Uppgifterna kommer efter att Ryssland attackerat Ukraina under natten till tisdagen med hundratals drönare och många missiler.

Men även Ukraina har gått till attack.

Guvernören för Rysslands Belgorod-region säger nu att infrastruktur skadades i samband med en ukrainsk missilattack mot regionen, rapporterar den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

Guvernören förklarar

En infrastrukturanläggning skadades allvarligt i Ukrainas missilattack mot Belgorod med omnejd.

Det säger Belgorods regionguvernör Vjatjeslav Gladkov.

Han menar att den “omfattande missilattacken” mot Belgorod skadade stadens elnät.

“Skadades allvarligt”

Så här låter det från guvenören:

– Ukrainska styrkor genomförde en missilattack mot Belgorod och Belgorod-distriktet. Enligt preliminära uppgifter skadades ingen person. En infrastrukturanläggning blev dock allvarligt skadad, säger han utan att precisera vad det rör sig om för typ av anläggning mer exakt.

Bilder från sociala medier visar ett strömlöst Belgorod.

Läs mer: Putin anklagas för brutal plan – ”Väntat till rätt tidpunkt”

“Oacceptabla”

Kreml fortsätter samtidigt att uttryckligen avvisa de västerländska säkerhetsgarantier för Ukraina som syftar till att förhindra en ny rysk invasion.

– Det ryska utrikesministeriet och företrädare för den ryska duman upprepade den 2 och 3 februari Kremls avvisande av västerländska säkerhetsgarantier för Ukraina, och stämplade återigen sådana garantier som “oacceptabla” för Ryssland, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Går inte”

ISW fortsätter.

– Ryska dumaledamöter konstaterade uttryckligen att Ryssland “inte kan gå med på” amerikanska och europeiska säkerhetsgarantier, och hävdade att närvaron av utländsk trupp i Ukraina skulle kunna leda till ett tredje världskrig och en direkt militär konflikt mellan kärnvapenmakter.

Läs mer: ”Som 1936” – Ukrainas utrikesminister tror inte sina öron

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Kina uppges ha en ondskefull plan för Ryssland.

Experter menar att Kina kan utnyttja Rysslands beroendeställning till landet för att sedan slå till, rapporterar norska Dagbladet.

Plocka delar de vill ha

Samarbetet mellan Kina och Ryssland har varit tätt sedan kriget i Ukraina började, där Kina bland annat har köpt stora mängder olja och gas från Ryssland.

Detta har bidragit till att hålla den ryska ekonomin flytande, trots västerländska sanktioner.

Men bakom det strategiska partnerskapet kan det dölja sig en mer ojämn maktbalans.

Enligt Rysslandsexperten Keir Giles som är knuten till Rysslands- och Eurasienprogrammet vid tankesmedjan Chatham House, är det Kina som sitter med de starkaste korten.

– Kina har privilegiet att de kan sitta stilla och vänta på att Ryssland förstör sig självt, för att sedan plocka upp de delar de själva vill ha. Under tiden köper Kina billig olja och gas från Ryssland varje dag, säger Giles till Dagbladet.

Långt ifrån jämlika

Relationen mellan de två stormakterna beskrivs av flera som långt ifrån jämlik.

I underrättelsetjänstens årliga rapport Fokus, som analyserar hot och risker mot Norge, framhålls att Ryssland i ökande grad har blivit beroende av Kina.

– Det råder ingen tvekan om att Ryssland fruktar rollen som lillebror i förhållandet till Kina. Detta är inte ett äktenskap fött ur jämlik kärlek, det är fött ur tvång. Putin har valt att underordna sig Kina för att kunna agera med större kraft i Europa, säger tidigare generallöjtnanten Arne Bård Dalhaug.

Ekonomiskt tryck ger makt

Rysslands ekonomi är pressad, med minskade intäkter från olja och gas samt ökande krigskostnader.

Landets intäkter från olja och gas minskade med 24 procent under 2025 och nådde därmed sin lägsta nivå sedan 2020.

Det ger Kina en stark förhandlingsposition.

– Vid en given tidpunkt, som Kina helt bestämmer, kommer de att ställa krav som Moskva kommer att ogilla starkt – utan att vara i position att avvisa dem, säger Keir Giles.

Oro för framtiden

Trots den ojämna maktbalansen menar Dalhaug att Kina inte vill se ett snabbt ryskt sammanbrott.

Ett regimskifte i Kreml skulle kunna skapa osäkerhet – och potentiellt en ledning som är mindre vänligt inställd till Kina.

Därför kan Peking fortsätta att stödja Ryssland, samtidigt som de positionerar sig för framtiden.

Foto: President of Russia Office resp A Luengo

Text: Redaktionen