Trump-administrationen för enligt egen utsago samtal med en rad länder för att förhandla fram nya handelsavtal – och inväntar samtal från Kina.

Samtidigt kommer nu uppgifter om att en ny överenskommelse om handel är på gång mellan EU och Storbritannien – för att “trotsa Donald Trump”:

Det rapporterar Politico.

För att “trotsa Trump”

Politico uppger att “Storbritannien och EU trotsar Trump med deklaration om fri och öppen handel”.

Storbritannien och Europeiska unionen kommer att underteckna en formell deklaration där de förbinder sig till ”fri och öppen handel” i strid med Donald Trumps tullagenda.

I ett läckt utkast som Politico tagit del av utlovas ett ”nytt strategiskt partnerskap” mellan London och Bryssel baserat på ”upprätthållande av global ekonomisk stabilitet och vårt ömsesidiga engagemang för fri och öppen handel”.

Inför toppmötet

Utkastet till avtal mellan Storbritannien och EU, daterat den 25 april, är ett av flera som håller på att utarbetas inför toppmötet den 19 maj, som ses som ett viktigt ögonblick för att återställa relationerna efter brexit.

Tjänstemännen förhandlar också om avtal mellan Storbritannien och EU om försvar och säkerhet, fiske och energi, samt om en ”gemensam förståelse” för vilka ämnen som kommer att omfattas av intensiva Brexit-förhandlingar i år.

“Upp till Kina”

USA:s relation med Kina har blivit allt mer ansträngd i och med tullkriget.

Finansminister Scott Bessent lägger på måndagen ansvaret för att nå ett handelsavtal på Kina.

– Jag anser att det är upp till Kina att trappa ned, eftersom de säljer fem gånger mer till oss än vad vi säljer till dem, och därför är dessa 120- och 145-procentiga tullar ohållbara, säger han till CNBC.

Indien-avtal nära

USA har gjort framsteg i förhandlingarna, säger Bessent, och lyfter fram Indien som ett av 15 till 18 ”viktiga handelsrelationer” som är föremål för förhandlingar för ett potentiellt avtal under de kommande dagarna.

– Många länder har kommit fram och presenterat mycket bra förslag, och vi håller på att utvärdera dem.

Foto: S. Herrmann resp The White House

Text: Redaktionen

Ukrainas parlaments talman har i Washington diskuterat och kommit överens om vad han kallar ”helvetiska sanktioner” med amerikanska senatorer mot Ryssland.

Åtgärder som enligt honom kan tvinga Ryssland att acceptera fred, rapporterar RBC Ukraine.

Samtal i Washington

Ukrainas parlaments talman Ruslan Stefanchuk har under ett besök i Washington träffat flera inflytelserika amerikanska senatorer för att diskutera nya, kraftigt skärpta sanktioner mot Ryssland.

Målet är att öka det ekonomiska och politiska trycket på Moskva för att få ett slut på kriget mot Ukraina.

Efter mötet beskrev Stefanchuk sanktionerna som extremt långtgående.

– Det handlar om helvetiska sanktioner mot Ryssland – planer som ska tvinga landet mot fred, skriver han på sociala medier efter samtalen.

Detaljrika sanktioer

Enligt Stefanchuk fokuserade mötet på konkreta detaljer och hur planen kan träda i kraft.

Diskussionerna handlade både om vilka sanktioner som ska införas och hur snabbt de kan sättas i verk.

– Vi gick igenom sanktionernas innehåll i detalj, hur de ska införas och vilka tidsramar som är realistiska, uppger han.

På mötet deltog bland andra senatorerna Lindsey Graham och Richard Blumenthal, tillsammans med Ukrainas ambassadör i USA och representanter från presidentkansliet i Kyiv.

Utöver sanktioner tog Stefanchuk också upp Rysslands återkommande attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur och behovet av förstärkt luftförsvar.

Han betonar att civila mål fortsätter att utsättas för omfattande angrepp.

– Ryssland fortsätter att slå mot vår energiinfrastruktur. Utan starkare luftförsvar riskerar miljoner civila att drabbas, framhåller han.

Han tackar även senator Lindsey Graham för initiativ kopplade till ökat militärt stöd och betonar vikten av fortsatt amerikanskt engagemang.

Brett stöd i USA

Stefanchuk understryker att stödet för Ukraina i USA är brett och sträcker sig över partigränserna, något han menar är avgörande för långsiktig stabilitet.

– Stödet för Ukraina i den amerikanska kongressen är tvåpartistiskt och starkt, säger han.

USA:s finansminister Scott Bessent säger att Washington överväger att skärpa sanktionerna mot Ryssland och påpekar att beslutet beror på hur fredssamtalen utvecklas.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

En nattlig ukrainsk granatattack mot den ryska gränsstaden Belgorod har orsakat allvarliga skador och strömavbrott.

Detta har fått lokala myndigheter att sammankalla till ett krismöte, enligt guvernören i regionen.

Intensiv beskjutning

Den ryska staden Belgorod, nära gränsen till Ukraina, har drabbats för intensiv beskjutning från ukrainskt håll.

Enligt regionens guvernör har attackerna orsakat omfattande materiella skador i staden, som normalt inte är en frontlinje i konflikten, rapporterar Reuters.

– Jag kan tyvärr inte säga god kväll, mina kära vänner, säger guvernör Vyacheslav Gladkov i ett videouttalande efter attacken, inspelat i nästan totalt mörker.

– Fienden har beskjutit den civila staden Belgorod. Alla vet att vi inte har några militära mål här. Det har skett allvarliga skador. Jag har varit ute och sett det med egna ögon.

Kallar till krismöte

Myndigheterna har nu kallat in till ett akut nödmöte för att samordna responsen och planera arbetet med att återställa ordning och säkerhet efter attackerna.

Förutom skador på byggnader och infrastruktur har strömbortfall rapporterats i delar av regionen efter attacken, uppger guvernören.

– Arbetet med att återställa elförsörjningen i Belgorod har ännu inte kunnat genomföras fullt ut, säger Gladkov i ett meddelande.

Fortsatt eskalering

Beslutet att hålla nödmöte kommer i ett läge då USA-medlade fredssamtal pågår mellan Moskva och Kyiv, även om våldet fortsätter att eskalera.

I grannregionen Bryansk rapporterades det under veckan att Ukraina även träffat energianläggningar med HIMARS-missiler och obemannade flygfarkoster, vilket orsakat strömavbrott i vissa samhällen.

Ukrainska styrkor har regelbundet attackerat Belgorod och närliggande delar av regionen sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022.

Ukraina har i sin tur uppgett att ryska missil- och drönarattacker mot huvudstaden Kyiv i januari lämnade omkring en miljon människor utan elektricitet.

Foto: President of Russia Office resp J Kingma

Text: Redaktionen