Natochefen sätter ned foten – trotsar USA och Ryssland

2025 11 26

Mark Rutte går emot både USA och Ryssland.

Natochefen Mark Rutte sätter ned foten i en av de viktigaste frågorna som rör Ukrainas framtid och den fredsplan som läckte ut förra veckan.

Ryssland har varken rösträtt eller veto inom Nato, säger Rutte – och går därmed emot de rysk-amerikanska planerna.

Går emot USA och Ryssland

I den fredsplan som läckte ut förra veckan fanns ett villkor om att Nato ska gå med på att "de inte kommer att släppa in Ukraina vid något tillfälle i framtiden".

Men Natochefen Mark Rutte utesluter ett ryskt veto mot att Ukraina går med i Nato, rapporterar Politico.

– Ryssland har varken rösträtt eller veto över vem som kan bli medlem i NATO, säger Mark Rutte i en intervju med El País och RND, enligt tidningen.

Han understryker också att Natos grundande avtal "tillåter vilket land som helst i det euroatlantiska området att ansluta sig".

USA:s ursprungliga fredsplan på 28 punkter har sedermera omvandlats till en 19-punktsplan, där man har tagit större hänsyn till Ukrainas intressen, enligt tidningen. I ett alternativt förslag från europeiska länder har dessutom idén om att utesluta Ukraina från Nato slopats.  

Ukrainas ansökan ”oåterkallelig”

Och nu sätter Natochefen alltså ned foten och går emot Rysslands och USA:s förslag om att Ukraina ska uteslutas ur försvarsalliansen.

Mark Rutte har också flera gånger framhållit att Natoländerna har kommit överens om att Ukrainas ansökan är ”oåterkallelig” – även om man har tvekat kring att bjuda in landet i försvarssamarbetet.

Han understryker också att förslaget till fredsplan måste diskuteras separat i en parallell diskussion med Nato i vissa frågor.

Natochefens uttalanden går emot både Trumps och Rysslands planer på ett tydligt sätt, men Rutte försöker ändå förmildra sitt ställningstagande genom att uttrycka sig positivt om Donald Trump.

– Jag gillar killen, säger Mark Rutte om president Trump i intervjun, enligt tidningen.

Foto: White House Official Photographer resp Nato Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sina bilder

Text: Redaktionen

24 feb 2026

Domen över Putin – ”riskerar att dö”

2026 02 24

Idag är det fyra år sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Många experter menar att den ryske diktatorn Vladimir Putin såg en enkel seger framför sig.

Men verkligheten visade sig vara en annan.

– Det var uppenbart galenskap att starta kriget, som baserades på dålig och korrupt underrättelseinformation och usel politisk analys, nämligen att ukrainare med ryska som modersmål skulle se inkräktarna som befriare, resonerar den norske utrikeskommentatorn Morten Strand, i en artikel i Dagbladet.

Galenskap

Den norske tidigare utrikeskorrespondenten och Rysslandskommentatorns beskrivning av Putins fyra år långa krig i Ukraina är ”galenskap, galenskap, galenskap”.

– Det har gått fyra år sedan den ryske krigarpresidenten Vladimir Putin startade det stora kriget i Ukraina, och saker har blivit galnare och galnare, framhåller Morten Strand.

Här finns hoppet

Rapporterna om de stora ryska förlusterna kopplat till kriget avlöser varandra.

Tusentals soldater dör vid fronten varje vecka, ekonomin håller på att rasa samman och tillvaron för den ryska befolkningen blir allt sämre.

Det enda troliga hoppet om ett slut på kriget står till att situationen blir helt ohållbar för Ryssland och Putin tvingas kasta in handduken, menar Morten Strand.

– Här – tyvärr – ligger det enda hoppets frö, att det kommer att bli så illa för ryssarna att Putin måste ge upp, resonerar han.

”Riskerar att dö”

Den norske utrikeskommentatorn menar att Rysslands krig varit en missräkning för den ryske diktatorn ända från start.

Men nu har det blivit nästintill omöjligt för Putin att avsluta kriget.

På ett politiskt plan skulle det riskera att vara ett så pass stort bakslag att det kan innebära slutet på diktatorns politiska karriär.

Varje dag sedan dess har kriget varit galenskap. Och nu har det blivit så fel att det är galenskap av Putin att stoppa det, uppger Morten Strand.

– Kriget har blivit Putins politiska syre. Utan den riskerar han att dö.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

2026 02 24

Bakslagen för Sveriges elkonsumenter fortsätter att komma.

Under den senaste tiden har svenskarna på nytt fått vänja sig vid högre elpriser.

Bara mellan december och januari steg elpriserna med så mycket som 21 procent.

Och nu kommer ett nytt bakslag för hushållen – kärnkraftsreaktorn vid Oskarshamn tagits ur drift och många svenskar ser ut att få mycket höga elräkningar, rapporterar TV4.

Höga räkningar att vänta

Reaktorn i Oskarshamn har tagits ur drift efter ett oväntat fel.

Och nu är höga priser att vänta.

– Priset kommer bli lite högre, framför allt i de södra elområdena, säger Bixias elprisanalytiker Johan Sigvardsson till kanalen.

“Blir nog en saftig räkning”

Meteorolog Ulrika Elvgren säger att “man får nog räkna med att det är framför allt i södra Sverige som det är mer priskänsligt”.

– Det blir nog en saftig räkning, säger hon.

I dagsläget ser kraftfördelningen ut ungefär så här i Sverige enligt TV4:

- Vattenkraft: 55,5 procent

- Kärnkraft: 26,8 procent

- Vindkraft: 10,6 procent

Resterande generering framställs av andra källor som inte specificerats.

Dyr månad

Många svenskar kommer ihåg hur det var för några år sedan när inflationen var oerhört hög, räntorna likaså och elpriserna urholkade svenskarnas plånböcker.

Sedan dess har inflationstakten kommit ner igen till lugnare nivåer – och räntorna har sjunkit. Men januari blev en rejäl käftsmäll för hushållen – elpriserna steg med hela 21 procent på bara en månad, framhåller Statistiska centralbyrån i en ny rapport.

“Starka bidrag”

Inflationstakten enligt KPI var 0,5 procent i januari 2026, vilket var en uppgång från 0,3 procent i december.

– Stigande elpriser och hyreshöjningar var starka bidrag till inflationstakten enligt KPI i januari, säger Mikael Nordin, prisstatistiker på SCB.

Sammantaget bidrog elpriserna med 0,7 procentenheter till inflationstakten enligt KPI, vilket var ett av de främsta bidragen bland alla varor och tjänster i KPI-korgen.

Foto: T. Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen