Det meddelar det norska energidepartementet.

”Norgepriset” införs från och med den 1 oktober. Elanvändare kan själva bestämma om de vill använda det fasta priset på el.

–  Norgespris är en viktig åtgärd för att göra det möjligt för människor att välja mer förutsägbara el- och fjärrvärmekostnader hemma och i stugan, säger energiminister Terje Aasland.

Ändras varje år

Från och med den 1 oktober 2025 och fram till slutet av 2026 kommer det fasta elpriset att vara 40 öre per kilowattimme exklusive moms. Priset kommer justeras årligen från och med den 1 januari 2027.

Kunder som väljer Norgepriset binder sig till att använda det fasta priset mellan 1 oktober 2025 och 31 december 2026.

Vill införa Sverigepris

Vänsterpartiet har argumenterat för en liknande åtgärd i Sverige. Partiet vill införa ett så kallat ”Sverigepris på el” genom att dela upp prissättningen mellan utlandspriser och svenska priser.

–  Det skulle ge oss ett Sverigepris på el, som sätts efter den el som produceras för den svenska elmarknaden. Att separera marknaderna på det sättet skulle stabilisera det svenska elpriset på i genomsnitt 40 öre per kWh. Exporten skulle inte påverkas, utan skulle kunna fortsätta i samma omfattning och till samma pris som i dag, framhåller Vänsterpartiet i ett uttalande.

Partiledare Nooshi Dadgostar bedömer att åtgärden skulle leda till lägre elpriser i Sverige.

– Det innebär i praktiken att Sverige kommer få mycket lägre priser. De enda som tjänar på det nuvarande systemet är elbolagen, som kan ta ut stora övervinster på billig svensk vind- och vattenkraft, säger hon.

LÄS MER: Oväntat besked om vindkraft – 9 av 10 boende överens

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

Ungern kommer att stå värd för arrangemanget.

Men experter är tveksamma vilken nytta mötet egentligen kommer att göra, i synnerhet när det handlar om det ukrainska perspektivet.

Det finns nämligen en “tradition” att Trump börjar luta åt Putins håll varje gång de två stormaktsledarna träffas, menar den danska internationella analytikern Kristian Mouritzen på tidningen Berlingske.

– Nu har Trump gödslat marken för att tvivel ska kunna väckas huruvida Zelenskyj ens kan få tag på dessa missiler. Det här är riktigt dåliga nyheter för Zelenskyj, säger han i en intervju med TV2.

"Tillbaka på ruta ett"

Kristian Mouritzen syftar på de omtalade Tomahawkrobotarna med en räckvidd på 2 500 kilometer.

Han får medhåll av flera andra analytiker, bland annat Flemming Splidsboel, seniorforskare vid Danska institutet för internationella studier.

Enligt honom har Trumps och Putins samtal igår kväll skickat tillbaka den ukrainska presidenten till “ruta ett”.

Zelenskyj kommer att träffa den amerikanska ledaren i Vita huset fredagen.

– Dagens möte med Zelenskyj är helt annorlunda. Det är en överraskande och obehaglig vändning som saker och ting har tagit för ukrainarna, säger Flemming Splidsboel till TV2.

– Zelenskyj trodde att han skulle åka hem med Tomahawkmissiler. Nu måste han förmodligen försvara sig mot Trumps planer på ett möte med Putin och den fredsplan som Putin och Trump ska diskutera i Budapest.

Börjat tveka

Inför dagens möte mellan Trump och Zelenskyj har den amerikanska presidenten uttryckligen börjat tveka kring de omtalade robotarna.

– Vi behöver Tomahawk för USA också. Vi har många av dem, men vi behöver dem. Jag menar, vi kan inte tömma vårt land på dem, säger Trump enligt Kyiv Independent.

Kreml har hotat med massiv eskalering om USA skickar missilerna till Ukraina.

– Leveranser av dessa robotar kommer att sluta illa för alla. Framför allt för Trump, framhöll Dmitrij Medvedev, vice ordförande i ryska säkerhetsrådet, tidigare i veckan.

Belarus diktator Alexander Lukasjenko har också uttalat sig i frågan och varnat för kärnvapenkrig om USA levererar Tomahawks till Ukraina.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Ukraina fortsätter med sina så kallade “drönarsanktioner”.

Tidigt på fredagen kommer uppgifter om att ukrainska drönare har slagit ner på flera håll – dels i de ockuperade regionerna och dels djupt inne i Ryssland, rapporterar ukrainska medier.

Trippelattack

Ukrainska drönare har slagit ner på följande platser:

- Ockuperade Donetsk – rysk ammunitionsdepå attackerad

- Sotji

- Ockuperade Krym – rysk bränsledepå attackerad

Donetsk

I Donetsk träffades en rysk ammunitionsdepå i en drönarattack, med bränder och explosioner som rapporterades i den ockuperade staden, uppger Kyiv Independent.

Filmklipp som sprids på sociala medier visar hur en brand syns från långt håll och högljudda explosioner och sekundärexplosioner hörs.

Läs mer: Putin hånad i Sankt Petersburg

Sotji

Även Sotji – beläget i Krasnodar i de södra delarna av Ryssland – är under attack.

– Ett luftvärnssystem är aktivt i Sotji. En attack med obemannade flygfarkoster avvärjs, meddelar borgmästare Andrej Proshunin.

Det är för närvarande oklart vad målet var i Sotji-attacken, men explosioner har hörts i regionen och lokala invånare har behövt evakuera.

Enligt obekräftade uppgifter kan oljedepån Adler ha varit målet för attacken.

Krym

Ukraina har även riktat attacker mot ockuperade Krymhalvön.

Två kraftiga explosioner rapporterades i Simferopol och Simferopol-distriktet. 

I Hvardiiske uppges en bränsledepå stå i brand, rapporterar Ukrainska Pravda.

För närvarande syns två rökkolumner från Simferopol: en från den brinnande bränsledepån i Hvardiiske och en annan från Simferopols flygplats eller flygfältet i Hvardiiske. 

Preliminär information tyder på att bränsledepån i Hvardiyske tillhör ATAN-bensinstationskedjan, som är en del av företaget LLC Kedr. 

Det företaget äger det största nätverket av bensinstationer på Krym med över 100 stationer, tillsammans med lager och en flotta av tankbilar.

Läs mer: Rysk-kinesisk kollaps – Putinregimen bestört

Arkivfoto: Adam Wilson

Text: Redaktionen