Nato: ”Vi kanske kommer bli mer aggressiva”

2025 12 01

En Nato-topp menar att organisationen kanske behöver bli mer aggressiv.

Ryssland har utövat olika typer av hybridattacker mot Natoländer under en tid.

Det handlar bland annat om misstänkta drönarflygningar och cyberangrepp.

Nu säger en Nato-topp att organisationen kanske behöver bli mer aggressiv, rapporterar Kyiv Independent.

Utvärderar svaren

Nato överväger en övergång till mer bestämda svar på Rysslands cyberoperationer, sabotage och kränkningar av luftrummet.

Det säger alliansens högsta militära befälhavare till Financial Times. 

Amiral Giuseppe Cavo Dragone, som är ordförande för Nato:s militärkommitté, menar att alliansen omvärderar hur den konfronterar hybridhot som har intensifierats över hela Europa.

“Kan bli mer aggressiva”

Så här låter det från Dragone:

– Vi studerar allting... På cyberområdet är vi något av reaktiva. Att vara mer aggressiva eller vara proaktiva i stället för reaktiva är något vi funderar på, säger han.

Han menar också att ett “förebyggande angrepp” under vissa omständigheter skulle kunna ses som en “defensiv handling”, samtidigt som han noterar att ett sådant tillvägagångssätt är “längre bort från vårt normala sätt att tänka och agera”.

“Testar konstant”

Natoländerna i Östeuropa arbetar ofta för ett hårdare tillvägagångssätt gentemot Ryssland.

Lettlands utrikesminister Baiba Braže är en som har uttalat sig om saken.

– Ryssarna testar ständigt gränserna — vad blir svaret, hur långt kan vi gå?

“Inte bara snack”

Även utrikesministern talar om att mer “proaktiva” åtgärder behövs och säger att det inte är retorik som skickar signaler – utan att vidta åtgärder, uppger Politico.

Ryssland har sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 gått allt längre i hybridoperationerna mot europeiska länder.

Ryska drönare har flugit nära Polen och Rumänien under de senaste veckorna och månaderna, samtidigt som mystiska drönare har orsakat kaos på flygplatser och militärbaser över hela kontinenten. 

Andra incidenter inkluderar GPS-störningar, intrång av stridsflygplan och örlogsfartyg, samt en explosion på en viktig polsk järnvägslinje som fraktade militärt bistånd till Ukraina.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

2 september 2026

Hotar med direktanfall – Ryssland kan slå till i Europa

2026 09 02

En av Europas jättar hotas av Ryssland.

Hotet kommer från Dmitrij Medvedev, vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd.

I veckan slog Tyskland fast att ansvaret för en drönarhändelse på flygplatsen i Leipzig i augusti, där en sprängladdad drönare hittades nära ett ukrainskt flygplan, vilar på Ryssland.

Nu ryter Ryssland ifrån och kommer med ett skarpt hot, rapporterar Kyiv Post.

– De förtjänar ett direkt anfall mot alla tyska anläggningar för tillverkning av militär utrustning, dundrar Medvedev, enligt tidningen.

Berlin kan vara ett mål

Den ryske topptjänstemannen hintar om att västerländska ledare som besöker Ukraina ska vara försiktiga framöver.

Dessutom hintar han om att attacker mot den tyska huvudstaden inte heller ska uteslutas, utöver tillslag mot militära produktionsanläggningar.

– Och möjligen även några andra platser i Berlin, säger han.

Läs också: Undvik Moskva – alla flygbolag varnas

Nytt avtal nära

Idag kom också beskedet om att Tyskland och Ukraina är överens om ett nytt drönaravtal, rapporterar Reuters.

Volodymyr Zelenskyj har i samtal med den tyske förbundskanslern Friedrich Merz kommit överens om en omfattande satsning på utveckling och produktion av försvarsmateriel.

– Teamen håller nu på att slutföra texten till drönaravtalet, och detta kommer bland annat definitivt att ge både Tyskland och Ukraina ytterligare försvarskapacitet, uppger den ukrainske presidenten i ett inlägg på Telegram.

”Terrorhandling”

Från ryskt håll möts avtalet med stor ilska. Europa stödjer terrorism, menar Dmitrij Medvedev.

– Varje terrorhandling har sponsorer. Just nu är detta ledarna för västländerna, främst de europeiska, uppger han i ett inlägg på Telegram, enligt Kyiv Post.

– Och de reser ofta till Kyiv med tåg...

Dmitrij Medvedev är en rysk politiker och topptjänsteman som tidigare varit både president och premiärminister i landet. Han har de senaste åren ofta kommit med aggressiva anklagelser och hotfulla budskap till flera europeiska länder.

Läs mer: Putin har stoppat möte – förbannad på USA

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

2 september 2026

Putins planer i papperskorgen – nattsvart för Ryssland

2026 09 03

Ryssland tvingas att skrota sina tidigare planer.

Det har gått en bra bit över fyra år sedan den ryska krigsmakten invaderade Ukraina.

På den senaste tiden har kriget i allt större utsträckning påverkat det ryska samhället och viktigt funktioner i landet. Bland annat har Ukraina återkommande slagit till mot militära anläggningar i fiendelandet, men också mot den för Ryssland så viktiga oljeproduktionen.

Nu tvingas Kreml skrota sina tidigare planer för den ekonomiska livsnerven oljan. En färsk prognos för de kommande tre åren visar ett kraftigt ras i oljeproduktionen, rapporterar finska Iltalehti och kallar prognosen för ”kolsvart”.

– Enligt prognosen kommer den ryska oljeproduktionen att sjunka till sin lägsta nivå på 17 år, uppger tidningen.

Drönarattackerna ställer till det

I jämförelse med en prognos som togs fram i våras kommer nu den förväntade oljeproduktionen att minska med omkring 20 miljoner ton de kommande tre åren.

Samma trend gäller prognosen för oljeexport.

Rysslands biträdande premiärminister, Alexander Novak, har tidigare förklarat att den stora produktionsnedgången kan förklaras av att flera av de stora oljeraffinaderierna står stilla på grund av reparationer.

– Nästa år förväntas exporten återhämta sig något, men den kommer fortfarande att vara långt ifrån tidigare nivå, uppger Iltalehti.

Läs också: Universitet attackerat – mitt under lektionstid

Stora förluster

Det är inte bara inne på ryskt territorium som landet lider stora förluster. Detsamma gäller vid fronten i Ukraina.

För andra månaden i rad har antalet ryska soldater som stupat eller skadats i kriget under augusti överstigit 40 000, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Det totala antalet är 42 020 personer, enligt siffror från Institute for the Study of War, ISW.

I juli var antalet något fler.

– Det är fortfarande oklart hur länge trupperna kommer att kunna upprätthålla den nuvarande offensiven utan mobilisering i någon form, analyserar ISW.

Läs också: Hotar med direktanfall – Ryssland kan slå till i Europa

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen