvara för eventuella konsekvenser av ett sådant beslut.

– De risker vi identifierade vid tillfället har inte mirakulöst försvunnit, understryker den belgiske utrikesministern.

Samtidigt klargör han att landet mer än gärna vill hjälpa Ukraina.

– Vi har inga grundläggande invändningar mot att använda dessa medel för att stödja Ukrainas sak, säger Maxime Prévot, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen