Det säger Natos generalsekreterare Mark Rutte på en gemensam pressträff med Tysklands förbundskansler Friedrich Merz i Berlin.

–  Och för att göra det måste vi vara kristallklara om hotet: Vi är Rysslands nästa mål, och vi är redan i fara, tillägger Natochefen.

Uttalandet markerar en eskalering i retoriken kring hotet från Ryssland. Rutte säger uttryckligen att Nato behöver förbereda sig för ett storkrig mot landet i öst.  

– Vi måste vara beredda på omfattningen av ett krig som våra mor- och farföräldrar tidigare fått utstå.

”Kan och kommer slå tillbaka”

På pressträffen betonar Rutte att Natos medlemsländer står eniga bakom alliansens artikel 5 – som fastställer att en väpnad attack mot ett Natoland ses som en attack mot alla medlemsstater.

– Natos svar på Rysslands provokationer har varit lugnt, beslutsamt och proportionerligt. Men vi måste vara beredda på ytterligare eskalering och konfrontation, säger Rutte och tillägger:

– Vårt samstämmiga engagemang för Natos artikel fem, att en attack mot en är en attack mot alla, sänder ett kraftfullt budskap. Varje angripare ska veta att vi kan och kommer att slå tillbaka hårt.

Målar upp skräckscenario

Avslutningsvis varnar Rutte för vad en rysk seger i Ukraina kommer få för konsekvenser. 

– Ukraina under rysk ockupation skulle betyda att hans (Putins, reds.anm.) styrkor kan placeras längs en längre gräns mot Nato. Det skulle innebära att risken för en väpnad attack mot oss ökar betydligt, säger Rutte.

– Det skulle också kräva en gigantisk förändring av vår avskräckningsförmåga och vårt försvar. Nato skulle behöva stärka sin militära närvaro längs den östra flanken avsevärt, och medlemsländerna skulle tvingas gå betydligt längre genom att höja sina försvarsutgifter och påskynda produktionen, tillägger Natochefen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Kreml har hittills sagt nej till vapenvila och fred i Ukraina.

Men kriget slår hårt emot Ryssland och dess militär, visar nya siffror.

Stora förluster

Ryssland har förlorat 1,2 miljoner soldater i Ukraina sedan invasionen inleddes den 24 februari 2022.

Det uppger den ukrainska generalstaben, rapporterar Kyiv Independent.

Nato har tidigare bedömt siffran till 1,1 miljoner.

I siffran ingår både soldater som dödats och de som har tagits ur strid till följd av skador.

Hur många av dessa som har dödats framgår inte av siffran. En granskning från BBC har dock visat att mellan 243 000 och 352 000 ryska soldater har dött.

Förutom att soldater har dött eller skadats har Ryssland även gjort stora materiella förluster.

– Enligt rapporten har Ryssland också förlorat 11 499 stridsvagnar, 23 855 pansarfordon, 72 776 fordon och bränsletankar, 35 756 artillerisystem, 1 590 raketavfyrningssystem, 1 268 luftförsvarssystem, 434 flygplan, 347 helikoptrar, 99 860 drönare, 28 fartyg och båtar samt två ubåtar, rapporterar tidningen.

Tycks ha ökat – i samband med fredsprocess

Bara det senaste dygnet har Ryssland förlorat 900 soldater som antingen dött eller skadats i strider, enligt tidningen.

De ryska förlusterna i Ukraina tycks dessutom ha ökat snabbare än någonsin under de senaste tio månaderna, rapporterade BBC tidigare i veckan.

Den stora ökningen kan möjligen kopplas till den fredsprocess som USA har dragit igång, enligt kanalen.

– När fredsinsatserna intensifierades 2025 under tryck från USA:s president Donald Trumps administration, publicerades 40 procent fler dödsrunor över soldater i ryska källor jämfört med föregående år, uppger kanalen.

Dödstalen tycks bland annat ha ökat i samband med Trumps och Putins möte i Alaska och andra händelser kopplade till fredsprocessen.

– Det är svårt att tillskriva ökade ryska förluster någon enskild faktor, men Kreml ser territoriella vinster som ett sätt att påverka förhandlingarna med USA till sin fördel, enligt kanalen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Trump-administrationens attacker i Venezuela och tillfångatagande av Nicolás Maduro har väckt stort uppseende.

Samtidigt antyder Trump och utrikesminister Marco Rubio att det finns fler länder och regimer som har anledning att vara nervösa.

Kan stå på tur – för militära insatser

Tre länder riskerar att stå näst på tur när det gäller amerikanska militära insatser, rapporterar Axios.

I samband med presskonferensen efter tillfångatagandet av Maduro skickade Trump tydliga varningar – och hänvisade till Monroedoktrinen, en doktrin som gör gällande att den västra hemisfären ska styras av amerikanska intressen.

Det första landet som pekas ut är Kuba.

– Jag tror att Kuba kommer att bli något vi kommer att prata om, eftersom Kuba är en misslyckad nation just nu, svarar Trump på en fråga om hur Kuba bör tolka USA:s operation i Venezuela, enligt tidningen.

– Vi vill hjälpa folket på Kuba, men vi vill också hjälpa de som tvingades ut ur Kuba och bor i det här landet, tillägger Trump.

Utrikesminister Marco Rubio, vars föräldrar flydde från Kuba till USA, säger att om han tillhörde Kubas regering skulle han åtminstone vara ”orolig”.

Kokainfabriker och drogkarteller

Det andra landet som pekas ut är Colombia, enligt tidningen.

Trump har kritiserat landets president Gustavo Petro, som är allierad till Maduro, och sagt att Colombia har minst tre stora kokainfabriker.

– Han gör kokain. De skickar det till USA. Så han måste verkligen se upp, säger Donald Trump på lördagen.

Det tredje landet som pekas ut är Mexiko.

Donald Trump säger på lördagen att ”något måste göras med Mexiko”, och hävdar att landets president Claudia Sheinbaum inte har kontroll över sitt land.

Istället kontrolleras Mexiko av drogkarteller, menar den amerikanska presidenten.

– Hon är mycket rädd för kartellerna, säger Donald Trump.

– De styr Mexiko. Jag har frågat henne många gånger om du vill att vi ska ta ut kartellerna. ”Nej, nej, nej, herr president, nej, nej, nej, snälla.” Så vi måste göra något, varnar den amerikanska presidenten.

De tre utpekade länderna har fördömt USA:s operation i Venezuela.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen