3 juli 2026

Mobilbolag i konkurs – “Aldrig tidigare skådade utmaningar”

2025 04 10

Strax AB ansöker om konkurs.

Nu kommer besked om ytterligare en konkurs.

Det rör sig om företaget Strax AB – som bland annat säljer mobiltillbehör – som tvingas tacka för sig.

Det framhåller bolaget i ett pressmeddelande.

Går i konkurs

Styrelsen i Strax AB har lämnat in en konkursansökan till Stockholms tingsrätt.

Bolaget menar att betydande ansträngningar har under en längre period gjorts för att lösa situationen, bland annat genom att säkra finansieringen. 

De tvister som belastade företaget blev dock enligt Strax till slut “för omfattande för att övervinnas”.

“Aldrig tidigare skådat”

Så här skriver bolaget om sin konkursansökan:

– Sedan början av Covid-19 i februari 2020 har STRAX koncernen stått inför aldrig tidigare skådade utmaningar, inklusive en minskande marknad för mobiltillbehör, betydande kanalskiften från traditionell grossistförsäljning till direktförsäljning online, följt av inflationstryck, vilket påverkar efterfrågan och kostnadsstrukturen. 

– Dessa faktorer i kombination med ökade räntekostnader har nu visat sig vara för stora för att styra igenom. 

Varit i tvist

Bolaget fortsätter med att uttala sig om tvisten.

– Dessutom pågick en tvist med majoritetsaktieägaren i den Tysklandsbaserade distributionsplattformen, vilket i slutändan ledde till att affärsenheten ansökte om insolvens i maj 2024 och till stor del orsakade en dominoeffekt genom att dra med sig de andra delarna av STRAX-koncernen.

Sedan 1995

Strax AB har utvecklats sedan det grundades som ett handelsföretag 1995.

Bolaget har haft verksamhet i Nord- och Sydamerika och i Norden.

– STRAX satsar på tillbehör som stärker den mobila livsstilen. Vår varumärkesportfölj omfattar de viktigaste kategorierna av mobiltillbehör: Protection, Power, Connectivity, och Personal Audio, förklarar bolaget.

Företaget har enligt egen utsago 15 anställda i 4 länder och var noterade på Nasdaq Stockholm.

Bolagets egna varumärken är Xqisit och Flavr.

Arkivfoto: Rodeo Project Management Software

Text: Redaktionen

3 september 2026

”Jag vill ha det tillbaka” – Trump dundrar mot Europa

2026 09 03

Donald Trump kräver Europa på “hundratals miljarder dollar”.

Under Joe Bidens presidentskap skickade USA återkommande stödpaket till Ukraina för att hjälpa Kyjiv efter den ryska invasionen.

När Donald Trump tog över i Vita huset upphörde stödet – istället har europeiska länder fått köpa amerikanskt militärt materiel som sedan skickas till Ukraina.

Nu menar Trump att han kommer att kräva tillbaka de “hundratals miljarder dollar” i värde som USA skickade under Biden-administrationen.

Kräver pengar

Donald Trump inleder sitt meddelande med att hävda att Joe Biden skickade mer vapen till Ukraina än vad Trump-administrationen har använt mot Iran.

Sedan kräver han Europa på pengar.

– Hundratals miljarder dollar gavs till Ukraina och Nato, utan kostnad, som Europa skulle ha betalat för — om de bara hade blivit tillfrågade, men vi kommer att kräva de pengarna, om än något för sent!

Slår tillbaka

Den amerikanska presidenten passar samtidigt på att slå tillbaka mot uppgifter som cirkulerat om att USA:s vapenlager börjar sina på grund av det utdragna kriget i Mellanöstern.

– För det landsförrädiska avskum som vägrar att korrekt rapportera om vår militära operation i Iran, har vi i princip obegränsade mängder ammunition av mellan- till högsta kvalitet, långt mer än vi någonsin skulle kunna använda för detta eller något annat krig.

Läs mer: Sverige gör jätteaffär med USA

Inget slut i sikte

USA:s krig mot Iran inleddes den 28 februari, och fortfarande finns inget slut i sikte.

Parterna står mycket långt ifrån varandra när det kommer till vad som ska finnas med i ett eventuellt fredsavtal.

Det viktiga Hormuzsundet är en av de saker som USA och Iran inte lyckats komma överens om.

Vill ändra namn

Både Trump och Iran hävdar full kontroll över Hormuzsundet.

Samtidigt har den amerikanska presidenten föreslagit att sundet ska ändra namn – från Hormuzsundet till Trumpsundet, rapporterar CNBC.

Läs mer: Natojätte stänger luftrummet

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

4 september 2026

USA skyller på Ukraina – deras fel

2026 09 04

Den amerikanske finansministern Scott Bessent pekar ut Ukraina.

Världen befinner sig i en turbulent tid, inte minst när det gäller energimarknaden.

Från amerikanskt håll pekas nu Ukraina ut som en av de stora bovarna i dramat.

– Vi går igenom en energichock just nu på grund av både kriget i Ukraina – eftersom Ukraina har beslutat att de vill spränga ryska energitillgångar och raffinera produkter, vilket skapar uppåtgående prispress på global nivå, säger den amerikanske finansministern, rapporterar Ukrainska Pravda.  

– Och sedan konflikten i Iran. Och konflikten i Iran kommer att ta slut.

Priserna stiger

Uttalandet kommer i samband med att de amerikanska dieselpriserna stigit och närmar sig rekordnivåer.

Samtidigt anses kriget i Mellanöstern, där USA är en av huvudparterna, vara den huvudsakliga orsaken till den kraftiga prisökningen på bränsle under det senaste halvåret.

Men från den amerikanska presidentadministrationen försöker man skjuta över en del av ansvaret på Ukraina.

– Bessents uttalanden står i skarp kontrast till de flesta amerikanska lagstiftares ståndpunkt, som ser Ryssland som den tydliga angriparen, framhåller tidningen.

Läs mer: Sverige gör jätteaffär med USA

Förhandlar om Patriot

I veckan kom ett nytt besked från USA, angående luftförsvarssystemet Patriot.

Förhandlingar pågår om att ge Ukraina en licens för att tillverka systemet, rapporterar Kyiv Independent.

– Det förhandlas just nu, säger Marco Rubio, amerikansk utrikesminister, enligt tidningen.

– Att öka produktionen, även om du har licens, är något som tar flera år. Det tar tid att bygga dessa fabriker och det kan bli verklighet, men den kommer verkligen inte att lösa den kortsiktiga utmaningen.

Trump vände

I juli meddelade USA:s president Donald Trump att Ukraina skulle få produktionslicens för Patriot. Men vid ett senare tillfälle drogs löftet tillbaka.

– Vi har inte gått med på det. Vi pratar om det, men det är svårt att ge bort den typen av teknik, sade Trump, enligt tidningen.

Läs mer: Natojätte stänger luftrummet

Foto: President of Ukraine Office resp Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen