Brottsvinsterna från bedrägerier har minskat kraftigt.

I ett färskt uttalande uppger polisen att vinsterna har minskat med hela 40 procent sedan 2023.

Framgången kopplas till ett ökat samarbete mellan polisen och landets banker.

– Polisen och bankerna har gjort gemensam sak för att försvåra för de kriminella att begå brott, bland annat genom säkerhetshöjande åtgärder och begränsningar då det handlar om att föra över större summor pengar från privata konton, framhåller Polismyndigheten.

”Känns riktigt bra”

Vidare meddelar polisen att uppklaringen av bedrägerierna har ökat från 11 015 redovisade ärenden till åklagare år 2023 till 15 030 år 2024.

Dessutom har 15 489 bedrägerier uppklarats under de senaste 12 månaderna.

–  Vi har ökat redovisningen med drygt 30 procent sedan 2023 och det tycker jag känns riktigt bra, säger Mats Berggren, tf biträdande chef för nationella operativa avdelningen, Noa.

Positiv trend enligt polisen

Generellt uppklaras och förhindras fler brott än tidigare, enligt polisen.

– De två senaste åren syns en positiv vändning inom många brottsområden, till viss del även på mängdbrotten, framhåller myndigheten.

De så kallade mängdbrotten eller vardagsbrotten går ofta att koppla till den organiserade brottsligheten.

– Det är ligor som specialiserar sig på att begå alla typer av brott där man på ett enkelt sätt kan tjäna stora pengar. De handlar om allt från att stjäla dyra bilar och maskiner till att lura pengar av äldre, förklarar Mats Berggren.

Handeln mycket utsatt

En bransch som är särskilt hårt drabbad av brott är handeln.

Polisens statistik visar att den dystra trenden fortsätter – antalet butikstölder ligger på en hög och konstant nivå.

Branschorganisationen Svensk Handel har nyligen släppt en rapport som visar att stölderna ökar kraftigt i handeln.

Under det tredje kvartalet 2025 utsattes 49 procent av handelsföretagen för brott – en ökning med sju procentenheter jämfört med det andra kvartalet i år och den högsta siffran sedan 2020.

Foto: Polisen 

Text: Redaktionen

Åtgärden syftar till att motverka osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Arbetsgivare ska bli tvungna att lämna information om ingångslön, lönekriterier, lönenivåer och löneutveckling innan eller i ett tidigt stadie av rekryteringen. Dessutom ska arbetsgivare inte få fråga arbetssökande om deras tidigare lön, och inte heller hindra arbetstagare att berätta för andra om sin lön. 

– Lönediskrimineringen måste bort. Lika lön ska gälla oavsett kön. Regeringen föreslår nu tydliga och uppföljningsbara regler som bland annat ger rätt till insyn i hur löner sätts, och i faktiska löneskillnader hos arbetsgivare. Det ger nya konkreta verktyg för att åstadkomma förändring, sade jämställdhetsminister Nina Larsson (L) när förslaget presenterades.

Uppgifter: S och SD sätter stopp

Nu stoppas regeringens förslag, rapporterar Aftonbladet.

Enligt uppgifter till tidningen är både Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna emot det nya lönetransparensdirektivet.

Motståndet från S och SD innebär att förslaget saknar majoritet i riksdagen.

– Det är ett dåligt förslag och det finns en bred kritik mot det. Det har jag lyft i möten med arbetsmarknadsdepartementet och i riksdagen, säger Magnus Persson (SD), ordförande i arbetsmarknadsutskottet, till Aftonbladet.

– Vi måste värna vår svenska arbetsmarknadsmodell betydligt bättre, fortsätter han.

”Komplicerade och svårtolkade krav”

Kritik kommer även från näringslivet.

– Den nya lagen ställer många nya komplicerade och svårtolkade krav på arbetsgivare. Kravens omfattning kräver att arbetsgivarna får en rimlig förberedelsetid, säger Mattias Dahl, vice vd Svenskt Näringsliv, i ett uttalande.

FAKTA: Lönetransparensdirektivet

- Våren 2023 beslutade EU om ett nytt direktiv, det så kallade lönetransparensdirektivet.

- Syftet med direktivet är att stärka tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete. Det ska ske genom att öka arbetssökandes och arbetstagares insyn i lönesättningen bland annat genom information om ingångslön, lönekriterier, lönenivåer och löneutveckling, samt genom stärkta efterlevandemekanismer.

- I maj 2023 beslutade regeringen att en särskild utredare skulle ta ställning till hur lönetansparensdirektivet ska genomföras i svensk rätt.

- Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Källa: Regeringskansliet

Foto: Henrik Nyström resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen