Nytt besked om normalarbetstid i Sverige

2026 05 12

LO driver frågan om att korta ner normalarbetstiden i Sverige från 40 till 35 timmar per vecka.

Syftet med färre arbetstimmar med bibehållen lön är främst ökad balans och välmående för svenska arbetare.

Frågan har också diskuterats bland några av riksdagens partier, med vissa förespråkare för förändringen.

Nu kommer ett nytt inspel i debatten.

Nytt besked

En färsk rapport från Svenskt Näringsliv har kartlagt konsekvenserna av den föreslagna förändringen.

Och resultatet ger ett tydligt besked, menar organisationens chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt.

– Det är helt galet. Jag ser inte hur det ska gå till. Det är ett olösbart problem, säger han.

Stor brist

En generell arbetstidsförkortning till 35 timmar per vecka skulle skapa ett behov av ytterligare omkring en halv miljon anställda i Sverige, enligt rapporten.

Och välfärdens kärnverksamheter, som på många håll redan är pressade på personalfronten, skulle drabbas extra hårt.

– Det här är kontaktyrken. Du kan inte rationalisera bort dem, säger Sven-Olov Daunfeldt.

– Det enda sättet att bli ”mer produktiv” är att korta tiden med patienten eller eleven – och det säger sig självt vad det innebär.

Många arbetslösa

Idag finns det omkring en halv miljon arbetslösa i Sverige.

Men enligt Svenskt Näringslivs chefsekonom matchar inte den tillgängliga arbetskraften behovet som skulle uppstå vid en förändring av arbetstiden.

– Man önskar att det vore så enkelt. Men omkring 70 procent av de arbetslösa har svag konkurrensförmåga. De står väldigt långt ifrån arbetsmarknaden. De kan inte ta de här jobben, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Näringslivet har svårt att rekrytera

Bland svenska företag skulle en arbetstidsförkortning också märkas.

– Nästan hälften av företagen säger att kompetensbrist är ett betydande tillväxthinder. Det här kommer bara att förstärka problemen, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Svenskt Näringsliv varnar för att Sverige kommer få betala ett högt pris om man väljer att gå på LO:s linje.

– I längden blir Sverige och vi alla fattigare, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Foto: T. Franta

Text: Redaktionen

Ryssland paralyserat – 50 militärfordon eliminerade i attack

2026 06 12

Ukraina har lyckats med en fullträff.

Ukraina bekräftar en attack mot Armiansk-bron på ockuperade Krym.

Anfallet har slagit ut dussintals ryska militärfordon och satt en viktig försörjningsled ur spel, rapporterar Kyiv Independent.

Viktig bro träffad

Ukraina har genomfört en attack mot den strategiskt viktiga Armiansk-bron som förbinder Krymhalvön med det ryskockuperade fastlandet.

Enligt det ukrainska 1:a separata stormregementet ”Da Vinci” förstördes omkring 50 militärfordon i anfallet.

– Fiendens viktiga logistiska rutt är helt paralyserad, uppger regementet i samband med bekräftelsen av attacken.

Fordonen som träffades uppges ha varit lastade med ammunition och bränsle avsedda för ryska styrkor vid fronten i Zaporizjzja-regionen.

Flera attacker mot logistik

Samtidigt har flera explosioner rapporterats på ockuperade Krym under natten, där även andra broar och transportleder ska ha träffats.

Lokala ryskinstallerade myndigheter bekräftar skador på flera vägar och broar i området.

Det verkar som att det inte finns några hela broar kvar på landvägarna till halvön,” skrev Telegramkanalen Crimean Wind i ett inlägg.

Strategi att isolera Krym

Enligt Ukrainas styrkor för obemannade system är målet att successivt slå ut viktiga försörjningsvägar.

– Vi kommer att isolera Krym inom en snar framtid, säger den ukrainska befälhavaren Robert Brovdi till Reuters.

Han uppger även att ryska transporter längs viktiga vägar till halvön har minskat kraftigt efter upprepade ukrainska attacker.

Ukrainska militära källor hävdar att rysk militär trafik på en av huvudvägarna till Krym har minskat med över 70 procent de senaste veckorna.

Enligt uppgifter är syftet med attackerna att försvåra transporten av bränsle, vapen och förstärkningar till ryska trupper i de ockuperade områdena.

Foto: Ukrainska soldater stridsvagn

Text: Redaktionen

Ukrainas plan – ”Ska få Ryssland att brinna”

2026 06 12

Ukraina väntas presentera en ny plan för allierade.

Under den senaste tiden har Ukraina genom framgångsrika motattacker och långdistansanfall med drönare och missiler satt ordentligt tryck på Ryssland.

Stödet från det krigshärjade landets allierade – som Sverige, Danmark, Tyskland och Storbritannien – är alltjämt av stor vikt.

Nu kommer uppgifter om att Ukraina väntas presentera en ny finansiell plan “för att få Ryssland att brinna”, rapporterar Kyiv Post.

Ukrainas plan

Ukraina har vad som beskrivs som en “tillfällig fördel på slagfältet gentemot Ryssland”.

Men för att Kyiv ska fortsätta kunna trycka på så krävs mer pengar.

Nu väntas landet begära 20 miljarder dollar – motsvarande drygt 188 miljarder svenska kronor – i militärt stöd från sina allierade, “för att få Ryssland att brinna”.

“Behöver finansiering”

Begäran kommer enligt uppgifter att officiellt begäras vid nästa möte i Ukrainas försvarskontaktgrupp, även känt som Ramsteinformatet, den 18 juni.

– Alla ser att Ryssland brinner, och vi vill att det ska brinna ännu mer, men vi behöver finansiering för att göra det. Möjlighetsfönstret tenderar att stängas. Ryssland är snabbt och innovativt, säger en ukrainsk försvarstjänsteman.

Försvarsminister Mykhailo Fedorov ska redan ha diskuterat planen med Norge, Sverige, Tyskland och Kanada.

Läs mer: Nytt mobilmärke i Sverige – utmanar Samsung och Iphone

Stöd från USA?

USA har som bekant intagit en mer neutral roll under Donald Trumps administration.

Men på vissa håll i den amerikanska kongressen är stödet för Ukraina alltjämt stort.

USA:s senats försvarsutskott röstade på torsdagen för att förlänga USA:s bistånd till Ukraina och öka finansieringen till 750 miljoner dollar som en del av 2027 års National Defense Authorization Act, uppger Kyiv Independent.

Tillåter köp

Sedan Trump tog över som president har han inte skeppat några stödpaket till Ukraina under presidentens mandat att donera militär utrustning direkt från Pentagon.

Istället har han tillåtit Natoländer att köpa amerikanska vapen för att sedan donera dessa till Ukraina.

Detta under den så kallade Prioritized Ukraine Requirements List.

Foto: V. Razom resp A. Voznenko

Text: Redaktionen