Nio av tio säger nej till att slopa omstritt avdrag

2026 06 15

S förslag om att ta bort ett avdrag får starkt motstånd.

Socialdemokraternas förslag om att slopa karensavdraget kan bli en av höstens stora valfrågor.

En stor majoritet av svenska arbetsgivare säger nu nej till förändringen.

Vill slopa karensavdraget

Karensavdraget innebär i praktiken att den som sjukanmäler sig får ett avdrag på sin första sjukdag, vilket gör att man förlorar en del av lönen direkt när man blir sjuk.

Socialdemokraterna vill helt avskaffa karensavdraget och för medhåll från LO.

– Att avskaffa karensavdraget är ett uttryck för en modern och rättvis arbetslinje, som är bra för vanligt folk och därmed också för Sverige, sade Magdalena Andersson (S), enligt TV4 tidigare i år.

Hon menar att karensavdraget i dag är orättvist, eftersom tjänstemän ofta kan jobba hemifrån när de är sjuka, medan många i LO-yrken inte har samma möjlighet och därför drabbas hårdare.

Tidöpartierna och Centerpartiet har tidigare röstat ner Socialdemokraternas förslag att avskaffa karensavdraget.

Nio av tio säger nej

En ny rapport från Teknikföretagen visar en helt annan bild av hur arbetsgivare ser på frågan.

Enligt undersökningen, som bygger på svar från medlemsföretag i hela landet, är motståndet mot ett slopat karensavdrag mycket starkt.

– Det här visar, svart på vitt, att ett slopat karensavdrag slår direkt mot jobben, produktionen och lönsamheten hos våra medlemmar, över hela landet. Det skulle försvaga svensk konkurrenskraft och ge oss betydligt mindre pengar till allt vi nu behöver rusta upp, som välfärd, försvar och infrastruktur, säger Teknikföretagens förhandlingschef Marcus Dahlsten.

Bakgrunden till motståndet är främst oro för att frånvaron på arbetsplatser skulle öka.

Korttidsfrånvaron blir högre

Enligt rapporten tror lika många företag att korttidsfrånvaron skulle bli högre om karensavdraget tas bort, vilket i sin tur kan påverka produktionen negativt.

Rapporten pekar också på att nästan åtta av tio företag tror att pressen på personal som täcker upp vid frånvaro skulle öka om karensavdraget tas bort.

– Karensavdraget är en nödvändig självrisk i trygghetssystemet som tjänat Sverige väl. De som nu vill ta bort det måste svara på hur de ska hantera effekterna. När jobben försvinner, stress och press ökar, produktionen minskar och kostnaderna skenar. Vem ska då ta notan, fortsätter Marcus Dahlsten.

Foto: N Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Putin kan ge efter – USA bekräftar

2026 07 30

Putin kan pressas till förhandlingsbordet.

Nya hårda sanktioner mot Ryssland kan öka pressen på Vladimir Putin och få honom att söka förhandlingar med Ukraina.

Detta bekräftar amerikanska senatorer, rapporterar RBC Ukraine.

USA vill pressa Putin

USA:s nya sanktionsförslag mot Ryssland, som kallats ”bone-crushing sanctions”, har ett tydligt mål: att öka trycket på Kreml och begränsa landets möjligheter att finansiera kriget.

Enligt amerikanska senatorer handlar åtgärderna inte bara om ekonomisk press, utan också om att få Putin att överväga förhandlingar.

– Det här lagförslaget säger till Vladimir Putin: dina dagar av krig är räknade. Du är på den förlorande sidan. Det är bättre att komma till förhandlingsbordet nu än att offra fler liv, slösa mer pengar, krossa din ekonomi och förstöra din ställning i världen. USA står med Ukraina, säger den demokratiske senatorn Richard Blumenthal.

– Den demokratiske senatorn sade också att Kina och Indien är de främsta aktörerna som håller Rysslands krigsmaskin igång, skriver tidningen.

Miljardtryck mot rysk ekonomi

Sanktionspaketet, som går under namnet Graham-sanktionerna, är framtaget av senatorer från både Demokraterna och Republikanerna.

Målet är att slå mot Rysslands ledning, finanssektor och den så kallade skuggflottan som används för att kringgå sanktioner.

Förslaget innehåller även tullar mot länder som fortsätter köpa ryska energiprodukter.

Enligt senatorerna ska sanktionerna göra det svårare för Moskva att fortsätta finansiera kriget.

86 senatorer röstade för förslaget

Sanktionsförslaget har redan klarat en första omröstning i senaten. Totalt röstade 86 senatorer för åtgärderna medan 12 röstade emot.

Efter beslutet i senaten går förslaget vidare till representanthuset för behandling.

Senatorerna har även träffat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Washington för att diskutera situationen vid fronten, Ukrainas behov av vapen och fortsatt amerikanskt stöd.

Zelenskyj ska enligt senatorerna ha tackat för stödet från båda partierna och betonat vikten av att fortsätta pressa Ryssland genom sanktioner.

Foto: Official White House Andrea Hanks resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Två Natoländer bakom attacker i Ryssland

2026 07 29

Ukraina har fått hjälp att slå bakom de ryska frontlinjerna.

Attackerna fortsätter. Dag efter dag pressar Ryssland på, både vid fronten och bakom den med attacker mot det ukrainska samhället.

Samtidigt har Ukraina den senaste tiden intensifierat sina långdistansattacker mot ryskt territorium.

Flera nyckelfunktioner har slagits ut för den anfallande nationen, bland att oljeraffinaderier och affärsjätten Wildberries lager.

Ligger bakom

Bakom flera av attackerna ligger två av Natos länder, som har hjälpt Ukraina i planeringen.

– Amerikanska och franska underrättelsetjänster hjälpte Ukrainas väpnade styrkor att välja mål, bedöma luftvärnssystemen och hitta rutter som gör det möjligt för drönare att nå mål djupt inne på ryskt territorium, rapporterar oberoende Moscow Times, med hänvisning till uppgifter till Financial Times från källor med insyn.

Ett system

Natoländernas underrättelser har hjälpt Ukrainas militär att förstå hur de på bästa sätt ska komma åt det ryska samhället.

Utifrån det har en detaljerad karta upprättats, där funktioner som är kritiska för Ryssland märkts upp, enligt RBC-Ukraine.

– Vi ser Ryssland som ett system. Att förstå detta system gör att vi kan identifiera kritiska delar där effekten kommer att vara mycket mer betydande, säger Ukrainas tidigare försvarsminister Andriy Zagorodnya, som idag jobbar med landets försvarsstrategier, enligt tidningen.

Förstöra finansieringen

Ukrainas satsning på attacker bakom frontlinjen har som mål att slå ut ryska luftförsvarssystem, radaranläggningar och elektroniska resurser som används i kriget, menar befälhavaren för Ukrainas drönarstyrkor, Robert Brovdi.

Fokus ligger också på att skapa korridorer för större attacker mot ryskt territorium.

Ambitionen är att slå ut rysk krigsutrustning, men också att strypa finansieringen av kriget.

– Målet är tydligt: att förstöra källorna som finansierar Putins krig och det militärindustriella komplex som förser ockupationsarmén med vapen, säger Robert Brovdi, enligt tidningen.

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen