Natoland har skjutit ner drönare

2025 12 16

Natolandet Turkiets stridsflygplan har agerat skarpt.

Drönarkaoset i Europa fortsätter.

Ukraina och Ryssland skickar mängder av drönare över varandras gränser – samtidigt som oidentifierade drönare har stört bland annat Danmark, Belgien och Norge.

Nu kommer besked om att Natolandet Turkiet har blivit tvungna att skjuta ner en drönare med stridsflygplan, rapporterar Reuters.

Sköt ner drönare

Turkiet sköt ner en okontrollerad drönare som närmade sig landets luftrum över Svarta havet, uppger försvarsministeriet.

Incidenten följer Turkiets varning förra veckan om en eskalering i Svarta havet efter ryska attacker mot ukrainska hamnar som skadade tre turkiskt ägda lastfartyg.

Säkert område

I ett uttalande meddelar ministeriet att turkiska och Natos F-16-plan sattes i beredskap för att säkerställa säkerheten i turkiskt luftrum efter upptäckten av drönaren.

Det fastställdes att drönaren var utom kontroll och den sköts ner i ett säkert område, tillägger ministeriet i uttalandet.

Attackerna mot ukrainska hamnar kom dagar efter att Moskva hotade att "skära av Ukraina från havet" efter Kyivs attacker som skadade tre av "skuggflottans" tankfartyg på väg till Ryssland för att exportera sin olja i Svarta havet.

Ursprunget och typen av drönaren som Turkiet sköt ner framgår emellertid inte.

"Hade tappat kontrollen"

Så här kommenterar det turkiska utrikesdepartementet händelsen:

– Våra F-16 stridsflygplan under Nato- och nationellt befäl sattes in för att säkerställa luftrummets säkerhet, menas det enligt Ukrainska Pravda.

– Det fastställdes att luftspåret tillhörde ett obemannat luftfartyg som hade tappat kontrollen; för att undvika negativa konsekvenser sköts det ner i ett säkert område utanför tätbefolkade områden.

Råder oro

Det råder alltjämt stor oro i Europa även om de mystiska drönarna inte längre snurrar runt i europeiska huvudstäder.

För inte länge sedan upplevdes det att nya drönare observerades nästan varje dag.

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Ryssland tvingas ställa in

2026 05 07

Ryssland tvingas ställa in delar av festligheterna i veckan.

Den 9 maj firas en av Rysslands stora högtider. Under den så kallade Segerdagen, firas Sovjetunionens seger i det stora fosterländska kriget, mer känt som andra världskriget i Sverige och många andra delar av världen.

Högtidsdagen brukar firas med dunder och brak.

Men inte år. Kreml har bekräftat att årets militärparad, som brukar vara en central del av firandet, kommer vara nedbantat på grund av landets situation i Ukraina.

Ställer in

Segerdagsfirandet brukar äga rum i många ryska städer, runt om i landet.

Men nu tvingas Ryssland ställa in stora delar av det planerade evenemanget på Krym. Anledningen är hotet från ukrainska drönare, rapporterar Kyiv Independent.

– Detta beslut från myndigheterna baseras på säkerhetsaspekter, uppger den ryske myndighetschefen på Krym, Sergej Aksyonov, enligt tidningen.

Firas i någon form

I någon form ska ändå dagen firas, men helt utan den traditionsenliga militärparaden och flera andra stora arrangemang.

– Samtidigt kommer vi att göra allt som är möjligt för att hedra våra kära veteraner, hedra de stupade och hålla festliga evenemang i olika format. Krym kommer att fira vår huvudsakliga helgdag med värdighet, framhåller Sergej Aksyonov, enligt tidningen.

Attack på Krym

Utöver det ryska beskedet att det planerade firandet ställs in på Krym, kommer också rapporterar om en ukrainsk attack mot området.

– I det tillfälligt ockuperade Krym har ukrainska underrättelseagenter slagit till till mot ryska militärtåg som användes för att transportera utrustning och bränsle, uppger Ukrainas underrättelsetjänst i ett uttalande, rapporterar RBC-Ukraine.

Systematiskt arbete

Den ukrainska militären slår återkommande mot Krym.

Bland annat mot viktiga hamnar som Ryssland använder i Svarta havet.

– Systematiskt stridsarbete med syfte att minska och komplicera logistiken för de ryska angriparna fortsätter, uppger underrättelsetjänsten, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

2026 05 06

Elpriset är på väg uppåt i hela landet.

Årets vinter har till stora delar varit kall i Sverige.

Elräkningen under året mörkaste månader har inneburit ett hårt slag för många hushåll. Speciellt räkningen för januari och februari.

Under våren agerade regeringen för att stötta upp och beslutade om ett elstöd som betalas ut senare i år.

– Till följd av en kall vinter och det osäkra omvärldsläget har Sveriges hushåll den senaste tiden drabbats av ökade energikostnader, uppgav regeringen tidigare i våras, i ett uttalande.

– Regeringens ambition är att stötta hushållen i denna ansträngda situation.

På väg upp igen

Under inledningen av maj har elpriset börjat klättra uppåt igen, efter ett par månader med lägre priser.

Och imorgon väntas priset öka ytterligare, rapporterar SR.

Dagspriset på el klättrar till närmare 1,5 kronor per kilowattimme på elbörsen Nordpool, vilket är nära de priser som gällde under vinterns dyraste dagar.

Flera anledningar

Bakom de stigande priserna ligger flera anledningar, enligt radion.

Stora delar av den svenska kärnkraften är avställd på grund av underhåll. Vindkraften producerar inte några större mängder just nu.

Dessutom gör den snöfattiga vintern och bristen på nederbörd att elproduktionen från vattenkraft är lägre än vanligt. Konflikten i Mellanöstern har också en indirekt påverkan, eftersom priset på gas ökat kraftigt till följd av kriget.

Då kommer elstödet

Regeringen har gett Försäkringskassan i uppdrag att förbereda utbetalningar av årets elstöd till privata hushåll i Sverige.

Det är elförbrukningen under de dyraste månaderna januari och februari som kommer ligga till grund för beloppet.

För att få stödet behövs ingen ansökan. Det kommer betalas ut per automatik baserat på uppgifter från elnätsföretagen.

– Planen är att utbetalningarna ska ske under andra halvan av juni 2026. Pengarna betalas då ut direkt till det konto som är registrerat hos Försäkringskassan, uppger Fortum.

Foto: V. Lindqvist

Text: Redaktionen