Ny rapport: Elbilar och laddhybrider ökar

2025 04 01

En ny rapport visar hur fordonsmarknaden såg ut i mars.

Bilbranschen står alltjämt inför stora utmaningar.

Intresset för personbilar är fortsatt svagt jämfört med hur det såg ut för några år sedan.

I en ny rapport framgår en liten ökning av nyregistrerade fordon.

Det framhåller branschorganisationen Mobility Sweden i ett pressmeddelande.

Rapport visar

Totalt registrerades 24 204 nya personbilar, en ökning med cirka en procent jämfört med samma månad förra året. 

Nyregistreringarna ligger dock 23 procent under månadens snitt de senaste fem åren.

Elbilar ökar

Andelen laddbara bilar ökade till nära 61 procent av nyregistreringarna och är nu uppe på 58 procent för årets första kvartal. 

Under årets första tre månader har både elbilar och laddhybrider ökat medan andelen bensin fortsätter att minska. 

Under mars stod elbilarna för cirka 35 procent av de nyregistrerade personbilarna, medan antalet var i nivå med mars i fjol.

Tullar på väg

Samtidigt är Trumps tullar på väg.

Sofia Linder, chefekonom hos Mobility Sweden, kommenterar.

– Vi bedömer att importtullarna kommer att få begränsad påverkan på den svenska marknaden i det korta perspektivet, säger hon.

– Påverkan bedöms öka på sikt beroende på hur handelsförhandlingarna och dialogen mellan USA och EU landar.

Lätta lastbilar backar

Rapporten från Mobility Sweden visar även att marknaden för lätta lastbilar backar.

Under mars registrerades 2 899 nya lätta lastbilar, en minskning med 29,5 procent jämfört med samma månad föregående år. 

Under första kvartalet uppgick andelen eldrivna lätta lastbilar till cirka 23 procent, men volymen har minskat med en tredjedel jämfört med samma period 2024.

– Lätta lastbilar backar nu för elfte månaden i rad. Därför behöver det stöd som regeringen infört för lätta elektriska lastbilar förlängas, fortsätter Sofia Linder.

– Nyregistreringarna av tunga lastbilar minskade i mars med 4 procent till totalt 430 fordon.

Foto: C. Granetin

Text: Redaktionen

2 juli 2026

UPPGIFTER: Putin överväger tre alternativ

2026 07 02

Diktatorn uppges överväga tre sinsemellan väldigt olika alternativ.

Vladimir Putin är hårt pressad av motgångar på slagfältet, ukrainska attacker i Ryssland, tunga ekonomiska problem och ett växande internt missnöje.

Nu uppges diktatorn överväga extrema åtgärder, och Ukraina menar att det bara finns ett sätt att stoppa honom.

Avsluta kriget – eller attackera väst

Andriy Kovalenko, chef för Ukrainas center för att motverka desinformation, menar att Putin överväger tre utvägar ur Rysslands pressade situation:

Det första alternativet är att avsluta kriget.

Det andra är att tillkännage en ny mobilisering.

Och det tredje alternativet är att dra in Nato i en direkt konfrontation genom flyganfall, rapporterar RBC-Ukraine.

Delar av den ryska eliten vill se ett eldupphör, men de mest inflytelserika vill att kriget ska fortsätta, enligt Kovalenko.

De delar av den ryska eliten som vill få ett slut på kriget, måste helt enkelt försöka få bort Putin, menar han.

– Det utesluts inte att ryska eliter måste lösa ”Putinfrågan” för att få slut på denna militära galenskap, som den självutnämnde ryske ledaren för närvarande inte vill stoppa, säger Andriy Kovalenko, enligt tidningen.

I övrigt finns det bara ett sätt att stoppa Ryssland, menar han.

Diplomati som bara grundar sig på förnuftsargument och hänvisningar till internationell rätt kommer inte att fungera.

”Parallella verkligheter kolliderar”

Ryssland kan bara tvingas till fred genom militär styrka, understryker han.

– Diplomati utan tvång, baserat på logiska argument och hänvisningar till internationell rätt, har använts sedan 2014. Och ingen sida som fört dialog med Putin från en logisk position har lyckats, eftersom två parallella verkligheter kolliderar i sådan diplomati, säger Andriy Kovalenko.

Endast diplomati som grundar sig på våld kan ”föra den ryska verkligheten närmare verkligheten”, menar han.

Putin är alltså hårt pressad just nu, och på senare tid har det kommit en rad rapporterar om att missnöjet växer i Ryssland – bland annat till följd av en sviktande ekonomi och att kriget blir mer synligt och märkbart i vanliga ryssars vardag.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

2 juli 2026

Kritisk vändpunkt i kriget – Nato kan agera

2026 07 02

Ukrainakriget uppges vara inne i en avgörande fas.

Ryssland är hårt pressat och Ukraina har momentum.

Nästa steg kan bli avgörande – och Nato kan agera direkt för att påverka utgången.

”Vårt gemensamma ansvar”

Kriget närmar sig en kritisk vändpunkt, menar Tysklands försvarsminister Boris Pistorius.

Kriget har gått in i en ”potentiellt avgörande fas”, och om väst agerar nu så kan man forma krigets förlopp, säger han till Der Spiegel.

Och Nato uppges vara redo att hjälpa Ukraina ytterligare, i hopp om att ett pressat Ryssland till slut ska tvingas till förhandlingsbordet.

Medlemsländerna diskuterar en fond på 40 miljarder euro för Ukraina, som förväntas godkännas vid det kommande toppmötet.

– Ukraina behöver pengar för att producera vapen och för att försvara sig mot Ryssland. Jag ser det som vårt gemensamma ansvar att inte ge upp, säger Pistorius, rapporterar Kyiv Post.

Tyskland väntas själva bidra med 12 miljarder till fonden.

Pistorius uttalande är också i linje med vad Ukrainas försvarsminister Mykhailo Fedorov nyligen sagt.

”Hjälp för att slutföra arbetet”

Enligt Mykhailo Fedorov har Ukraina återtagit initiativet på slagfältet.

Samtidigt understryker han att Ukraina "behöver nästa nivå av hjälp för att kunna slutföra arbetet".

Annars finns det en risk att Ryssland hinner anpassa sig och att Ukraina förlorar momentum, menar den ukrainske försvarsministern.

Men Natos medlemsländer tycks alltså vara redo att stödja det krigsdrabbade landet ytterligare.

I tisdags meddelade också Danmark att man beslutat om ett nytt militärt biståndspaket till Ukraina, värt runt 4,4 miljarder danska kronor.

– Danmark står orubbligt bakom Ukraina. Ukrainas kamp för frihet är också Europas kamp, och vi har inte råd att svika ukrainarna när de behöver oss som mest, sade Danmarks försvarsminister Jeppe Bruus när stödpaketet tillkännagavs, enligt tidningen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen