Ny rapport: Elbilar och laddhybrider ökar

2025 04 01

En ny rapport visar hur fordonsmarknaden såg ut i mars.

Bilbranschen står alltjämt inför stora utmaningar.

Intresset för personbilar är fortsatt svagt jämfört med hur det såg ut för några år sedan.

I en ny rapport framgår en liten ökning av nyregistrerade fordon.

Det framhåller branschorganisationen Mobility Sweden i ett pressmeddelande.

Rapport visar

Totalt registrerades 24 204 nya personbilar, en ökning med cirka en procent jämfört med samma månad förra året. 

Nyregistreringarna ligger dock 23 procent under månadens snitt de senaste fem åren.

Elbilar ökar

Andelen laddbara bilar ökade till nära 61 procent av nyregistreringarna och är nu uppe på 58 procent för årets första kvartal. 

Under årets första tre månader har både elbilar och laddhybrider ökat medan andelen bensin fortsätter att minska. 

Under mars stod elbilarna för cirka 35 procent av de nyregistrerade personbilarna, medan antalet var i nivå med mars i fjol.

Tullar på väg

Samtidigt är Trumps tullar på väg.

Sofia Linder, chefekonom hos Mobility Sweden, kommenterar.

– Vi bedömer att importtullarna kommer att få begränsad påverkan på den svenska marknaden i det korta perspektivet, säger hon.

– Påverkan bedöms öka på sikt beroende på hur handelsförhandlingarna och dialogen mellan USA och EU landar.

Lätta lastbilar backar

Rapporten från Mobility Sweden visar även att marknaden för lätta lastbilar backar.

Under mars registrerades 2 899 nya lätta lastbilar, en minskning med 29,5 procent jämfört med samma månad föregående år. 

Under första kvartalet uppgick andelen eldrivna lätta lastbilar till cirka 23 procent, men volymen har minskat med en tredjedel jämfört med samma period 2024.

– Lätta lastbilar backar nu för elfte månaden i rad. Därför behöver det stöd som regeringen infört för lätta elektriska lastbilar förlängas, fortsätter Sofia Linder.

– Nyregistreringarna av tunga lastbilar minskade i mars med 4 procent till totalt 430 fordon.

Foto: C. Granetin

Text: Redaktionen

18 september 2026

Nej till artikel 5 – Natoland kommer vägra

2026 09 18

Ett europeiskt Natoland vill inte hjälpa till att försvara alliansens länder i händelse av en attack.

Det beskedet kommer under fredagsmorgonen. Bakom uttalande står Slovakiens premiärminister, Robert Fico.

Slovakien kommer inte att bistå Nato i krig, indikerar premiärministern enligt RBC-Ukraine.

Viktigt men vill inte dras in

Den slovakiske premiärministern menar att Europa måste göra allt för att undvika ett väpnat krig med Ryssland. Han kritiserar också många av de europeiska ledarna för att hålla högljudda militanta tal, och tycker att retoriken behöver dämpas.

I händelse av en attack mot ett Natoland kommer Slovakien vägra att ställa upp och försvara sina allierade.

– Jag vill inte att Slovakien ska vara en del av någon militär konflikt på grund av någon artikel 5. Som premiärminister kommer jag att göra allt för att säkerställa att Slovakien aldrig dras in i en militär konflikt, säger Robert Fico enligt Ukrainska Pravda.

LÄS OCKSÅ: S lovar satsning för 500 000 svenskar – ”det första vi ska göra”

Besöker Ukraina

Idag kommer den slovakiske premiärministern resa till Ukraina för att träffa president Volodymyr Zelenskyj och Ukrainas premiärminister Serhiy Koretskyi. Flera andra europeiska ledare kommer också möta upp.

– Fico säger att han fruktar krig och därför vill diskutera det på allvar, rapporterar RBC-Ukraine.

Artikel 5

Natos artikel 5 innehåller ömsesidiga försvarsgarantier som kan ses som en grund för Natos kollektiva försvar. Enligt artikeln ska ett väpnat angrepp mot en eller flera av parterna i Europa eller Nordamerika betraktas som ett angrepp mot samtliga parter.

I takt med de ökande oroligheterna i världen har diskussionen om artikel 5 blivit högaktuella. Ulf Kristersson (M) sade tidigare i år att han har fullt förtroende för att överenskommelsen gäller.

– I alla de samtal vi har med andra Natoländer inklusive USA råder ingen som helst tvekan om att den yttersta avskräckningen, artikel 5, står stadigt och fast. Där känner jag ingen tvekan, sade han till TV4.

LÄS MER: Kostar nästan en miljard – Ukraina har krossat det

Foto: Nato

Text: Redaktionen

18 sep 2026

”Väntar på döden” – Putin överger ryssar

2026 09 18

Minst 6 000 ryssar kan svälta ihjäl.

Tusentals civila ryssar i det ryskockuperade Olesjky uppges stå inför svår brist på mat, vatten och mediciner.

Ryssland uppges dock vägra hjälpa med mat eller evakuering för sin egna befolkning, rapporterar Kyiv Post.

Fyra kilometer från maten

Olesjky ligger nära det ukrainskkontrollerade Cherson på andra sidan Dniprofloden, men förstörda broar, strider, minfält och drönarattacker har gjort vägen i praktiken omöjlig att ta.

– Bara fyra kilometer från oss finns ett liv med mat, men det finns fysiskt ingen möjlighet att lämna staden, skriver invånaren Alla Lykhman-Malysh, i ett Facebookinlägg.

Enligt chefen för Olesjkys militära administration, Tetiana Hasanenko, nådde den senaste lyckade leverans- och evakueringsinsatsen staden den 26 maj.

Enligt Hasanenko har leveranserna fortfarande inte återupptagits sedan dess.

Invånarna har fått överleva på grönsaker från egna trädgårdar, konserver och byteshandel.

Minor stoppar hjälpen

Försök att få in mat och humanitär hjälp har också stoppats. Den 2 juni körde en hjälpkonvoj på en mina vid stadens infart. FN uppger att en person dödades och tre skadades.

Senare försök ska enligt lokala uppgifter ha stoppats av minor, trådfällor och drönarattacker. FN har samtidigt betonat att det inte alltid går att fastställa vem som ligger bakom enskilda drönarattacker i området.

– Människor kan inte ta sig ut, mat kan inte komma in och sjuka och skadade får inte den medicinska hjälp de behöver, säger Danielle Bell, chef för FN människorättsövervakning i Ukraina.

Situationen har blivit så desperat att vissa invånare uppges ha gått genom minerade områden för att försöka hitta mat och andra förnödenheter.

Bekräftar inte evakuering

En humanitär evakuering har tidigare planerats. Ukraina hade tagit fram en lista över personer som skulle evakueras, medan Internationella rödakorskommittén hade meddelat att organisationen var redo att delta.

Ryssland har därefter inte bekräftat att landet är redo att genomföra den planerade insatsen, enligt Ukrainas ombudsman Dmytro Lubinets.

Även sjukvården är hårt drabbad. Den kvarvarande vårdmottagningen uppges sakna bland annat antibiotika, smärtstillande läkemedel och diagnostisk utrustning.

Rysslands regionala ockupationsledning har förnekat att det råder en humanitär katastrof och hävdat att Ryssland förser Olesjky med nödvändiga varor. Moskvas utrikesdepartement har senare medgett att det finns en humanitär kris, men lagt skulden på Ukraina och väst.

– Människor lever inte längre. De väntar på döden, säger Hasanenko.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen