Ny rapport: Elbilar och laddhybrider ökar

2025 04 01

En ny rapport visar hur fordonsmarknaden såg ut i mars.

Bilbranschen står alltjämt inför stora utmaningar.

Intresset för personbilar är fortsatt svagt jämfört med hur det såg ut för några år sedan.

I en ny rapport framgår en liten ökning av nyregistrerade fordon.

Det framhåller branschorganisationen Mobility Sweden i ett pressmeddelande.

Rapport visar

Totalt registrerades 24 204 nya personbilar, en ökning med cirka en procent jämfört med samma månad förra året.

Nyregistreringarna ligger dock 23 procent under månadens snitt de senaste fem åren.

Elbilar ökar

Andelen laddbara bilar ökade till nära 61 procent av nyregistreringarna och är nu uppe på 58 procent för årets första kvartal.

Under årets första tre månader har både elbilar och laddhybrider ökat medan andelen bensin fortsätter att minska.

Under mars stod elbilarna för cirka 35 procent av de nyregistrerade personbilarna, medan antalet var i nivå med mars i fjol.

Tullar på väg

Samtidigt är Trumps tullar på väg.

Sofia Linder, chefekonom hos Mobility Sweden, kommenterar.

– Vi bedömer att importtullarna kommer att få begränsad påverkan på den svenska marknaden i det korta perspektivet, säger hon.

– Påverkan bedöms öka på sikt beroende på hur handelsförhandlingarna och dialogen mellan USA och EU landar.

Lätta lastbilar backar

Rapporten från Mobility Sweden visar även att marknaden för lätta lastbilar backar.

Under mars registrerades 2 899 nya lätta lastbilar, en minskning med 29,5 procent jämfört med samma månad föregående år.

Under första kvartalet uppgick andelen eldrivna lätta lastbilar till cirka 23 procent, men volymen har minskat med en tredjedel jämfört med samma period 2024.

– Lätta lastbilar backar nu för elfte månaden i rad. Därför behöver det stöd som regeringen infört för lätta elektriska lastbilar förlängas, fortsätter Sofia Linder.

– Nyregistreringarna av tunga lastbilar minskade i mars med 4 procent till totalt 430 fordon.

Foto: C. Granetin

Text: Redaktionen

Danmark möter Trumps krav – historiskt besked

2026 02 06

Danmark låter på fredagen meddela en historisk milstolpe för landet.

För första gången uppfyller Danmark Natos mål om att lägga 3,5 procent av sitt BNP på rena militära utgifter, exempelvis trupper, vapensystem, ammunition och materiel.

Det innebär att Danmark blir ett av få länder i alliansen som uppfyller det krav som USA:s president Donald Trump ställt på Natomedlemmarna.

Troels Lund Poulsen, den danska försvarsministern, bekräftar beskedet som kommer efter att regeringen fattat beslut om att stödja Ukraina med ytterligare tre miljarder danska kronor.

– Det här innebär att vi för första gången år 2026 kommer att nå 3,5 procent. Det är en bra signal att skicka till våra allierade att vi tar vår uppgift på allvar, säger han enligt TV2.

"God allierad?"

Den danska tv-kanalen har ställt frågan till ministern om hur mycket beskedet handlar om att visa USA att Danmark är en “god allierad”.

Så har inte tanken varit i grunden, enligt Lund Poulsen.

– Det här handlar först och främst om att göra en insats gentemot Ukraina. Nästa vecka är det ett möte i Nato, och där behöver jag också visa att det inte bara handlar om ord och stora tal, utan att det kommer att finnas konkreta bidrag, säger försvarsministern.

Trumps krav

Det var i somras vid Natos toppmöte som det beslutades att alliansens medlemsländer senast år 2035 ska spendera 3,5 procent av sitt lands BNP på rena försvarsutgifter.

Påtryckningar från Donald Trump var en av de stora drivkrafterna till justeringen.

Nyligen påminde Natos generalsekreterare Mark Rutte alliansen om den amerikanska presidentens betydelse för beslutet.

– Jag tycker att Donald Trump gör det rätta för Nato när han ber oss alla att bidra mer, sade han på pressträff i januari.

– Utan Donald Trump hade vi aldrig uppnått resultatet vid toppmötet i Haag. När jag berömmer någon, så är det baserat på fakta och finns tillgängligt.

År 2025 var det enbart Polen, Litauen, Lettland och Estland som nådde 3,5 procent. Sverige lade 2,51 procent av BNP på försvarsutgifter, enligt TV2:s siffror.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen

USA och Ukraina överens – “Helvetisk plan“ ska tvinga Ryssland att kapitulera

2026 02 07

USA och Ukraina uppges vara överens.

Ukrainas parlaments talman har i Washington diskuterat och kommit överens om vad han kallar ”helvetiska sanktioner” med amerikanska senatorer mot Ryssland.

Åtgärder som enligt honom kan tvinga Ryssland att acceptera fred, rapporterar RBC Ukraine.

Samtal i Washington

Ukrainas parlaments talman Ruslan Stefanchuk har under ett besök i Washington träffat flera inflytelserika amerikanska senatorer för att diskutera nya, kraftigt skärpta sanktioner mot Ryssland.

Målet är att öka det ekonomiska och politiska trycket på Moskva för att få ett slut på kriget mot Ukraina.

Efter mötet beskrev Stefanchuk sanktionerna som extremt långtgående.

– Det handlar om helvetiska sanktioner mot Ryssland – planer som ska tvinga landet mot fred, skriver han på sociala medier efter samtalen.

Detaljrika sanktioer

Enligt Stefanchuk fokuserade mötet på konkreta detaljer och hur planen kan träda i kraft.

Diskussionerna handlade både om vilka sanktioner som ska införas och hur snabbt de kan sättas i verk.

– Vi gick igenom sanktionernas innehåll i detalj, hur de ska införas och vilka tidsramar som är realistiska, uppger han.

På mötet deltog bland andra senatorerna Lindsey Graham och Richard Blumenthal, tillsammans med Ukrainas ambassadör i USA och representanter från presidentkansliet i Kyiv.

Utöver sanktioner tog Stefanchuk också upp Rysslands återkommande attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur och behovet av förstärkt luftförsvar.

Han betonar att civila mål fortsätter att utsättas för omfattande angrepp.

– Ryssland fortsätter att slå mot vår energiinfrastruktur. Utan starkare luftförsvar riskerar miljoner civila att drabbas, framhåller han.

Han tackar även senator Lindsey Graham för initiativ kopplade till ökat militärt stöd och betonar vikten av fortsatt amerikanskt engagemang.

Brett stöd i USA

Stefanchuk understryker att stödet för Ukraina i USA är brett och sträcker sig över partigränserna, något han menar är avgörande för långsiktig stabilitet.

– Stödet för Ukraina i den amerikanska kongressen är tvåpartistiskt och starkt, säger han.

USA:s finansminister Scott Bessent säger att Washington överväger att skärpa sanktionerna mot Ryssland och påpekar att beslutet beror på hur fredssamtalen utvecklas.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen