Nya siffror från Swedbank – “Dystra signaler”

2025 04 03

Swedbank publicerar nya siffror på torsdagsmorgonen.

Läget är alltjämt tufft i svensk ekonomi.

Lågkonjunkturen dröjer sig kvar och arbetslösheten är hög.

På torsdagsmorgonen kommer nya siffror från Swedbank som cementerar bilden av att svensk ekonomi fortsatt befinner sig i en svår situation.

Nya siffror

Inköpschefsindex för privata tjänstesektorn – PMI–tjänster – noterades till 49,4 i mars från 50,5 i februari.

Det är första gången på sex månader som indexet är under 50-nivån.

Siffrorna kommer som ytterligare ett bevis på det utsatta läge som svensk ekonomi är i för närvarande.

“Dystra signaler”

Jörgen Kennemar, ansvarig för analysen av inköpschefsindex, besväras över siffrorna.

– Återhämtningen i tjänstesektorn stannade upp i mars. Dessutom dröjer företagen med att anställa när konjunkturåterhämtningen inte tar fart, vilket är dystra signaler för den svenska arbetsmarknaden, säger han.

Samtliga index

Swedbank förklarar vidare att samtliga delindex sjönk i mars där tre av fyra delindex är under 50-nivån.

Affärsvolym och orderingång svarade för största nedgången. Index för sysselsättning, som utgör 20 procent av PMI-tjänster, noterades under 50-strecket för åttonde månaden i rad.

Kommer inte igång

Svensk ekonomi tycks alltså fortfarande inte riktigt komma igång – efter år av lågkonjunktur och hög inflation.

Konjunkturinstitutet framhåller att återhämtningen i ekonomin fortsätter nästa år, men lågkonjunkturen består och arbetslösheten är tydligt förhöjd ännu i slutet av 2026.

– Sverige befinner sig i en lågkonjunktur där hög inflation och osäkerhet om den framtida ekonomiska utvecklingen håller tillbaka både konsumtion och investeringar, meddelar Konjunkturinstitutet.

– Osäkerheten gör dessutom att det finns en risk att den svaga konjunkturutvecklingen fortsätter längre än vad som prognostiseras.

Riksbanken har även aviserat att det inte lär bli några fler räntesänkningar på ett tag.

Det innebär avsaknad av ekonomisk stimulans i en tid då svensk ekonomi är i behov av en tydlig väg framåt.

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen

Inte synts till på flera dagar – plötsligt skifte vid ukrainska gränsen

2026 06 24

Vid gränsen mellan Ukraina och Belarus har en tydlig förändring skett de senaste dagarna.

Relationen mellan de båda länderna är infekterad.

Belarus har nära relationer till Ryssland och har vid flera tillfällen anklagats för att på olika sätt stödja de massiva attackerna mot Ukraina.

Aktiviteten vid gränsen har i perioder varit hög, särskilt på Belarus sida.

– I slutet av våren och början av sommaren 2026 var ryska drönarflygningar i detta område massiva, och några av dem korsade till och med gränsen, rapporterar RBC-Ukraine.

Plötsligt borta

Nu märks ett tydligt skifte vid gränsen.

De senaste tre dagarna har inga ryska attackdrönare synts till i området.

– Övervakningsgrupper tror att omdirigeringen beror på att Ryssland har slutat använda relästationer på Belarus territorium. Tidigare använde ryska styrkor dem för att justera sina attacker mot Ukraina, uppger tidningen.

Krav från Zelenskyj

I förra veckan gick Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj, ut och uppmanade Belarus att sluta stödja de ryska attackerna.

Enligt presidenten har Belarus installerat utrustning längs gränsen som kan hjälpa till att koordinera och kontrollera de ryska drönarattackerna mot Ukraina.

Tekniken ska bland annat ha använts vid attacker mot regionerna Zhytomyr, Rivne och Volyn, som träffat energiinfrastruktur, järnvägar och civila anläggningar.

–Belarus har fortfarande tid att montera ner denna utrustning, sade Zelenskyj, enligt tidningen.

Presidenten gav sitt grannland en vecka på sig. Annars kommer Ukraina själva se till att utrustningen tas ur funktion, hotade han.

EU står bakom

EU-kommissionen har ställt sig bakom Ukrainas rätt att försvara sig. Belarus utesluts inte ur ekvationen, i de fall de stödjer de ryska attackerna, menar kommissionens talesperson Anitta Hipper, rapporterar RBC-Ukraine.

– Belarus fortsätter att möjliggöra Rysslands aggressionskrig mot Ukraina, säger hon, enligt tidningen.

– Självklart har Ukraina rätt att försvara sig.

Foto: M. Kukurudziak

Text: Redaktionen

Ryssland köper svenska fartyg

2026 06 25

Flera svenska fartyg hamnar i ryska händer.

Den ryska skuggflottan seglar i hög omfattning i Östersjön och vidare ut på haven runt hela jorden.

Sverige och Europa har vidtagit åtgärder vid flera tillfällen för att begränsa och stoppa delar av verksamheten, då fartygen ofta är gamla och innebär en säkerhetsrisk.

Tidigare i vår, vid ett säkerhetsmöte i München, diskuterades flera olika alternativ för hur Europa ska bemöta situationen, med fartyg som seglar under falsk flagg.

– Vi behöver agera mer proaktivt, sade Estlands försvarsminister Hanno Pevkur i samband med mötet, enligt oberoende Moscow Times.

– Länder som tillhandahåller flaggor till skuggflottans fartyg bör veta att andra länder kan vidta vissa åtgärder.

Köper svenska fartyg

Nu kommer ett nytt avslöjande om de ryska skuggfartygen.

Flera av dem är sålda av svenska rederier, rapporterar SVT.

Sedan den fullskaliga invasionen 2022 har tio tankfartyg, som nu ingår i den ryska skuggflottan, sålts av svenska aktörer.

”Gör allt vi kan”

Concordia Maritime är ett rederi som återfinns under Stenas paraply.

Flera av rederiets nyligen sålda fartyg ingår nu i den ryska skuggflottan.

– Det är väldigt olyckligt och vi gör allt vi kan för att se till att de här fartygen hamnar i seriösa händer, säger Erik Hånell som är vd för Stena Bulks, till kanalen.

Följer regler

Vid försäljning följer Stena Bulks de regler och lagar som finns.

Bakgrundskontroller genomförs också.

– Men vad som händer i nästa steg har vi ingen kontroll över. Vi driver en kommersiell verksamhet och måste kunna köpa och sälja fartyg enligt de krav som ställs, säger Erik Hånell till kanalen.

Kustbevakningen

Den svenska kustbevakningen har den senaste tiden ökat sin bevakning av fartyg som ingår i den ryska skuggflottan.

– Kustbevakningen verkar i en alltmer komplex omvärld. Det är ökade miljörisker, cyberhot och olika säkerhetsutmaningar som bland annat lett till att vi under våren har gjort flera viktiga insatser mot fartyg i Östersjön, säger Kustbevakningens generaldirektör Lena Lindgren Schelin, i ett uttalande.

Foto: Weeksymate resp President of Russia Office

Text: Redaktionen