Nya siffror från Swedbank – “Dystra signaler”

2025 04 03

Swedbank publicerar nya siffror på torsdagsmorgonen.

Läget är alltjämt tufft i svensk ekonomi.

Lågkonjunkturen dröjer sig kvar och arbetslösheten är hög.

På torsdagsmorgonen kommer nya siffror från Swedbank som cementerar bilden av att svensk ekonomi fortsatt befinner sig i en svår situation.

Nya siffror

Inköpschefsindex för privata tjänstesektorn – PMI–tjänster – noterades till 49,4 i mars från 50,5 i februari.

Det är första gången på sex månader som indexet är under 50-nivån.

Siffrorna kommer som ytterligare ett bevis på det utsatta läge som svensk ekonomi är i för närvarande.

“Dystra signaler”

Jörgen Kennemar, ansvarig för analysen av inköpschefsindex, besväras över siffrorna.

– Återhämtningen i tjänstesektorn stannade upp i mars. Dessutom dröjer företagen med att anställa när konjunkturåterhämtningen inte tar fart, vilket är dystra signaler för den svenska arbetsmarknaden, säger han.

Samtliga index

Swedbank förklarar vidare att samtliga delindex sjönk i mars där tre av fyra delindex är under 50-nivån.

Affärsvolym och orderingång svarade för största nedgången. Index för sysselsättning, som utgör 20 procent av PMI-tjänster, noterades under 50-strecket för åttonde månaden i rad.

Kommer inte igång

Svensk ekonomi tycks alltså fortfarande inte riktigt komma igång – efter år av lågkonjunktur och hög inflation.

Konjunkturinstitutet framhåller att återhämtningen i ekonomin fortsätter nästa år, men lågkonjunkturen består och arbetslösheten är tydligt förhöjd ännu i slutet av 2026.

– Sverige befinner sig i en lågkonjunktur där hög inflation och osäkerhet om den framtida ekonomiska utvecklingen håller tillbaka både konsumtion och investeringar, meddelar Konjunkturinstitutet.

– Osäkerheten gör dessutom att det finns en risk att den svaga konjunkturutvecklingen fortsätter längre än vad som prognostiseras.

Riksbanken har även aviserat att det inte lär bli några fler räntesänkningar på ett tag.

Det innebär avsaknad av ekonomisk stimulans i en tid då svensk ekonomi är i behov av en tydlig väg framåt.

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen

Rysk minister säger emot Putin helt öppet

2026 05 19

Putin pressas från flera håll.

Ryssland och dess diktator Vladimir Putin är just nu hårt pressade.

Nu går en rysk minister emot Putin – och säger en obekväm sanning om landets situation.

Putin har förnekat – ministern erkänner

Vladimir Putin vill gärna styra narrativet om Ryssland och dess tillstånd.

Men i en intervju med den ryska tidningen RBK motsägs Putin av ekonoministern Maxim Reshetnikov, rapporterar TV2.

Den ryska ekonomin är hårt pressad efter åren av krig med Ukraina.

Även ukrainska attacker mot oljeinfrastruktur har skapat stora problem för Putinregimen.

Den ryske ekonomiministern erkänner dessa problem i intervjun.

Reshetnikov pekar dessutom ut ett specifikt problem – som Putin tidigare har förnekat.

Rysk ekonomi lider av en särskild orsak, menar han.

– Enligt ministern beror detta delvis på brist på arbetskraft. Uttalandena står i kontrast till president Vladimir Putin, som tidigare har förnekat att det var ett uttryck för ett strukturellt problem, rapporterar kanalen.

”I kontrast till Putin”

Frågan är känslig bland annat eftersom potentiell arbetskraft har skickats iväg till kriget.

Och medan Putin förnekar de strukturella problemen, pekar ekonomiministern alltså ut just dessa som en viktig orsak till att Rysslands ekonomi är hårt pressad.

Putin har velat beskriva situationen på ett helt annat sätt, men motsägs alltså av ekonomiministern, enligt Institute for the Study of War, ISW.

– Reshetnikov erkände att arbetskraftsbrist begränsar den ryska ekonomin, i kontrast till Rysslands president Vladimir Putins pågående försök att karaktärisera Rysslands låga arbetslöshet som ett tecken på ekonomisk hälsa, enligt ISW.

Den ryske ministern går dock inte så långt som att peka ut kriget som en orsak till arbetskraftsbristen.

– Reshetnikov misslyckades med att erkänna hur Rysslands årlånga militära rekryteringsinsatser har tagit bort många individer från den civila arbetsmarknaden och förvärrat arbetskraftsbristen, enligt ISW.

Detta är dock en viktig del av problemet, tillägger man.

– Ryssland kommer sannolikt att fortsätta lida av förvärrad arbetskraftsbrist när man prioriterar att ersätta sina förluster på slagfältet med nya rekryter framför att stödja och stärka sin inhemska ekonomi, uppger tankesmedjan.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Stor kris i Ryssland – får inte plats längre

2026 05 20

Ryssland står inför ett stort problem.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 har de ryska styrkorna lidit stora förluster. Både materiellt och när det gäller soldater.

Och nu har Ryssland stött på ett nytt problem.

Militärsjukhusen är fulla och kan inte ta emot fler skadade soldater, rapporterar Ukrainska Pravda.

Civila lösningar

Istället har Ryssland nu tvingats att använda civila sjukhus och kliniker för att ta hand om de som skadats i strid.

Och det finns också flera exempel där den ryska befolkningen får stå tillbaka.

– Ett exempel är staden Omsk. I slutet av 2025 stängde lokala myndigheter där en kvinnohälsoklinik och har nu avsatt nästan 2 miljoner rubel för renovering av lokalerna för att överlåta dem till försvarsministeriet för att vårda veteraner från kriget mot Ukraina, uppger tidningen.

Svårt för personal

Många soldater vårdas också på civila sjukhus, vilket i många fall skapar stora utmaningar för personal och övriga patienter.

– De militära patienterna har konsumerat nästan all antibiotika och förbrukningsvaror som behövs för att behandla civila, säger en före detta sjuksköterska vid ett sjukhus i Sankt Petersburg, enligt tidningen.

– De beter sig fruktansvärt. Det är förståeligt att det är PTSD, men det hade gått bortom alla gränser. Alkoholleveranser kom ständigt, soptunnorna var fulla med flaskor och de ignorerade läkare och sjuksköterskor.

Många skadade och döda

I förra veckan kom nya rapporter om det totala antalet dödade och skadade i kriget i Ukraina.

Ryssland hade vid årsskiftet förlorat omkring 352 000 soldater, enligt beräkningar från den ryska nyhetssajten Meduza. De officiella siffrorna ligger lägre, men mörkertalet antas vara stort.

För Ukrainas del ligger antalet på mellan 100 000 och 140 000, enligt tankesmedjan CSIS.

Utöver de dödade uppges Ryssland ha över 1 miljoner skadade soldater på slagfältet sedan krigets start, rapporterar Dagbladet.

För Ukraina är siffran ungefär hälften så stor.

Foto: P. Egorov

Text: Redaktionen