Drönarkaoset i Europa fortsätter.

Ukraina och Ryssland skickar mängder av drönare över varandras gränser – samtidigt som oidentifierade drönare har stört bland annat Danmark, Belgien och Norge.

Nu kommer besked om att Natolandet Turkiet har blivit tvungna att skjuta ner en drönare med stridsflygplan, rapporterar Reuters.

Sköt ner drönare

Turkiet sköt ner en okontrollerad drönare som närmade sig landets luftrum över Svarta havet, uppger försvarsministeriet. 

Incidenten följer Turkiets varning förra veckan om en eskalering i Svarta havet efter ryska attacker mot ukrainska hamnar som skadade tre turkiskt ägda lastfartyg.

Säkert område

I ett uttalande meddelar ministeriet att turkiska och Natos F-16-plan sattes i beredskap för att säkerställa säkerheten i turkiskt luftrum efter upptäckten av drönaren. 

Det fastställdes att drönaren var utom kontroll och den sköts ner i ett säkert område, tillägger ministeriet i uttalandet. 

Attackerna mot ukrainska hamnar kom dagar efter att Moskva hotade att "skära av Ukraina från havet" efter Kyivs attacker som skadade tre av "skuggflottans" tankfartyg på väg till Ryssland för att exportera sin olja i Svarta havet.

Ursprunget och typen av drönaren som Turkiet sköt ner framgår emellertid inte.

"Hade tappat kontrollen"

Så här kommenterar det turkiska utrikesdepartementet händelsen:

– Våra F-16 stridsflygplan under Nato- och nationellt befäl sattes in för att säkerställa luftrummets säkerhet, menas det enligt Ukrainska Pravda.

– Det fastställdes att luftspåret tillhörde ett obemannat luftfartyg som hade tappat kontrollen; för att undvika negativa konsekvenser sköts det ner i ett säkert område utanför tätbefolkade områden.

Råder oro

Det råder alltjämt stor oro i Europa även om de mystiska drönarna inte längre snurrar runt i europeiska huvudstäder.

För inte länge sedan upplevdes det att nya drönare observerades nästan varje dag.

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Det rapporterar den oberoende granskningssajten The Insider.

Enligt sajten förlitade sig USA på föråldrade underrättelseuppgifter i samband med en attack mot Iran.

Det hela slutade i en tragedi. Bomberna föll över en flickskola och 180 personer dödades, inklusive många barn.

Uppgifter: Gammal militärbyggnad

Enligt granskningen ska den amerikanska militären trott att byggnaden tillhörde det iranska revolutionsgardet.

Men den iranska milisen lämnade anläggningen för 15 år sedan. Basen har därefter omvandlats till en skola för flickor, rapporterar NBC News.

– Satellitbilder från 2011 tycks visa byggnaden som en del av samma anläggning, innan den senare stängdes ner, uppger kanalen.

Olika vittnesmål

Det är dock oklart om revolutionsgardet lämnat området helt och hållet.

Vittnesmål som The Insider tagit del av uppger att milisen fortfarande har kvar ett ammunitionslager i närheten av skolan och ett sjukhus i samma område.

– Skolan och kliniken tillhör revolutionsgardet. Det finns en ammunitionsdepå bakom skolan. Säg mig, vilka jävlar placerar ammunition bredvid en skola och ett sjukhus, säger en lokalinvånare enligt sajten.

Trump förnekar

Analyser från New York Times och CNN har pekat ut USA som ansvarigt för bombningen.

President Donald Trump förnekar dock att USA ligger bakom attacken.

– Baserat på vad jag sett är min åsikt att det där gjordes av Iran, säger han till reportrar ombord på presidentplanet Air Force One.

Krigsminister Pete Hegseth har också kommenterat uppgifterna.

– Allt jag vet är att vi utreder det. Självklart riktar vi aldrig in oss på civila, säger han enligt NBC News.

LÄS OCKSÅ:

”Fruktansvärt att se” – rysk vansinnesattack fångad på film | Ekonomibladet

USA:s krigsminister hotar Ryssland – ”kommer bemötas kraftfullt” | Ekonomibladet

KREML: ”Början på en era av fullständig kollaps” | Ekonomibladet

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Kina minskar gradvis sitt engagemang i Arktisprojekt med Ryssland.

Detta på grund av för höga risker och internationella sanktioner, rapporterar RBC Ukraine.

“För riskabelt“

Enligt Ukrainas utrikesunderrättelsetjänst (FISU) har Kina börjat dra sig tillbaka från flera gemensamma projekt i Arktis med Ryssland.

– Samarbetet med Moskva visar sig plötsligt vara dyrare än någon fördel det kan ge, säger en källa vid FISU.

Av de sex gemensamma projekten i Arktis godkändes fem före 2022, och ett har redan lagts ned på grund av problem med genomförandet.

– Arktis har helt enkelt tappat prioritet för Kina, trots att satsningar som under Bältet och Vägen‑initiativet fortsätter globalt, säger källan.

FISU påpekar att internationella sanktioner mot Ryssland, införda efter invasionen av Ukraina, är det största hindret för kinesiska investeringar.

Begränsad tillgång till teknologi, finansiering och internationell försäkring gör att storskaliga projekt blir för riskabla.

– Under dessa omständigheter har Ryssland blivit en skadlig partner. Investeringarna minskar och tillgången till strategisk teknologi i viktiga regioner försvinner, förklarar FISU.

Balanserar neutralitet

Officiellt hävdar Peking en neutral hållning och uppmanar till fredliga förhandlingar.

Samtidigt har Kina nyligen betonat behovet av att respektera alla länders territoriella integritet, utan att direkt kritisera Rysslands aggression.

Samtidigt fortsätter USA att pressa Kina att minska stödet till Rysslands militärindustriella sektor.

Både Ukraina och USA väntas uppmana Kina att vidta konkreta åtgärder för att försvaga Ryssland och stoppa leveranser av varor med dubbla användningsområden.

Kina avvisar påståenden

Detta är andra gången på kort tid som Kina går emot Ryssland.

Rysslands underrättelsetjänst påstår att Frankrike och Storbritannien planerar att överföra kärnvapen till Ukraina.

Det finns inga europeiska uppgifter som tyder på att detta skulle vara aktuellt.

Även Kina har avvisat de ryska påståendena.

Foto: President of Russia Office resp A Luengo

Text: Redaktionen