Nordea: Så mycket pengar ska du spara varje månad

2026 01 08

Nordea delar rekommendationer för hur mycket man bör spara.

Det är inte alltid enkelt att veta hur man ska spara pengar på rätt sätt.

Vissa föredrar att ha kvar pengarna på bankkontot, vissa föredrar räntekonton, aktier, fonder eller andra sparformer.

Nordea meddelar att det finns en riktlinje för hur mycket man bör spara – men att det kan se annorlunda ut beroende på var man är i livet.

Nordeas rekommendation

Nordeas rekommendation är att man sparar tio procent av lönen varje månad.

Men det finns även vissa som gynnas av att spara mer, exempelvis unga vuxna.

– Spara gärna lite extra för att bygga en trygg ekonomisk grund. Investeringar behöver omkring tio år för att ge betydande avkastning, så det är bra att börja tidigt, tipsar Nordea.

Då kan du minska

Som ung vuxen utan barn kan det generellt vara enklare att spara än om man har familj.

Då anser Nordea att det går bra att dra ner på sparandet något.

– När familjen växer förändras ekonomin och det kan vara svårt att spara lika mycket. Särskilt under föräldraledigheten. Då kan du minska sparandet och sen öka igen när ekonomin tillåter.

Läs mer: Storbank höjer räntorna

Innan du börjar

Men innan man sätter igång med något långsiktigt sparande är det viktigt att upprätta en buffert.

Dels rekommenderar banken en trygghetsbuffert.

– En trygghetsbuffert är till för om du skulle bli arbetslös eller sjukskriven. Se då till att ha så mycket pengar så att du kan klara dig fram tills att du hittar ett nytt jobb. Vi rekommenderar 2–3 nettomånadslöner.

Även akutbuffert

Men Nordea tipsar även om en akutbuffert.

– En akutbuffert bör ligga på omkring 10 000–30 000 kronor, beroende på din livssituation. Akutbufferten är till för oväntade utgifter, som att till exempel laga kylskåpet eller göra en rotfyllning.

Läs mer: Svenskt båtbolag begärs i konkurs

Foto: S. Bughdaryan

Text: Redaktionen

Kaos i Ryssland – smäller om och om igen

2026 10 15

Ukraina har slagit till inne i Ryssland.

Under det senaste dygnet har flera hundra ukrainska drönare dragit in över den ryska gränsen. Nu kommer rapporter om att flera drönare har slagit ner i en rysk jätteanläggning, med flera explosioner och en brand som följd.

– Ukrainska drönare slog mot Rysslands största datacenter på onsdagen, som en del av en serie attacker som verkar rikta sig mot Moskvas ambitioner att utveckla rysk artificiell intelligens på samma nivå som USA och Kina, rapporterar Reuters.

Ägs av Sberbank

Det stora datacentret ligger i Balakovo i Saratovregionen. Det ägs av Ryssland största bank- och teknikföretag Sberbank.

– Vi bekräftar att databehandlingscentret attackerades. Samtidigt fungerar alla Sberbanks system och tjänster normalt och utan störningar, säger Sberbanks vice vd Alexander Vedyakhin, enligt nyhetsbyrån.

Kaos för ryssarna

Sberbank hävdar att alla system och tjänster rullar som normalt. Men nu kommer rapporter om att attacken, där dussintals drönare slog ner och orsakade en stor brand, fått stora konsekvenser för det ryska folket, rapporterar RBC-Ukraine.

Stora störningar har drabbat flera viktiga internettjänster i landet, och felanmälningarna om den kaotiska situationen strömmar in från det ryska folket. Bland annat ligger flera mail-, bank- och molntjänster nere.

LÄS OCKSÅ: Rysk jätteanläggning ödelagd – finns ingenting kvar

Flera attacker

Attacken följer på tidigare ukrainska drönartillslag mot den ryska techjätten Yandex, och det ukrainska försvarsteknologiska företaget Fire Point går nu ut med ett meddelande till Sberbank.

– Ni trodde väl inte att det skulle stanna vid Yandex, eller hur? Sberbank, ta stafettpinnen, skriver företaget i ett uttalande, enligt tidningen.

Ryska attacker

Samtidigt kommer rapporter om massiva ryska attacker. Bland annat mot ett bostadsområde i Zaporizjzja, enligt tidningen.

Räddningsinsatserna pågår och flera människor har räddats ur rasmassorna, enligt regionala myndigheter.

LÄS MER: BEKRÄFTAT: Då tjänar hushållen på att binda elpriset

Foto: J Kingma

Text: Redaktionen

Skarp uppmaning till alla med lån – gör det innan vintern

2026 10 14

Elpriserna oroar svenska folket.

Vintern närmar sig med stormsteg och i och med det ökar oron gällande elpriserna.

Nästan varannan svensk är nervös över högre priser på el och uppvärmning.

Många är redo att ta till nödåtgärder för att klara sig – men samtidigt missar en majoritet en av de mest effektiva åtgärderna.

Hälften oroliga

42 procent av svenskarna menar att högre priser för el och uppvärmning är det som oroar mest inför vintern.

Detta enligt en ny undersökning från Sambla.

– Snabba svängningar i elpriserna gör att det är svårt att förutse hur nästa månads utgifter kommer att se ut, vilket såklart ger skäl till ökad oro, säger Samblas ekonomiska expert Marcus Karlsson i ett pressmeddelande.

Efter elen

Efter el och uppvärmning är mat och dagligvaror den näst största oron, 28 procent, följt av transport och drivmedel, 26 procent, samt räntor och lån, 19 procent.

Många svenskar är redo att offra vardagskonsumtionen av olika tjänster och varor för att dryga ut hushållskassan och klara av vintern.

Redo att minska

När svenskarna får välja vad de främst skulle göra för att få mer pengar kvar varje månad hamnar konsumtionsminskningar högst.

34 procent svarar att de är redo att dra ner på restaurang, shopping eller nöjen.

– Resultaten visar att många hushåll är inställda på att agera, men att man ofta börjar med det som känns enklast att påverka direkt: nöjen, shopping och abonnemang, fortsätter Karlsson.

Uppmaningen: Gör det nu

Samtidigt missar många svenskar en av de potentiellt mest effektiva åtgärderna: att förhandla om lånet.

Endast 8 procent svarar att de främst skulle jämföra eller förhandla om bolåneräntan, och 6 procent att de skulle samla lån eller se över befintliga lån.

– Det finns en risk att många hushåll lägger mycket energi på små besparingar, men missar större ekonomiska hävstänger, menas det.

– För den som har lån kan det vara värt att jämföra villkor, samla dyrare krediter eller förhandla om räntan. Det kan ge mer effekt än att enbart dra ner på vardagskonsumtion.

Foto: S. Taukachou

Text: Redaktionen