Sveriges ekonomi har befunnit sig på en svår plats under de senaste åren.

Från hög inflation och höga räntor till lågkonjunktur och hög arbetslöshet.

Men nu kommer Arbetsförmedlingen med det senaste tecknet på att ekonomin är på väg att vända.

Nu vänder det

Allt fler ekonomiska indikatorer pekar på att 2026 kan komma att bli ett trevligt år för Sverige.

Nu meddelar även Arbetsförmedlingen att arbetslösheten kommer att sjunka kommande år.

Myndigheten släpper på onsdagsmorgonen en rapport som understryker att svensk ekonomi är på väg in i en återhämtningsfas.

“Kommer att sjunka”

Efter att arbetslösheten börjat sjunka något under hösten 2025 väntas återhämtningen ta fart under de kommande två åren. 

Under 2026 och 2027 bedöms arbetslösheten fortsätta minska till 345 000 (6,5 procent) respektive 328 000 personer (6,2 procent).

– Under hösten har arbetslösheten stabiliserats och börjat minska efter flera års ökning, säger Arbetsförmedlingens analysdirektör Eva Samakovlis i ett pressmeddelande.

– Det är positivt att även långtidsarbetslösheten har börjat minska. Även om återhämtningen på arbetsmarknaden tar tid bedömer vi att antalet arbetslösa gradvis kommer att sjunka under de kommande två åren.

Har börjat minska

Samakovlis får medhåll av Marcus Löwing, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

– Antalet arbetslösa har börjat minska och vi förväntar oss att utvecklingen fortsätter framöver, säger han.

– Men det kommer ta tid innan arbetslösheten når de nivåer som rådde före lågkonjunkturen. Återhämtningen är beroende av hur hushållens konsumtion utvecklas och vi bedömer att det främst är storstadsregionerna som är drivande.

Lättare nu

Såväl inflationstakten som räntorna har kommit ner i Sverige – vilket ytterligare underlättar för ekonomin.

I morgon torsdag kommer Riksbanken med nästa räntebesked.

Foto: T. Mahajan

Text: Redaktionen

För första gången uppfyller Danmark Natos mål om att lägga 3,5 procent av sitt BNP på rena militära utgifter, exempelvis trupper, vapensystem, ammunition och materiel.

Det innebär att Danmark blir ett av få länder i alliansen som uppfyller det krav som USA:s president Donald Trump ställt på Natomedlemmarna.

Troels Lund Poulsen, den danska försvarsministern, bekräftar beskedet som kommer efter att regeringen fattat beslut om att stödja Ukraina med ytterligare tre miljarder danska kronor. 

– Det här innebär att vi för första gången år 2026 kommer att nå 3,5 procent. Det är en bra signal att skicka till våra allierade att vi tar vår uppgift på allvar, säger han enligt TV2.

"God allierad?"

Den danska tv-kanalen har ställt frågan till ministern om hur mycket beskedet handlar om att visa USA att Danmark är en “god allierad”.

Så har inte tanken varit i grunden, enligt Lund Poulsen.

– Det här handlar först och främst om att göra en insats gentemot Ukraina. Nästa vecka är det ett möte i Nato, och där behöver jag också visa att det inte bara handlar om ord och stora tal, utan att det kommer att finnas konkreta bidrag, säger försvarsministern.

Trumps krav

Det var i somras vid Natos toppmöte som det beslutades att alliansens medlemsländer senast år 2035 ska spendera 3,5 procent av sitt lands BNP på rena försvarsutgifter.

Påtryckningar från Donald Trump var en av de stora drivkrafterna till justeringen.

Nyligen påminde Natos generalsekreterare Mark Rutte alliansen om den amerikanska presidentens betydelse för beslutet.

– Jag tycker att Donald Trump gör det rätta för Nato när han ber oss alla att bidra mer, sade han på pressträff i januari.

– Utan Donald Trump hade vi aldrig uppnått resultatet vid toppmötet i Haag. När jag berömmer någon, så är det baserat på fakta och finns tillgängligt.

År 2025 var det enbart Polen, Litauen, Lettland och Estland som nådde 3,5 procent. Sverige lade 2,51 procent av BNP på försvarsutgifter, enligt TV2:s siffror.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen