16 jul 2026

Nytt besked om normalarbetstid i Sverige

2026 05 12

LO driver frågan om att korta ner normalarbetstiden i Sverige från 40 till 35 timmar per vecka.

Syftet med färre arbetstimmar med bibehållen lön är främst ökad balans och välmående för svenska arbetare.

Frågan har också diskuterats bland några av riksdagens partier, med vissa förespråkare för förändringen.

Nu kommer ett nytt inspel i debatten.

Nytt besked

En färsk rapport från Svenskt Näringsliv har kartlagt konsekvenserna av den föreslagna förändringen.

Och resultatet ger ett tydligt besked, menar organisationens chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt.

– Det är helt galet. Jag ser inte hur det ska gå till. Det är ett olösbart problem, säger han.

Stor brist

En generell arbetstidsförkortning till 35 timmar per vecka skulle skapa ett behov av ytterligare omkring en halv miljon anställda i Sverige, enligt rapporten.

Och välfärdens kärnverksamheter, som på många håll redan är pressade på personalfronten, skulle drabbas extra hårt.

– Det här är kontaktyrken. Du kan inte rationalisera bort dem, säger Sven-Olov Daunfeldt.

– Det enda sättet att bli ”mer produktiv” är att korta tiden med patienten eller eleven – och det säger sig självt vad det innebär.

Många arbetslösa

Idag finns det omkring en halv miljon arbetslösa i Sverige.

Men enligt Svenskt Näringslivs chefsekonom matchar inte den tillgängliga arbetskraften behovet som skulle uppstå vid en förändring av arbetstiden.

– Man önskar att det vore så enkelt. Men omkring 70 procent av de arbetslösa har svag konkurrensförmåga. De står väldigt långt ifrån arbetsmarknaden. De kan inte ta de här jobben, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Näringslivet har svårt att rekrytera

Bland svenska företag skulle en arbetstidsförkortning också märkas.

– Nästan hälften av företagen säger att kompetensbrist är ett betydande tillväxthinder. Det här kommer bara att förstärka problemen, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Svenskt Näringsliv varnar för att Sverige kommer få betala ett högt pris om man väljer att gå på LO:s linje.

– I längden blir Sverige och vi alla fattigare, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Foto: T. Franta

Text: Redaktionen

8 september 2026

Norge håller andan – väntar på besked från USA

2026 09 08

Imorgon är en särskild dag för Sveriges granne i väst.

Norge begraver den avlidne kung Harald.

Tidigare har det spekulerats om USA kommer representeras av självaste Donald Trump, vilket skulle kunnat skapa kaos i den norska huvudstaden.

– Den amerikanska presidenten har ett resefölje på minst 200-300 personer, varav många också reser i förtruppen. När den amerikanske presidenten anländer kommer det att finnas en enorm säkerhetsnärvaro som kommer att vända upp och ned på Oslo, sade Kåre Reidar Aas, tidigare ambassadör i USA och toppdiplomat under många år, till norska Dagbladet.

Inget besked

Samtidigt som Norge stannar upp för att begrava sin populära konung, har USA fortfarande inte gett något besked om vem som kommer representera landet, rapporterar Dagbladet.

Detta trots kung Haralds mycket speciella relation till landet, dit han bland annat flydde som treåring under andra världskriget.

– Han fick hela USA under huden i barndomen, säger Kåre Reidar Aas.

– Kung Harald har varit en viktig person i utvecklingen av relationen mellan Norge och USA.

Läs mer: Hämnden mot Trump inleds idag

Osannolikt

Det är nu mycket osannolikt att Donald Trump eller vicepresidenten J.D. Vance dyker upp till begravningen, menar Kåre Reidar Aas.

–  Då skulle vi ha sett många amerikaner. Det skulle ha varit en förtrupp som gått uppför stigen och haft möten med norska myndigheter, säkerhetspersonal och polisen, säger han.

Den amerikanske utrikesministern Marco Rubio är på en resa till Sydamerika och verkar därför inte heller aktuell för att närvara i Oslo. Försvarsministern Pete Hegseth skulle kunna vara ett alternativ.

–  Det har också spekulerats kring Melania Trump. Jag tror inte att det kommer att hända heller, då skulle vi ha sett samma förtrupper, säger Kåre Reidar Aas.

”En skandal”

Mycket lutar nu åt att det kommer bli USA:s ambassadör i Norge som kommer representera landet, även om Vita Huset ännu inte har gett något besked i frågan.

Ett helt okej scenario, menar Kåre Reidar Aas.

– Men om USA:s ambassadör i Norge inte kommer, är det en skandal, säger han till tidningen.

Läs mer: Su-24-stridsflygplan attackerat

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Ryska stridshelikoptrar utplånade

2026 09 08

Ukraina har slagit till mot en viktig rysk militärbas.

Ukrainska drönare har attackerat en rysk flygbas nära den ukrainska gränsen.

Två ryska stridshelikoptrar uppges ha träffats, rapporterar RBC-Ukraine.

Slog mot flygbasen

Ukraina har utfört en attack mot flygbasen Taganrog-Central i Rostovregionen, enligt uppgifter som RBC-Ukraine återger från Militarnyi.

Flygbasen ligger omkring 40 kilometer från Ukrainas statsgräns och används aktivt av den ryska militären.

– Enligt analytiker från Telegramkanalen Absolutely Reliable, som har analyserat satellitbilder från området, ska en Mi-8-helikopter ha förstörts medan en Mi-35 skadades, skriver tidningen.

Viktig rysk flygbas

På flygbasens område ligger även den 325 flygreparationsfabriken, som bland annat arbetar med reparationer av transportflygplan och komponenter till ryska Il-76-flygplan.

Attacken innebär därmed inte bara ett slag mot ryska helikopterresurser, utan riktades mot ett område med ytterligare militär infrastruktur.

Angreppet mot Taganrog kommer efter flera ukrainska attacker mot ryska mål i regionen.

För två dagar sedan attackerade Ukrainas väpnade styrkor även flygfältet i Rostov-na-Donu.

Samma dag uppges Ukrainas styrkor dessutom ha träffat Ryazans oljeraffinaderi.

Enligt uppgifterna ska de största primära raffinaderienheterna ha träffats – anläggningar som står för mer än 77 procent av raffinaderiets totala kapacitet.

Hundratals drönare mot Ryssland

Under samma kväll uppges Ukraina ha attackerat 14 ryska regioner med hundratals drönare.

– Den här gången riktades de ukrainska attackerna mot Belgorod-, Brjansk-, Volgograd-, Voronezj-, Kaluga-, Kursk-, Lipetsk-, Orjol-, Rostov-, Rjazan-, Saratov-, Tambov- och Tula-regionerna, samt Krasnodar kraj, uppgav tidningen, vid tillfället.

Moskva ska däremot inte ha varit ett mål den kvällen.

Jätteattacken är därmed en del av en serie ukrainska angrepp mot rysk militär infrastruktur och andra strategiska mål under de senaste dagarna.

Foto: Anna Zvereva RF-13489, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen