Misstänkta drönare har gång efter annan stört flygplatser i Europa och ställt till med stora besvär de senaste veckorna. Så sent som i fredags stängde flygplatsen i München och tusentals passagerare strandsattes under natten på grund av drönare i luften.

Tidigare har framför allt Danmark varit förföljt av farkosterna. Natolandet har inte sagt vem man tror är ansvarig för kränkningarna, men landets statsminister Mette Frederiksen har antytt att det kan vara Ryssland.

– Jag hoppas att alla nu inser att det råder ett hybridkrig, och ena dagen är det Polen, andra dagen Danmark, och nästa vecka kommer det förmodligen att vara någon annanstans där vi ser sabotage eller drönare som flyger, sade hon förra veckan.

"Darra som dumma djur"

Nu svarar Ryssland.

Och det är som så många gånger förut Dmitrij Medvedev, tidigare president och numera vice ordförande i ryska säkerhetsrådet, som tar ton.

– Huvudsaken är att trångsynta européer ska känna på egen hand vilken fara kriget innebär. Att de ska vara rädda och darra som dumma djur i en hjord som drivs till slakt. Att de ska besudla sig med rädsla, i vetskap om sitt nära och plågsamma slut, framför Medvedev i ett inlägg på Telegram.

Vem som ligger bakom "inte huvudsaken"

Dmitrij Medvedev tar inget ansvar för drönarna som skapat oro i flera europeiska länder.

Kremltoppen påstår att mer sannolika förklaringar är att det handlar om ukrainska provokationer, proryska aktörer inom EU, avsiktliga tester av luftförsvarssystem, “lokala huliganer” – eller möjligen Ryssland.

– Faktum är att orsakerna till denna panik kring “ryska drönare” kan vara någon av orsakerna som anges ovan eller en kombination av dem. Det är inte huvudsaken, menar Medvedev.

"Ryssland testar oss"

Efter att drönarincidenterna upprepat sig har flera länder, däribland Sverige, erbjudit Danmark hjälp att försvara sig mot farkosterna.

– Ryssland hotar oss. De testar oss. Och de kommer inte sluta, sade Mette Frederiksen förra veckan enligt Dagbladet.

I samma veva skämtade Rysslands diktator Vladimir Putin bort anklagelserna.

– Jag lovar, jag ska sluta, sade han vid ett evenemang i Sotji i torsdags.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Rysslands och USA:s något förbättrade relation kan snart vara över.

Rysslands ledare Vladimir Putin slår fast att om USA beslutar att förse Ukraina med Tomahawk-missiler – då är relationen mellan Moskva och Washington i praktiken över, rapporterar Reuters.

Oundviklig konfrontation

– Detta kommer att leda till att våra relationer förstörs, eller åtminstone de positiva trender som har uppstått i dessa relationer, säger Putin i ett klipp publicerat av rysk statlig tv.

Uttalandet kommer bara två månader efter toppmötet mellan Donald Trump och Putin i Alaska – ett möte som skulle skapa ”ny dialog”.

Putin varnar för att en leverans av Tomahawks till Ukraina skulle innebära en helt ny nivå av konfrontation mellan stormakterna.

– Detta kommer att innebära ett helt nytt, kvalitativt eskaleringsstadium, inklusive i relationerna mellan Ryssland och USA, betonar Putin.

Lång räckvidd

De amerikanska Tomahawk-robotarna har en räckvidd på över 2 500 kilometer, vilket innebär att de kan nå Moskva och hela västra Ryssland om Ukraina använder dem.

Putin uppger att Tomahawks skulle kunna skada Ryssland, men att landet helt enkelt skulle skjuta ner dem och förbättra sitt eget luftförsvar.

Putin hävdar dessutom att missilerna inte skulle kan användas utan direkt amerikansk militär inblandning, vilket i så fall skulle innebära att USA aktivt deltar i kriget.

Vita huset i svår sits

Enligt Wall Street Journal överväger Washington att bistå Ukraina med information om ryska energimål, samtidigt som frågan om Tomahawks diskuteras internt.

Vicepresident JD Vance har tidigare bekräftat att Ukraina begärt långdistansvapen, men att beslut ännu inte är fattat.

Samtidigt menar flera källor att USA:s nuvarande lager av Tomahawks är bundna till flottan, vilket kan göra ett leveransbeslut svårt – men inte omöjligt.

– Väst ser oss som svaga, men vi kommer inte låta oss kontrolleras, har Putin tidigare sagt.

Foto: The White House-resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

GAZ Group, en av Rysslands största biltillverkare, kämpar med allvarlig personalbrist.

En fyradagarsvecka har införst hos biljätten, som är en av Rysslands största industrier, vilket sänkt löner och ökat arbetsbördan.

Mekaniker, elektriker, svetsare och rörmokare lämnar nu sina jobb i Nizjnij Novgorod, rapporterar Moscow Times.

– Vi kan inte leva på dessa löner längre. Många av oss måste hitta annat arbete, annars klarar vi oss inte, säger en fabriksarbetare till Telegram-kanalen Mash.

Införandet av fyradagarsveckan i juli har sänkt lönerna med cirka 20 procent och utlöste en snabb utströmning av personal.

Utrustning lämnas utan underhåll, vilket ytterligare försvårar produktionen.

Tung arbetsbörda

De som blir kvar på fabrikerna tvingas ta över större ansvar och tyngre arbetsuppgifter.

Enligt Mash tar det minst ett år att utbilda nya specialister.

Ledningen uppmanar arbetarna att rida ut stormen, men problemen med underhåll och produktionsstopp växer dag för dag.

– Vi vill uppmana våra arbetare att ha tålamod, meddelar GAZ sina arbetare.

Pressad ekonomi

Bakgrunden till krisen är fallande försäljning och brist på billig finansiering för kunder.

Under första halvåret 2025 har försäljningen av medeltunga lastbilar sjunkit med nästan 40 procent, lätta transportfordon med 30 procent och bussar med 60 procent.

Samtidigt har AvtoVAZ infört liknande fyradagarsveckor, vilket halverat löner och tvingat många arbetare att söka jobb inom taxi, leverans och försvarsindustrin.

Rysslands största bransch

Bilindustrin är en av Rysslands största och mest strategiskt viktiga sektorer.

Krisen hos GAZ och AvtoVAZ hotar hela Putins industriella maskineri och riskerar att ytterligare försena produktionen i en redan svag ekonomi.

Bilindustrin är inte bara stor i Ryssland – den är en av landets viktigaste industrigrenar, med hundratusentals direkt anställda och flera hundratusen i underleverantörsledet.

Före kriget producerade Ryssland omkring 1,5–1,8 miljoner fordon per år, vilket gjorde landet till en av Europas tio största biltillverkare.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen