Nordea: Så mycket bör “de flesta” hushåll ha i akutbuffert

2025 04 21

Det kan vara bra att ha en akutbuffert ifall problem uppstår.

Och många svenskar undrar ungefär hur stor en sådan buffert bör vara.

För att ha möjlighet att betala ifall saker går sönder eller andra oväntade kostnader uppstår gör man rätt i att etablera en så kallat akutbuffert.

Storbanken Nordea tipsar om hur mycket pengar “de flesta” hushåll bör ha i den bufferten.

Så mycket bör du ha

Här kommer Nordeas tips till hushållen:

– För de flesta hushåll brukar 10 000 till 30 000 kronor räcka till de mest akuta utgifterna, meddelar storbanken.

– Men om ni är flera vuxna i hushållet, har barn och bor i hus, kan det vara mer som behöver lagas eller ersättas. Därför kan ni behöva en större buffert.  

Och en trygghetsbuffert

Nordea tipsar även om att upprätta en så kallad trygghetsbuffert.

Den bufferten ska finnas till ifall man förlorar jobbet eller blir sjukskriven.

– Som riktmärke rekommenderar vi två till tre månadslöner (efter skatt) i en trygghetsbuffert, skriver Nordea.

Så sparar svenskarna

Finansinspektionen publicerade i mars en rapport som visar vilka fynd myndigheten gjort när de undersökt svenskarnas sparande.

Kartläggningen pekar på att varannan konsument har mindre än 10 000 kronor i buffertsparande på ett sparkonto och att endast 3 av 10 har 50 000 kronor eller mer tillgängliga i ett sådant sparande.

– Har du inte en buffert idag ska du prioritera det innan du sätter av pengar i ett långsiktigt sparande i exempelvis fonder och aktier, säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på FI.

– Bufferten ska vara lätt att komma åt och du ska ha den på ett konto med så hög ränta som möjligt och insättningsgaranti.

Finns skillnader

FI meddelar att det är stora skillnader i hur män och kvinnor placerar sina tillgångar.

Skillnaden är störst för aktier, där män äger 70 procent av det totala värdet. 

Bland tillgångar under 1 miljon kronor, där de totala tillgångarna nästan är jämnt fördelade, äger kvinnor ett större värde i fonder och män ett större värde i aktier.

Foto: Tierra Mallorca

Text: Redaktionen

glöm ej länka flickr

Varnar för inbördeskrig

2026 01 26

– Ni hetsas till inbördeskrig.

Varningen kommer från den tidigare Trumpallierade och kongressledamoten Marjorie Taylor Greene.

I ett inlägg på X kommenterar hon utvecklingen i Minnesota, där den federala migrationspolisen ICE skjutit ihjäl två demonstranter.

Skjutningarna har splittrat USA. Kritiker menar att ICE bär skulden för dödsfallen, medan Trumplägret skyller på demonstranterna och delstatens demokratiske guvernör Tim Walz. 

Marjorie Taylor Greene, som tidigare var en av Donald Trumps trognaste allierade, befaras över stämningen i landet. Den tidigare kongressledamoten varnar för att alla frågor håller på att politiseras. I ett värsta scenario kan det leda till ett inbördeskrig, menar Greene. 

– Båda sidor måste ta av sig sina politiska skygglappar. Ni hetsas alla till inbördeskrig, men det kommer inte lösa alla de verkliga problem som vi står inför. Och tragiskt nog dör människor, skriver hon på X.

”Risken har aldrig varit större”

USA-experten Andreas Utterström delar oron.

Enligt honom har risken för ett inbördeskrig i USA ökat markant.

– Jag skulle säga att risken för inbördeskrig har aldrig varit större sedan det var som bråkigast med medborgarrättsrörelserna på 1960-talet. Det är upptrissad stämning och konflikter på många olika områden, säger han till TV4.

LÄS MER: Venezuela har fått nog – ”Det räcker nu”

Skickar ”gränstsaren”

Under måndagseftermiddagen meddelar president Trump att han kommer att skicka den så kallade "gränstsaren" Tom Homan till Minnesota.

Tom Homan är en trogen allierad till presidenten och är i dag USA:s chef för gränsövervakning.

– Tom är strikt men rättvis och kommer att rapportera direkt till mig, skriver Trump på Truth Social.

Enligt Vita husets presstalesperson Karoline Leavitt kommer Homan få full kontroll över ICE:s operationer i Minnesota.

LÄS OCKSÅ: “Kreml i chocktillstånd” – krävs på 225 miljarder dollar 

Foto: Gage Skidmore

Text: Redaktionen

26 januari 2026

UPPGIFTER: Ryssland har ändrat sig – bakom stängda dörrar

2026 01 26

Ryssland uppges ha ändrat sin inställning till fredsförhandlingar.

Putinregimens Ryssland har utåt sett intagit en stenhård linje där man ställer ultimativa krav för att avsluta kriget i Ukraina.

Men bakom stängda dörrar råder helt andra tongångar, enligt källor inifrån förhandlingsprocessen.

Ryssland uppges ändra attityd

Amerikanska tjänstemän som leder samtalen mellan Ryssland och Ukraina hävdar att ryssarna har ett helt annat tonläge vid förhandlingsbordet än i offentligheten, rapporterar Kyiv Independent.

Utåt sett ställer Ryssland stenhårda krav gällande såväl territoriella som politiska eftergifter.

Men enligt de amerikanska tjänstemännen ska den retoriken tas med en nypa salt.

– De brukar uttrycka sina maximalistiska krav, och sedan låter de sina privata förhandlingsteam arbeta flexibelt, säger en amerikansk tjänsteman, enligt tidningen.

Från amerikanskt håll lägger man stor vikt vid tonläget och attityden vid förhandlingsbordet.

Man framhåller till exempel stämningen i förhandlingsrummet när parterna möttes i Abu Dhabi den 22-24 januari.

”Åt lunch tillsammans”

Vid dessa förhandlingar tyckte sig de amerikanska tjänstemännen se en förbättring i kommunikationen.

– Stämningen i rummet överträffade verkligen våra förväntningar, säger en amerikansk tjänsteman.

Amerikanska källor framhåller att delegationerna ”till och med tog lunchpaus tillsammans” på andra förhandlingsdagen.

Diskussionerna ska då ha fortsatt på ett mer informellt sätt.

– Alla såg nästan ut som vänner, säger den amerikanska tjänstemannen, enligt tidningen.

Men både Ukraina och Rysslandsexperter varnar för den amerikanska tolkningen.

Varningen – USA blir vilseledda

Från ukrainskt håll manar man till att tolka det ryska beteendet på ett mer försiktigt sätt.

En ukrainsk tjänsteman säger att amerikanerna har ett väldigt specifikt sätt att tolka saker på, och att vanligt, civiliserat beteende tolkas som ett stort framsteg i sig.

Rysslandsforskaren Alexandra Filippenko varnar för att USA ”har en tendens att bli vilseledda” när de förhandlar med Putin och hans regim.

Som exempel nämner hon hur USA:s tidigare president George W. Bush vid ett toppmöte 2001 valde att lita på Putin eftersom han hade sett diktatorn ”i ögonen” och känt att han var uppriktig – vilket inte visade sig vara fallet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen