Förändringen har varit på gång under en längre tid, men träder nu alltså i kraft vid veckoslutet.

I praktiken innebär det att folk som är medborgare i länder utanför EU och Schengen måste lämna både fingeravtryck och bli fotograferad vid ankomst till ett EU-land.

Kontrollerna kommer att finnas på alla flygplatser med förbindelser till länder utanför Schengenområdet.

– Det innebär att många resenärer på Arlanda kommer påverkas och att det inledningsvis finns risk för köer vid gränskontrollen,säger Christina Stenbäck, operativt ansvarig för införandet av Entry Exit System i region Stockholm.

Ska "stärka säkerheten"

Det nya systemet kallas för Entry Exit System (EES) och beslutet fattades formellt av EU-kommissionen i juli.

Enligt polisen handlar det i grund och botten om att att “stärka den inre säkerheten i Europa”.

– Syftet med systemet för in- och utresa är att göra det lättare att identifiera resenärer som försöker resa in i eller ut ur Schengenområdet med falska identiteter eller pass, samt de som har stannat kvar längre än sin tillåtna vistelse i Schengenområdet, har polisen tidigare förklarat.

Många vill inte resa längre

Svenska medborgare påverkas inte av det nya gränspassagesystemet.

Det gör inte heller människor med medborgarskap i andra EU- och Schengenländer eller om man har uppehållstillstånd eller uppehållsrätt i det aktuella landet.

I Storbritannien, som inte ingår i EU, har dock gränskontrollerna fått kritik.

Var femte brittisk resenär skulle bli “avskräckt” från att resa in i EU under dessa förutsättningar, enligt en undersökning från Co-op Insurance. Dessutom hade nästan hälften inte hört talas om de nya reglerna när undersökningen gjordes tidigare i år.

Varnar för köbildning

Eftersom det kan bli ovanligt långa köer när systemet införs uppmanas passagerare som ska resa till länder utanför EU eller Schengen att åka till flygplatsen i extra god tid.

Foto: Y. Alfuhigi resp Chris F

Text: Redaktionen

I oktober klubbade EU det 19:e sanktionspaketet i ordningen mot Ryssland.

Paketet avser bland annat att täppa till kryphålet för rysk LNG (flytande naturgas) och sänka oljepristaket på rysk råolja. Ett fullständigt förbud mot import av rysk gas ska införas senast 2027, vilket är ett år tidigare än planerat.

Men samtidigt importeras "betydande mängder” ryskt gödselmedel, rapporterar oberoende The Moscow Times och finska Iltalehti.

Under 2025 har importen ökat med fem procent mellan januari och september jämfört med hur det såg ut föregående år.

Det handlar om gödselmedel värt 1,346 miljarder euro – den högsta nivån under en niomånadersperiod sedan 2022.

Finska tidningen: "Pinsamt"

Något förbud mot export- eller importförbud mot ryskt gödselmedel finns inte. Skälet är att det bedöms vara avgörande för europeiskt jordbruk och livsmedelssäkerhet, skriver Iltalehti.

Rapporten är av känslig karaktär. 

Det handlar om en bransch som inbringar betydande intäkter till Ryssland som Kreml använder för att finansiera anfallskriget mot Ukraina.

– Situationen är politiskt besvärlig och pinsam för EU, som har försökt minska sitt ekonomiska beroende av Ryssland, framhåller den finländska tidningen.

Polen värst i klassen

I juli tidigare i år införde EU importtullar mot Ryssland på jordbruksprodukter, inklusive gödsel och gödselmedel.

Det har inte hjälpt.

Värst i klassen är Polen. Natojätten stod för 37 procent av all EU-import av ryskt gödselmedel under årets första nio månader.

Tyskland, Rumänien, Spanien och Frankrike följer därefter.

Importtullarna väntas dock gradvis höjas till 430 euro per ton fram till 2028, vilket i praktiken förväntas stoppa importen av ryskt gödselmedel.

Förra året stod Ryssland och Belarus för omkring en tredjedel av EU:s import av de berörda varorna.

Foto: Anders G Warne/Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Nordkorea har halverat sina leveranser av artillerigranater till Ryssland under 2025, vilket utgör ett allvarligt bakslag för Moskvas krigföring i Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Halverade leveranser

Enligt Vadym Skibitskyi, vice chef för Ukrainas militära underrättelsetjänst (HUR), har Nordkorea minskat sina artillerileveranser kraftigt.

– Pyongyang har halverat sina leveranser av artillerigranater till Ryssland under 2025 på grund av krympande lager, säger Skibitskyi till Reuters.

Nordkoreansk artilleriammunition gjorde det möjligt för Ryssland att hålla eldhastigheten uppe under 2024, men i år har stödet minskat markant.

Under 2023 levererade Nordkorea omkring 6,5 miljoner granater till Ryssland, något som stärkte banden mellan de två länderna efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Men hittills i år har leveranserna minskat kraftigt, och i september registrerades inga leveranser alls.

Skibitskyi uppger också att ungefär hälften av de granater som anländer från Pyongyang är så dåligt underhållna att de måste skickas till ryska fabriker för upprustning innan de kan användas.

Detta innebär både en minskning i mängd och kvalitet på det militära stödet, vilket kan påverka den ryska eldkraften vid frontlinjerna.

LÄS MER: Himlen lyser upp – Ryssland attackerat

Satsar på egna styrkor

Samtidigt har Nordkorea börjat massproducera både små FPV-drönare och större medelräckviddsdrönare.

– De lär sig, de studerar sina erfarenheter från detta krig för att kunna expandera produktionen på egen mark, säger Skibitskyi.

Landet har även blivit en betydande allierad i kriget genom att skicka tusentals trupper och förse Ryssland med artilleri och ballistiska missiler.

Strategiskt partnerskap

Under 2024 skickade Pyongyang uppskattningsvis 11 000–12 000 soldater till Kursk-regionen i Ryssland.

Ukrainska källor uppskattar dock att totalt 20 000–30 000 trupper kan ha varit involverade.

Kim Jong-un och Vladimir Putin undertecknade ett omfattande strategiskt partnerskapsavtal i juni 2024, vilket inkluderade ömsesidigt stöd vid attacker.

LÄS MER: UPPGIFTER: ”Enorma mängder” ryska bomber avslöjas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen