Norden: Bensinkedja går mot konkurs – har 430 stationer

2025 11 06

En stor finsk bensinkedja går mot konkurs – på grund av sanktionerna mot Ryssland.

Det handlar om den finska bensinkedjan Teboil.

Kedjan har haft stationer längs med de finska vägarna sedan 1934.

Men omfattande sanktioner mot företagets moderbolag – ryska Lukoil – ställer till det ordentligt för kedjan, som nu kan vara på väg att gå i konkurs.

Går mot konkurs

USA har som bekant infört sanktioner mot de ryska oljejättarna Lukoil och Rosneft.

Finska Teboil – med så många som 430 stationer i Finland – ägs av just Lukoil.

Den finska bränsledistributören Neste har nu stoppat leveranser till Teboil på grund av sanktionerna.

Teboil har även stött på problem med att ta emot vissa kortbetalningar, rapporterar Boosted DK.

“Synd om ägarna”

Svenska Yle har gett sig ut på stan för att prata med finländska invånare om hur de tänker kring den potentiella konkursen.

– Jag tycker att sanktionerna är på sin plats och man har varit lite långsam med att införa dem, säger en person till Yle.

– När man talar om Teboil så tycker jag verkligen synd om de finska ägarna som driver stationerna. 

Läs mer: Förslaget: Ska gå långsammare att tanka bilen

“Gör ingenting”

En annan person som tidningen pratat med är hårdare, med hänvisning till det ryska ägarskapet.

– Jag tycker att det hög tid att Neste reagerar och inte levererar bensin mera. Om Teboil tar slut gör det ingenting, säger personen.

Det har hänt

Det var mot slutet av oktober som USA:s president Donald Trump tog beslutet att införa sanktioner mot Rosneft och Lukoil för att få Vladimir Putin till förhandlingsbordet.

Rosneft, ett statskontrollerat företag som leds av Putins nära allierade Igor Sechin, och Lukoil, ett privatägt företag, står för nästan hälften av nationens totala export av råolja. 

Tillsammans exporterar de två bolagen 3,1 miljoner fat olja per dag, rapporterar BBC.

Läs mer: Trump uppmanar: Köp den här bilen

Foto: E. Akyurt

Text: Redaktionen

Ukrainsk revansch – uppgifter om HIMARS-attack

2026 02 06

Ryska Belgorod är under attack på nytt.

På fredagsmorgonen kommer uppgifter om att den ryska gränsregionen Belgorod på nytt är under attack.

El-och värmeavbrott rapporteras i samband med uppgifter om att HIMARS-raketer ska ha slagit ner i staden.

Belgorods guvernör Vyacheslav Gladkov har varit på platsen och bekräftar skadorna, rapporterar Kyiv Independent.

Den ukrainska attacken kommer efter en rad brutala ryska attacker som slagit ut elförsörjningen i Ukraina och gjort att många lever utan värme i hemmen.

Ny attack

Strömavbrott och avbrott i värmeförsörjningen rapporteras nu i ryska Belgorod-regionen under natten till fredagen, efter en rapporterad HIMARS-attack som skadat kritisk energiinfrastruktur, däribland ett värmekraftverk och en elstation. 

Lokala Telegram-kanaler rapporterar om flera nedslag vid elstationen Frunzenskaja i byn Dragunskoe, som enligt uppgifter ska ha attackerats av drönare tidigare samma dag. 

Raketer ska senare ha siktats på väg mot Belgorods värmekraftverk, vilket utlöste omfattande avbrott i el-, värme- och vattenförsörjningen i delar av regionen.

“Allvarliga skador”

Belgorods guvernör Vyacheslav Gladkov kommenterar.

– Det är allvarliga skador. Jag åkte till platsen, säger han.

Utöver värme och el ska attacken även ha påverkat tv-sändningar och kommunikationstjänster.

Läs mer: Europa ”hånar” Ukraina – plötslig ökning

Även Flamingo

Ukrainska styrkor genomförde nyligen attacker med kryssningsrobotar av typen FP-5 Flamingo mot uppskjutningsplatsen Kapustin Jar i Astrachan-oblasten.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Mot Kapustin Jar

ISW förklarar.

– Den ukrainska generalstaben rapporterade den 5 februari att ukrainska styrkor under januari 2026 genomförde en serie attacker mot Kapustin Jar-basen – cirka 430 kilometer från den ukrainsk-ryska gränsen – med ukrainskproducerade långdistansvapen, däribland Flamingo-robotar.

Arkivfoto: US Army Pentagon

Text: Redaktionen

Danmark möter Trumps krav – historiskt besked

2026 02 06

Danmark låter på fredagen meddela en historisk milstolpe för landet.

För första gången uppfyller Danmark Natos mål om att lägga 3,5 procent av sitt BNP på rena militära utgifter, exempelvis trupper, vapensystem, ammunition och materiel.

Det innebär att Danmark blir ett av få länder i alliansen som uppfyller det krav som USA:s president Donald Trump ställt på Natomedlemmarna.

Troels Lund Poulsen, den danska försvarsministern, bekräftar beskedet som kommer efter att regeringen fattat beslut om att stödja Ukraina med ytterligare tre miljarder danska kronor. 

– Det här innebär att vi för första gången år 2026 kommer att nå 3,5 procent. Det är en bra signal att skicka till våra allierade att vi tar vår uppgift på allvar, säger han enligt TV2.

"God allierad?"

Den danska tv-kanalen har ställt frågan till ministern om hur mycket beskedet handlar om att visa USA att Danmark är en “god allierad”.

Så har inte tanken varit i grunden, enligt Lund Poulsen.

– Det här handlar först och främst om att göra en insats gentemot Ukraina. Nästa vecka är det ett möte i Nato, och där behöver jag också visa att det inte bara handlar om ord och stora tal, utan att det kommer att finnas konkreta bidrag, säger försvarsministern.

Trumps krav

Det var i somras vid Natos toppmöte som det beslutades att alliansens medlemsländer senast år 2035 ska spendera 3,5 procent av sitt lands BNP på rena försvarsutgifter.

Påtryckningar från Donald Trump var en av de stora drivkrafterna till justeringen.

Nyligen påminde Natos generalsekreterare Mark Rutte alliansen om den amerikanska presidentens betydelse för beslutet.

– Jag tycker att Donald Trump gör det rätta för Nato när han ber oss alla att bidra mer, sade han på pressträff i januari.

– Utan Donald Trump hade vi aldrig uppnått resultatet vid toppmötet i Haag. När jag berömmer någon, så är det baserat på fakta och finns tillgängligt.

År 2025 var det enbart Polen, Litauen, Lettland och Estland som nådde 3,5 procent. Sverige lade 2,51 procent av BNP på försvarsutgifter, enligt TV2:s siffror.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen