Ryssland har utövat olika typer av hybridattacker mot Natoländer under en tid.

Det handlar bland annat om misstänkta drönarflygningar och cyberangrepp.

Nu säger en Nato-topp att organisationen kanske behöver bli mer aggressiv, rapporterar Kyiv Independent.

Utvärderar svaren

Nato överväger en övergång till mer bestämda svar på Rysslands cyberoperationer, sabotage och kränkningar av luftrummet.

Det säger alliansens högsta militära befälhavare till Financial Times. 

Amiral Giuseppe Cavo Dragone, som är ordförande för Nato:s militärkommitté, menar att alliansen omvärderar hur den konfronterar hybridhot som har intensifierats över hela Europa.

“Kan bli mer aggressiva”

Så här låter det från Dragone:

– Vi studerar allting... På cyberområdet är vi något av reaktiva. Att vara mer aggressiva eller vara proaktiva i stället för reaktiva är något vi funderar på, säger han.

Han menar också att ett “förebyggande angrepp” under vissa omständigheter skulle kunna ses som en “defensiv handling”, samtidigt som han noterar att ett sådant tillvägagångssätt är “längre bort från vårt normala sätt att tänka och agera”.

“Testar konstant”

Natoländerna i Östeuropa arbetar ofta för ett hårdare tillvägagångssätt gentemot Ryssland.

Lettlands utrikesminister Baiba Braže är en som har uttalat sig om saken.

– Ryssarna testar ständigt gränserna — vad blir svaret, hur långt kan vi gå?

“Inte bara snack”

Även utrikesministern talar om att mer “proaktiva” åtgärder behövs och säger att det inte är retorik som skickar signaler – utan att vidta åtgärder, uppger Politico.

Ryssland har sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 gått allt längre i hybridoperationerna mot europeiska länder.

Ryska drönare har flugit nära Polen och Rumänien under de senaste veckorna och månaderna, samtidigt som mystiska drönare har orsakat kaos på flygplatser och militärbaser över hela kontinenten. 

Andra incidenter inkluderar GPS-störningar, intrång av stridsflygplan och örlogsfartyg, samt en explosion på en viktig polsk järnvägslinje som fraktade militärt bistånd till Ukraina.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

En ukrainsk missilattack har gjort att hundratusentals människor i den ryska gränsregionen Belgorod lämnats utan elektricitet, uppvärmning och vatten.

Situationen har dessutom förvärrats av sträng vinterkyla, rapporterar Reuters.

Missilattack slår ut infrastruktur

Guvernören Vyacheslav Gladkov i regionen Belgorod, som ligger vid gränsen till Ukraina, meddelar på lördagen att en ukrainsk missilattack har orsakat stora avbrott i regionens energisystem.

Uppskattningsvis 600 000 invånare står utan el, värme och vatten, vilket innebär enorma påfrestningar för civilbefolkningen mitt i vinterkylan.

– Situationen är extremt utmanande, skriver Vyacheslav Gladkov i ett inlägg på Telegram, om arbetet med att återställa de viktiga funktionerna.

Mörker och kyla på gator

Videomaterial från Belgorod visar gator utan gatubelysning, där invånare använder ficklampor och bilstrålkastare för att ta sig fram.

Avbrotten i energiförsörjningen kommer samtidigt som temperaturen i området ligger betydligt under fryspunkten, vilket gör bristen på värme särskilt allvarlig.

Regionen hade före kriget en befolkning på omkring 1,5 miljoner, och har varit regelbundet utsatt för attacker från ukrainska styrkor sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022.

Hårt slag mot civila

Belgorods energisystem har tidigare klarat påfrestningar, men den senaste attacken har slagit hårt mot infrastrukturen och förstört kritisk service för stora delar av befolkningen.

Myndigheter arbetar nu med att återställa el, värme och vatten, men återhämtningen väntas bli lång och svår eftersom skadorna är omfattande.

Under natten larmade även myndigheterna i Krasnodarregionen i södra Ryssland om en aktiv drönar- och missilvarning.

Civila uppmanades att hålla sig inomhus, och flygplatserna i Krasnodar och Gelendzhik sattes i nödläge.

– Koverplanen är ett nödläge inom Rysslands civila flyg, infört som svar på säkerhetshot såsom drönare, terrorattacker eller stridsaktiviteter, uppger RBC Ukraine.

Det innebar omedelbar stängning av luftrum, avbrott i start och landningar samt omdirigering av flygplan till alternativa flygplatser.

Foto: S Sakharovskyj

Text: Redaktionen

Donald Trump kommer med ett oväntat uttalande om Ryssland med tanke på västvärldens sanktioner mot Moskva.

USA säger sig vara beredda att sälja olja till både Ryssland och Kina – något som kan bli en omvälvande förändring i energipolitiken, rapporterar ukrainska Pravda.

Oväntat besked

På ett möte med ledande energibolag meddelar USA:s president Donald Trump att USA inte bara vill återuppta produktionen och försäljningen av venezuelansk olja, utan att han även är beredd att låta både Kina och Ryssland “få all de behöver” från USA.

Detta antingen direkt i USA eller från venezuelanska leveranser.

– Vi är öppna för affärer. Kina kan köpa hur mycket olja de vill från oss, där eller i USA. Ryssland kan få all den olja de behöver från oss, säger Trump, enligt amerikanska medier.

Detta uttalande står i skarp kontrast till tidigare amerikansk kritik mot länder som gör affärer med Ryssland under kriget –  då Trump själv tidigare uppmanat Nato-länder att sluta köpa rysk energi för att pressa Kreml.

Politikens skiftande fokus

Trump försvarar sitt beslut med att argumentera för att USA först måste agera i Venezuela, annars skulle Kina och Ryssland ta kontroll över oljetillgångarna där.

Samtidigt har USA tidigare infört hårda sanktioner mot ryska oljeexportörer som Rosneft och Lukoil.

 Detta i sin tur har bidragit till fallande oljepriser och press på den ryska ekonomin.

Bilden av Putin förändras

Donald Trumps plötsliga utspel kommer samtidigt som uppgifter florerar om en allt tydligare frustration med Rysslands ledare Vladimir Putin.

Enligt uppgifter till The Telegraph ser Trump numera Putin som ett större hot mot fred än Ukrainas president Zelenskyj och att han har “slutat ha goda kort att erbjuda Moskva”.

– Han arbetar efter principen morot och piska. Och jag tror att han har slut på morötter, ska Trump ha sagt.

Trump anses också vara trött på det han kallar Putins spel i fredsförhandlingarna.

Foto: Official White House D Torok

Text: Redaktionen