Nytt betalsätt i Sverige – hyllas stort

2025 11 25

Riksbankens nya besked om offlinebetalning tas emot väl.

Under en tid har förutsättningarna till betalning debatterats i Sverige.

Många har klagat på att det kan bli svårt att betala vid krig eller kris på grund av den höga digitaliseringsgraden.

Riksbanken meddelade förra veckan att offlinebetalning med kort ska vara möjligt senast 1 juli 2026.

Det är någonting som tas emot väl.

“Viktigt”

Organisationen Kontantupproret ser positivt på draget.

– Riksbankens besked om att det senast 2026 ska bli möjligt att handla nödvändiga varor med betalkort även utan internetuppkoppling är ett viktigt steg för att stärka Sveriges betalningsberedskap, framhåller de i ett pressmeddelande på tisdagen.

“Märkligt”

Korten ska ge en kredit på 4 000 kronor under en vecka, och det är upp till kortutgivaren att avgöra vilka kunder som får tillgång till kortet.

Björn Eriksson, Kontantupprorets ordförande, menar att det är ett bra alternativ, men att det är konstigt att det har tagit en sådan tid.

– Offlinebetalningar är i sig inget nytt, utan något vi i Sverige märkligt nog varit sena med att ta till oss. Nu blir det ett alternativ även här, vilket är mycket positivt, säger han.

Riksbankens besked

Riksbanken och representanter från betalningsmarknaden nådde förra veckan en överenskommelse om att utöka möjligheten att genomföra kortbetalningar offline för livsnödvändiga varor.

Målet är enligt myndigheten att åtgärderna ska vara på plats senast den 1 juli 2026.

“En milstolpe”

Offlinefunktionen ska gälla för fysiska betalkort och tillhörande PIN-kod vid inköp av livsnödvändiga varor som mat, mediciner och drivmedel. 

Riksbanken kommer fortsätta arbetet med att möjliggöra offlinebetalningar även för andra betalsätt efter 1 juli 2026.

– I Sverige betalar vi i hög grad digitalt och användningen av kontanter är låg, säger riksbankschef Erik Thedéen.

– Att allmänheten ska kunna betala med kort för exempelvis livsmedel och mediciner även vid avbrott i datakommunikationen, det vill säga offline, är en milstolpe i vårt intensifierade arbete med att stärka beredskapen.

Foto: J. Hanno Riksbanken

Text: Redaktionen

Total “blackout“ efter attack – hundratusentals ryssar strandsatta

2026 01 10

En hel rysk region står utan värme, el och vatten.

En ukrainsk missilattack har gjort att hundratusentals människor i den ryska gränsregionen Belgorod lämnats utan elektricitet, uppvärmning och vatten.

Situationen har dessutom förvärrats av sträng vinterkyla, rapporterar Reuters.

Missilattack slår ut infrastruktur

Guvernören Vyacheslav Gladkov i regionen Belgorod, som ligger vid gränsen till Ukraina, meddelar på lördagen att en ukrainsk missilattack har orsakat stora avbrott i regionens energisystem.

Uppskattningsvis 600 000 invånare står utan el, värme och vatten, vilket innebär enorma påfrestningar för civilbefolkningen mitt i vinterkylan.

– Situationen är extremt utmanande, skriver Vyacheslav Gladkov i ett inlägg på Telegram, om arbetet med att återställa de viktiga funktionerna.

Mörker och kyla på gator

Videomaterial från Belgorod visar gator utan gatubelysning, där invånare använder ficklampor och bilstrålkastare för att ta sig fram.

Avbrotten i energiförsörjningen kommer samtidigt som temperaturen i området ligger betydligt under fryspunkten, vilket gör bristen på värme särskilt allvarlig.

Regionen hade före kriget en befolkning på omkring 1,5 miljoner, och har varit regelbundet utsatt för attacker från ukrainska styrkor sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022.

Hårt slag mot civila

Belgorods energisystem har tidigare klarat påfrestningar, men den senaste attacken har slagit hårt mot infrastrukturen och förstört kritisk service för stora delar av befolkningen.

Myndigheter arbetar nu med att återställa el, värme och vatten, men återhämtningen väntas bli lång och svår eftersom skadorna är omfattande.

Under natten larmade även myndigheterna i Krasnodarregionen i södra Ryssland om en aktiv drönar- och missilvarning.

Civila uppmanades att hålla sig inomhus, och flygplatserna i Krasnodar och Gelendzhik sattes i nödläge.

– Koverplanen är ett nödläge inom Rysslands civila flyg, infört som svar på säkerhetshot såsom drönare, terrorattacker eller stridsaktiviteter, uppger RBC Ukraine.

Det innebar omedelbar stängning av luftrum, avbrott i start och landningar samt omdirigering av flygplan till alternativa flygplatser.

Foto: S Sakharovskyj

Text: Redaktionen

USA gör en kovändning – ”Ryssland kan få allt de behöver från oss”

2026 01 10

Trump gör en helomvändning.

Donald Trump kommer med ett oväntat uttalande om Ryssland med tanke på västvärldens sanktioner mot Moskva.

USA säger sig vara beredda att sälja olja till både Ryssland och Kina – något som kan bli en omvälvande förändring i energipolitiken, rapporterar ukrainska Pravda.

Oväntat besked

På ett möte med ledande energibolag meddelar USA:s president Donald Trump att USA inte bara vill återuppta produktionen och försäljningen av venezuelansk olja, utan att han även är beredd att låta både Kina och Ryssland “få all de behöver” från USA.

Detta antingen direkt i USA eller från venezuelanska leveranser.

– Vi är öppna för affärer. Kina kan köpa hur mycket olja de vill från oss, där eller i USA. Ryssland kan få all den olja de behöver från oss, säger Trump, enligt amerikanska medier.

Detta uttalande står i skarp kontrast till tidigare amerikansk kritik mot länder som gör affärer med Ryssland under kriget –  då Trump själv tidigare uppmanat Nato-länder att sluta köpa rysk energi för att pressa Kreml.

Politikens skiftande fokus

Trump försvarar sitt beslut med att argumentera för att USA först måste agera i Venezuela, annars skulle Kina och Ryssland ta kontroll över oljetillgångarna där.

Samtidigt har USA tidigare infört hårda sanktioner mot ryska oljeexportörer som Rosneft och Lukoil.

 Detta i sin tur har bidragit till fallande oljepriser och press på den ryska ekonomin.

Bilden av Putin förändras

Donald Trumps plötsliga utspel kommer samtidigt som uppgifter florerar om en allt tydligare frustration med Rysslands ledare Vladimir Putin.

Enligt uppgifter till The Telegraph ser Trump numera Putin som ett större hot mot fred än Ukrainas president Zelenskyj och att han har “slutat ha goda kort att erbjuda Moskva”.

– Han arbetar efter principen morot och piska. Och jag tror att han har slut på morötter, ska Trump ha sagt.

Trump anses också vara trött på det han kallar Putins spel i fredsförhandlingarna.

Foto: Official White House D Torok

Text: Redaktionen