En rysk attack mot ett vattenkraftverk i Ukraina har orsakat ett oljeutsläpp i den viktiga floden Dnister som går genom Moldavien.

Nu hotas vattenförsörjningen i hela landet, rapporterar ukrainska Pravda.

Miljölarm efter attack

Ett nödlarm har utfärdats i Moldavien efter att en rysk attack mot ett vattenkraftverk i staden Novodnistrovsk i Ukraina lett till ett oljeutsläpp i floden Dnister, en av Moldaviens viktigaste vattenkällor.

Moldaviens president Maia Sandu slår larm om situationen och varnar för allvarliga konsekvenser för landets vattenförsörjning.

– Rysslands attack mot Ukrainas vattenkraftverk i Novodnistrovsk har släppt ut olja i floden Nistru och hotar Moldaviens vattenförsörjning, skriver Sandu i ett inlägg på plattformen X.

Hon betonar samtidigt att ansvaret ligger helt hos Moskva.

– Ryssland bär fullt ansvar, framhåller presidenten.

Vattenförsörjningen hotad

Efter utsläppet har moldaviska myndigheter utlyst ett miljölarm som gäller i minst 15 dagar.

Samtidigt har vattenförsörjningen begränsats i flera samhällen för att skydda befolkningen.

Gheorghe Hajder, miljöminister i Moldavien, varnar för att vissa samhällen i norra delen av landet kan bli utan vatten.

Floden Dnister – som i Moldavien ofta kallas Nistru – är en avgörande källa till dricksvatten för stora delar av landet.

Föroreningar i floden kan därför få stora konsekvenser.

Ber EU om hjälp

Situationen har fått regeringen i Moldavien att be om internationellt stöd.

Landets premiärminister Alexandru Munteanu har meddelat att regeringen vänt sig till Europeiska unionen för hjälp med att hantera föroreningarna.

– Vi ber våra europeiska partners om stöd för att snabbt mobilisera expertteam och den utrustning som behövs för att arbeta vid Dnister. Detta inkluderar utrustning för att fånga upp, begränsa och samla in oljeföroreningar från vattnet, samt mobila stationer för att testa vattenkvaliteten, säger han till Pravda.

Foto: President of Russia Office resp S Pleshco

Text: Redaktionen

USA lättar på sanktionerna mot den ryska oljan.

Anledningen är energikrisen som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Denna snävt skräddarsydda, kortsiktiga åtgärd gäller endast olja som redan är under transport och kommer inte att ge någon betydande ekonomisk fördel för den ryska regeringen, som får majoriteten av sina energiintäkter från skatter som tas ut vid utvinningspunkten, uppger den amerikanske finansministern Scott Bessent i ett inlägg på X. 

Trump avslöjar

Nu går Donald Trump ut och meddelar att man åter kommer slå till mot den ryska oljan.

Men först när oljekrisen är slut.

– Oljesanktionerna mot Ryssland kommer att återgå så snart krisen är över, säger Trump till NBC News.

”Vill ha olja”

Den amerikanske presidenten försvarar beslutet att lätta på sanktionerna med att skylla på Iran, för landets blockering av Hormuzsundet.

– Jag vill ha olja för världen. Jag vill ha olja, säger Trump.

Kritiseras

De lättade sanktionerna kommer troligtvis bidra till att dämpa den akuta oljebristens effekter.

Men kritiker menar att det skapar nytt utrymme för Ryssland att fortsätta och intensifiera sitt krig mot Ukraina.

– Hur kan sanktioner hävas mot Ryssland? Det är ett allvarligt slag mot Ukraina och världen, säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj om beskedet, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Många andra europeiska ledare har också kritiserat beslutet.

Trump beskyller Zelenskyj

Donald Trump riktar tillbaka anklagelserna mot den ukrainske presidenten som borde ha nått fram till ett fredsavtal med den ryske diktatorn Vladimir Putin, menar presidenten.

– Jag är förvånad över att Zelensky inte vill göra en överenskommelse. Säg till Zelenskyj att göra en överenskommelse eftersom Putin är villig att göra en överenskommelse, säger Trump till NBC News.

Ryssland välkomnar beskedet

Från ryskt håll välkomnas beskedet från USA.

– EU-byråkrater kommer snart att tvingas erkänna denna verklighet och erkänna sina strategiska misstag, uppger Kirill Dmitriev, Kremls ekonomiska förhandlare, i ett inlägg på X.

Foto: Official White House Photo by Andrea-Hanks resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Den eskalerade konflikten har skapat svallvågor i hela världen.

I veckan gick Kina ut och begärde ett slut på kriget, rapporterade den statliga kinesiska nyhetsbyrån Xinhua.

– Alla parter bör uppmana de inblandade att trycka på stoppknappen för militära operationer så snart som möjligt för att förhindra ytterligare eskalering, sade Kinas utrikesminister Wang Yi, i ett uttalande.

Kina går in

Nu kommer uppgifter om att Kina, precis som Ryssland, gått in med stöd i kriget.

Det hävdar Irans utrikesminister Abbas Araghchi, rapporterar MS NOW.

– Vi har haft nära samarbete tidigare, vilket fortfarande pågår, och det inkluderar även militärt samarbete, säger utrikesministern till nyhetskanalen.

Samarbete under kriget

Samarbetet har fortsatt under kriget mot USA och Israel, uppger Abbas Araghchi.

– Iran har haft gott samarbete med dessa länder. Politiskt, ekonomiskt och till och med militärt, säger han till nyhetskanalen.

Den iranske utrikesministern uppger också att Iran kommer fortsätta att begränsa transporterna genom Hormuzsundet.

Endast utvalda fartyg får passera, men inga som tillhör USA, Israel eller någon av dess allierade, framhåller Abbas Araghchi.

Kina har ännu inte kommenterat uppgifterna. Ryssland har sedan tidigare deklarerat att Iran har landets stöd i kampen mot väst, uppger RBC-Ukraine.

Mellanöstern viktigt för Kina

Mellanöstern är en viktig region för Kina, både geopolitiskt och ekonomiskt.

På grund av konflikten stiger priserna i Kina och försörjningskedjorna i den kinesiska produktionen störs.

Över 50 procent av Kinas oljeimport kommer från Mellanöstern, uppger tidningen.

Från Iran kommer omkring 13 procent.

– Konflikten har redan påverkat trafiken genom Hormuzsundet, som har minskat med 70 procent, och skapat brist på svavel – en råvara som används i gödningsmedel, mikrochips och metallindustri. Kina är en av de största importörerna av svavel i regionen, framhåller tidningen.

Foto: C. Gong

Text: Redaktionen