Nytt besked om bensin och diesel – har blivit för dyrt

2025 11 12

Planen var att EU skulle införa det nya systemet för koldioxidutsläpp 2027.

Den nya klimatlagen kommer innebära en ny prissättning av koldioxidutsläpp från bränslen inom transportsektorn.

Företag som säljer bensin och diesel ska därmed behöva köpa utsläppsrätter för att kompensera för sina utsläpp.

Det väntas ge högre pris vid pump.

Enligt en tidigare beräkning på Konjunkturinstitutet skulle det kunna leda till så mycket som 35 kronor litern.

Kan skjutas fram – på grund av kostnaderna

Nu kommer ett nytt besked från Europaparlamentet.

Införandet av det nya systemet, som går under namnet ETS2, kan istället skjutas fram ett år.

EU öppnar därmed för att vänta till 2028 innan klimatlagen träder i kraft, rapporterar Vi Bilägare.

Anledningen till att EU vill avvakta uppges vara kostnadsökningarna i samhället.

"Förstår oron"

Uppgifterna kommer kort efter att EU:s klimatkommissionär Wopke Hoekstra försäkrat att det inte blir några 35 kronor liter vid pump.

– Jag förstår oron kring osäkerheten kring framtida prisnivåer och prisvolatilitet inom ETS2 och delar den i stor utsträckning, sade han till Reuters i oktober.

Beskedet kom efter att 19 medlemsstater, däribland Frankrike och Tyskland, drivit på för att unionen ska dra i handbromsen innan utsläppspriserna rusar.

Nytt förslag

EU bekräftade då att ett nytt paket med förslag är på gång.

En av de nya åtgärderna blir att EU:s koldioxidmarknad utformas så att om koldioxidpriset når 45 euro kommer extra koldioxidutsläpp att släppas ut på marknaden för att “tämja priserna", skriver Reuters.

Antalet tillstånd som utfärdas för utsläpp av växthusgaser kommer i ett sådant scenario att fördubblas och nå uppemot 80 miljoner per år mellan 2027 och 2029.

– Detta kommer att mer beslutsamt ta itu med obefogade prishöjningar och förbättra marknadens förtroende, vilket är avgörande för att planera investeringar i minskade koldioxidutsläpp, uppger Wopke Hoekstra.

Auktioner av koldioxidutsläpp kommer även att lanseras under 2026 för att främja nya investeringar för renare teknik.

Foto: Cirlce K

Text: Redaktionen

”Aldrig sett något liknande” – Apple slår larm

2026 06 26

Apple höjer priserna på vissa produkter i USA.

Under de senaste åren har den artificiella intelligensens framfart lyfts fram som den hetaste trenden på börsen.

Storbolag som Microsoft, Google och Amazon satsar hundratals miljarder dollar på AI.

Men i takt med att datacenter byggs ut så ökar även efterfrågan och kostnaden för minne och lagring.

Nu höjer Apple priserna på iPads och MacBooks i USA på grund av utvecklingen, rapporterar CNBC.

Höjer priserna

Apple höjer priserna på olika varianter av iPads och MacBooks i USA med mellan hundra och trehundra dollar.

Det beskrivs som företagets första formella steg för att vältra över de högre minnes- och lagringskostnaderna på konsumenterna.

Apple framhåller att “vi vet att detta inte är några välkomna nyheter, och vi arbetar outtröttligt för att hitta lösningar”.

“Aldrig sett något liknande”

I en kommentar meddelar techjättens team att de aldrig har sett något liknande.

– Konsumentelektronikbranschen står inför en utmaning utan motstycke, menas det.

– Den snabba expansionen av AI-datacenter har skapat en extraordinär våg av efterfrågan på minne och lagring. Vi har aldrig tidigare sett ett komponentpris stiga så mycket, så snabbt.

Läs mer: Rubio går emot ryssarna – ”Stämmer inte”

Syns på efterfrågan

Minneschiptillverkaren Micron har varit het på börsen med anledning av bristen på minne och lagring.

Under gårdagen släppte bolaget sin efterlängtade kvartalsrapport.

Micron prognostiserade då omsättning som ligger långt över förväntningarna, och meddelade att deras kunder har förbundit sig till 22 miljarder dollar för att säkra leveranser av minneschips.

Vd-kommentaren

Vd Sanjay Mehrotra vittnade i rapporten om den enorma efterfrågan.

– Vi förväntar oss att den strama marknadssituationen kommer att hålla i sig bortom kalenderåret 2027, som ett resultat av den AI-drivna efterfrågan inom alla segment i kombination med strukturella utbudsbegränsningar, sade Mehrotra enligt Reuters.

Foto: T. Vu

Text: Redaktionen

Ryskt besked till Rumänien – kommer stängas ner

2026 06 26

Ryssland går ut med besked till Rumäniens ambassadör.

I slutet av maj flög en rysk drönare in i Rumänien och träffade ett högt hyresbostadshus i staden Galati.

De boende evakuerades och två skadades i explosionen i staden som ligger nära den ukrainska gränsen.

Rumäniens försvarsministerium identifierade drönaren som en rysk attackdrönare, av samma sort som Moskva ofta använder vid attacker mot Ukraina.

Fördömdes

Händelsen orsakade stor turbulens. Både Nato och EU gick ut och fördömde agerandet.

– Natos generalsekreterare Mark Rutte lovade att alliansen var redo att försvara varje tum av allierat territorium, medan EU kallade kraschen för ett vårdslöst brott mot europeiskt luftrum, uppger Kyiv Post.

Från rumänskt håll kallade man incidenten för den allvarligaste sedan den fullskaliga invasionen mot Ukraina inleddes 2022. Landet svarade också med att stänga Rysslands konsulat i staden Constanța och Rysslands konsul skickades ut ur landet.

Stänger ner

Nu svarar Ryssland på agerandet.

Det rumänska konsulatet i Sankt Petersburg kommer stängas ner och landets generalkonsul utvisas ur landet, rapporterar Kyiv Post.

– Rysslands utrikesministerium kallade på torsdagen till sig Rumäniens ambassadör Cristian Istrate, uppger tidningen.

– Han fick en diplomatisk notis där det framgår att Rumäniens generalkonsul i Sankt Petersburg förklaras persona non grata och att konsulatet stängs.

Draget var väntat med tanke på den tidigare markeringen från Rumänien, anser landets utrikesministerium.

Nytt stöd till Ukraina

EU är på väg att besluta om ett nytt stöd till Ukraina, med villkoret att landet ska genomföra flera reformer framöver, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Vi har föreslagit ett betydande stödpaket för Ukraina – cirka 100 miljarder euro för nästa budgetperiod – och dessa pengar kommer att vara villkorade av att uppfylla reformkraven, säger Anna Jarosz-Friis, som jobbar med Ukrainafrågor vid EU-kommissionen, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen