Nytt besked om bensin och diesel – har blivit för dyrt

2025 11 12

Planen var att EU skulle införa det nya systemet för koldioxidutsläpp 2027.

Den nya klimatlagen kommer innebära en ny prissättning av koldioxidutsläpp från bränslen inom transportsektorn.

Företag som säljer bensin och diesel ska därmed behöva köpa utsläppsrätter för att kompensera för sina utsläpp.

Det väntas ge högre pris vid pump.

Enligt en tidigare beräkning på Konjunkturinstitutet skulle det kunna leda till så mycket som 35 kronor litern.

Kan skjutas fram – på grund av kostnaderna

Nu kommer ett nytt besked från Europaparlamentet.

Införandet av det nya systemet, som går under namnet ETS2, kan istället skjutas fram ett år.

EU öppnar därmed för att vänta till 2028 innan klimatlagen träder i kraft, rapporterar Vi Bilägare.

Anledningen till att EU vill avvakta uppges vara kostnadsökningarna i samhället.

"Förstår oron"

Uppgifterna kommer kort efter att EU:s klimatkommissionär Wopke Hoekstra försäkrat att det inte blir några 35 kronor liter vid pump.

– Jag förstår oron kring osäkerheten kring framtida prisnivåer och prisvolatilitet inom ETS2 och delar den i stor utsträckning, sade han till Reuters i oktober.

Beskedet kom efter att 19 medlemsstater, däribland Frankrike och Tyskland, drivit på för att unionen ska dra i handbromsen innan utsläppspriserna rusar.

Nytt förslag

EU bekräftade då att ett nytt paket med förslag är på gång.

En av de nya åtgärderna blir att EU:s koldioxidmarknad utformas så att om koldioxidpriset når 45 euro kommer extra koldioxidutsläpp att släppas ut på marknaden för att “tämja priserna", skriver Reuters.

Antalet tillstånd som utfärdas för utsläpp av växthusgaser kommer i ett sådant scenario att fördubblas och nå uppemot 80 miljoner per år mellan 2027 och 2029.

– Detta kommer att mer beslutsamt ta itu med obefogade prishöjningar och förbättra marknadens förtroende, vilket är avgörande för att planera investeringar i minskade koldioxidutsläpp, uppger Wopke Hoekstra.

Auktioner av koldioxidutsläpp kommer även att lanseras under 2026 för att främja nya investeringar för renare teknik.

Foto: Cirlce K

Text: Redaktionen

“Helt galet – kan inte tro på det”: Trumps besked väcker ramaskri

2026 02 10

Donald Trump har återigen skakat om den amerikansk-kanadensiska relationen.

USA:s president har återkommande klagat över att Kanada behandlat USA “orättvist” och öppet hävdat att landet borde bli USA:s 51:a delstat.

I natt hotade Trump att stoppa öppnandet av den bro som för närvarande byggs mellan de två länderna, Gordie Howe International Bridge mellan Ontario och Michigan.

Ett besked som beskrivs som “vansinnigt” bland kanadensiska politiker.

– Det är helt galet, när jag läser det inlägget kan jag inte ens tro vad jag läser, men det är helt normalt, säger Drew Dilkens, borgmästare i Windsor, Ontario, enligt Newsweek.

Kräver kompensation

Donald Trump har hotat att blockera öppnandet av bron till dess att USA blivit “fullt ut kompenserat" av Kanada.

– Jag kommer inte att tillåta att denna bro öppnas förrän USA har fått full kompensation för allt vi har gett dem, och dessutom, viktigt, Kanada behandlar USA med den rättvisa och respekt som vi förtjänar, framhöll Trump på Truth Social.

Beskedet möts av chock på flera håll i Kanada. Stephen Hargreaves, chef för Sandwich Town BIA, en lokal företags- och handelsförening i Ontario, är en av dem som reagerar starkt på utspelet.

– Vi hoppas att det ska lösas eftersom vi vill se Gordie Howe International Bridges inverka positivt på vårt samhälle, säger han till Newsweek.

"Fruktansvärt"

Bakgrunden till Trumps besked är att Kanada diskuterar ett stort handelsavtal med Kina, något som presidenten anser är ännu ett exempel på “orättvis” behandling av USA.

Elissa Slotkin, demokratisk senator i Michigan, menar att Trump straffar lokalinvånarna “för ett handelskrig han startade”.

– Gordie Howe-bron är ett otroligt viktigt infrastrukturprojekt för Michigan. President Trumps hot att skrota den är fruktansvärt för vår stats ekonomi, säger hon i ett uttalande.

Foto: Official White House Photo by Patrick Witty

Text: Redaktionen

Ryskt krav på Europa – ”Blir inget fredsavtal annars”

2026 02 10

Ryssland kräver att Europa ska värdera ryska säkerhetsgarantier.

Fredsförhandlingarna mellan Ryssland, Ukraina och USA fortsätter.

Ett av de ämnen som har varit omdebatterat länge är ukrainska säkerhetsgarantier.

Men nu ställer Ryssland krav på Europa om att ryska säkerhetsgarantier också måste prioriteras, rapporterar Kyiv Independent.

Ryska kravet

Rysslands vice utrikesminister Aleksandr Grusjko säger att en tänkbar lösning på kriget i Ukraina måste innehålla säkerhetsgarantier för Moskva.

Han menar att ett fredsavtal är omöjligt utan dem.

– Vi erkänner att en fredlig lösning i Ukraina måste ta hänsyn till Ukrainas säkerhetsintressen, men av avgörande betydelse är naturligtvis Rysslands säkerhetsintressen, säger Grusjko.

“Ingen pratar om det”

Kreml-toppen är frustrerad över att europeiska ledare inte tycks bry sig om Moskvas prioriteringar.

– Om man noga granskar alla uttalanden från Europeiska unionens ledare, så talar ingen om garantier för Rysslands säkerhet. Detta är en nyckelfaktor för att nå en överenskommelse. Utan det är inget fredsavtal möjligt.

Grusjko menar att tänkbara säkerhetsgarantier för Ryssland skulle inkludera en del av de krav som Moskva har ställt sedan de inledde sin invasion av Ukraina, däribland ett förbud mot att Ukraina går med i Nato.

Ska minska rejält

Uppgifter kommer samtidigt om att Indien “drastiskt kommer att minska inköpen av rysk olja”.

– Raffinerings- och handelskällor uppgav för Reuters den 8 februari att indiska raffinaderier inte köper rysk olja för leverans i april 2026, och sannolikt kommer att fortsätta undvika sådana inköp även efter denna tidsperiod, uppger tankesmedjan Institute for the Study of War.

Tar inte emot efter det

ISW fortsätter.

– En handlare rapporterade att de indiska oljeraffinaderierna Indian Oil, Bharat Petroleum och Reliance Industries redan har schemalagt vissa leveranser för mars, men att de inte längre tar emot bud på lastning av rysk olja i mars och april.

Foto: A. Lallemand resp President of Russia Office

Text: Redaktionen