Moskva brinner – explosioner över hela huvudstaden

2026 06 18

En rad omfattande drönarattack mot Moskva under morgoenn har lett till explosioner, bränder och tjock rök.

Enligt stadens invånare täcker röken stora delar av den ryska huvudstaden, rapporterar RBC Ukraine.

Massiv attack mot Moskva

Under de tidiga morgontimmarna uppges Moskva ha utsatts för drönarattacker is tor skala.

Enligt flera ryska Telegram-kanaler har invånare på olika platser i huvudstaden rapporterat om explosioner, flygande drönare och en stor brand vid ett oljeraffinaderi.

Från omkring klockan 04 började videoklipp cirkulera som visade drönare över Moskva och omkringliggande regioner.

Samtidigt som attacken pågår rapporterades explosioner och brandrök från flera delar av Moskvas utkanter.

Enligt vittnesuppgifter sprids otaliga videor online under morgonen som visar drönare i luften.

Rökpelare har även observerats stiga från industriområden, vilket ytterligare förstärker bilden av ett pågående kaosläge i huvudstaden.

Oljeraffinaderi i lågor

En av de mest allvarliga träffarna ska ha riktats mot ett oljeraffinaderi i Kapotnja, i Moskvas utkanter.

Enligt OSINT-källor utbröt en kraftig brand efter attacken, där åtminstone två lagringstankar uppges ha fattat eld.

– Luftförsvarsstyrkor fortsätter att slå tillbaka en massiv attack. Flera drönare lyckades nå Moskvas oljeraffinaderi. Åtgärder vidtas för att eliminera konsekvenserna, skriver Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin i ett inlägg på sociala medier.

Samtidigt rapporteras även mindre skador i staden efter att drönarfragment fallit ner över ett köpcentrum.

Tidigare angrepp mot samma mål

Redan för två dagar sedan uppgav Ukrainas generalstab att drönare träffat samma oljeraffinaderi, vilket då orsakade en brand och enligt rapporter skador på viktig utrustning.

– Den här gången kände Moskvaregionen räckvidden av Ukrainas långdistansförmågor. Ett oljeraffinaderi träffades på 500 kilometers avstånd, skrev Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på X, vid tillfället.

Kort därefter rapporterade Reuters att attacken lett till att anläggningen tillfälligt stoppat sin verksamhet.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

2026 06 18

Ett EU-land som också är medlem i Nato har enligt uppgifter satt sig emot delar av EU:s kommande sanktionspaket mot Ryssland.

Motståndet uppges röra förslag om att utvidga sanktionerna mot bland annat ryska religiösa företrädare, vilket kan försvåra att hela paketet antas, rapporterar RBC Ukraine

Bulgarien säger stopp

Enligt uppgifter från Politico och BNR News är Bulgarien det land som uppges vara emot beslutet.

– Bulgarien har signalerat sitt motstånd mot delar av det 21:a sanktionspaketet mot Ryssland, skriver Politico, med hänvisning till två diplomater.

Enligt rapporteringen är landet det enda EU-land som motsätter sig sanktionerna.

Att införa sanktioner mot Ryssland kräver ett enhälligt beslut från samtliga EU-länder.

Om ett enda medlemsland motsätter sig hela eller delar av ett sanktionspaket kan det stoppa att det antas.

Strid om rysk patriark

Enligt BNR News handlar en av de mest känsliga frågorna om förslaget att införa sanktioner mot den ryske patriarken Kirill, som EU-kommissionen menar har stött Rysslands krig i Ukraina.

Bulgariska medier har samtidigt rapporterat att regeringen i Sofia kan komma att försöka skydda den ryske religiösa ledaren.

Detta har skapat politisk och religiös debatt i landet.

Hårdare linje mot Ryssland

Trots motsättningar från ett medlemsland fortsätter EU arbetet med nya sanktioner mot Ryssland, som väntas rikta in sig på strategiskt viktiga delar av den ryska ekonomin.

Det omfattar bland annat energi, finansiella tjänster, handel, kryptosektorn samt fiskerinäringen.

– Bland de föreslagna åtgärderna finns ett inreseförbud till EU-länder för tidigare ryska militärer som deltagit i kriget mot Ukraina. Samtidigt pågår arbete med individuella sanktioner mot omkring 80 ytterligare ryska företag och personer, skriver tidningen.

Tidigare paket har redan riktats mot flera centrala delar av den ryska ekonomin.

De senaste åtgärderna omfattar bland annat militärindustriella företag, den så kallade skuggflottan och aktörer kopplade till hybridoperationer

EU har även förlängt sanktionerna kopplade till Krym och Sevastopol, som nu gäller till åtminstone juni 2027.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Zelenskyj kan bytas ut

2026 06 17

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har blivit populär i hela världen för sitt sätt att leda landet under kriget.

Han har också ett starkt stöd bland den egna befolkningen.

Trots det kan Zelenskyj komma att lämna presidentposten.

Då förväntas han sluta

En stor majoritet av Ukrainas befolkning förväntar sig att Zelenskyj slutar som president när kriget är slut, rapporterar Kyiv Independent.

Runt 67 procent av ukrainarna väntar sig att Zelenskyj ska ersättas på presidentposten vid ett krigsslut, enligt en ny undersökning från Kyiv International Institute of Sociology (KIIS).

För tre år sedan, år 2023, låg motsvarande siffra bara på 23 procent. Men nu förväntar sig alltså allt fler ukrainare en förändring inom det politiska toppskiktet efter kriget.

88 procent av ukrainarna förväntar sig ”minst en nivå av omstart” av centrala myndigheter när kriget är slut.

Bland ukrainare som fullt ut litar på Zelenskyj förväntar sig 33 procent att han ska sluta efter kriget. Bland dem som ”tender att lita på” Zelenskyj ligger siffran på 68 procent, och bland dem som inte litar på honom alls tror 97 procent att han kommer att ersättas.

”Stödet är inte villkorslöst”

74 procent av ukrainarna säger att de stödjer en regeringsomställning efter kriget.

En annan färsk KIIS-undersökning visar att 61 procent av ukrainarna litar på Zelenskyj, men det betyder inte nödvändigtvis att de vill att han ska sitta kvar efter kriget.

– Presidenten åtnjuter ukrainarnas förtroende och stöd i frågor om nationellt försvar, och för majoriteten bör han sitta kvar till krigets slut, säger KIIS-direktören Anton Hrushetskyi, enligt tidningen.

– Men detta förtroende och stöd är inte villkorslöst, utan snarare återhållsamt, tillägger han.

En undersökning i maj visade också att endast 28 procent vill att Zelenskyj ska sitta kvar som president efter kriget.

Det ukrainska folket verkar över huvud taget förvänta sig en nystart i det politiska livet, inklusive parlamentet, efter kriget.

– Det är en mycket bredare begäran om förnyelse av eliten och viljan att se någon ny i parlamentet, regeringen och andra myndigheter, säger Anton Hrushetskyi.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen