Den amerikanska techgiganten Microsoft och det nordiska IT-företaget Nordlo kommer tillsammans att lyfta svenska företag.

Det handlar om en gemensam satsning på små och medelstora företag i Sverige där målsättningen är att Nordlo ska hjälpa tio gånger så många företag som idag att använda det publika molnet inom tre år.

Små och medelstora

Microsoft och Nordlo framhåller att de har satt en gemensam ambition där bolagen satsar på att öka marknadsnärvaron hos små och medelstora bolag i Sverige inom det publika molnet. 

Syftet är att möjliggöra ytterligare tillväxt genom att ge bolagen snabb tillgång till ny funktionalitet och tekniska innovationer.

Det framgår av ett pressmeddelande från Nordlo.

“Viktigt för oss”

Sophia Wikander, vd för Microsoft Sverige, kommenterar initiativet.

– Små och medelstora företag är viktiga för oss, de utgör ryggraden i svenskt näringsliv och är traditionellt snabba att anamma ny teknik samtidigt som de inte alltid har en egen IT-avdelning, säger hon.

– Tillsammans med Nordlo har vi en tydlig bild av hur vi vill stärka deras konkurrenskraft med hjälp av våra molntjänster.

“Sänker tröskeln”

Wikander fortsätter.

– I det publika molnet kan alla typer av bolag enkelt använda befintliga lösningar som finns på marknaden och utveckla nya tjänster, bland annat AI-lösningar, menar hon.

– Våra publika molntjänster kan sänka tröskeln för innovation och ge ökad säkerhet, samtidigt som det kan vara mer kostnadseffektivt än att utveckla nya egna tjänster.

Så kommer det fungera

Nordlo har de senaste åren vuxit med över 50 procent årligen inom det publika molnet och är sedan flera år tillbaka en av Microsofts största partners inom segmentet.

I partnerskapet står Microsoft för produkterna och utbildning av Nordlos personal, Nordlo står för tjänster och kundleverans.

– Företag, stora som små, och som är tidiga i att ta klivet till det publika molnet har goda möjligheter att få ett försprång framför konkurrenterna, fortsätter Wikander.

Foto: Wocinthechat.com

Text: Redaktionen

En av Rysslands nära allierade har attackerats.

Men Kreml hävdar att de inte har fått någon förfrågan om hjälp.

Experter menar dock att Rysslands svaghet nu blottas på ett skoningslöst sätt.

”Inga förfrågningar”

Iran har inte bett Ryssland om hjälp sedan Israel och USA inledde sina attacker mot landet, hävdar Kreml, enligt Moscow Times.

– Det fanns inga förfrågningar från Iran i detta fall, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov på torsdagen, rapporterar tidningen.

Ryssland är en av Irans närmaste partners, men trots det ska de enligt Kreml alltså inte ha begärt något militärt stöd i samband med den israelisk-amerikanska attacken.

Vladimir Putin har beskrivit dödandet av ayatollah Ali Khamenei som ett ”cyniskt mord”, och Rysslands sändebud till FN har beskrivit attacken mot Iran som en "avsiktlig, förmedveten och oprovocerad väpnad aggression."

Men trots dessa hårda ord, och trots att Ryssland och Iran skrev under ett strategiskt partnerskapsavtal så sent som 2025, tycks Kreml inte vara redo att rycka ut till Irans försvar.

– Vår ståndpunkt är konsekvent och känd för alla, och det har inte skett några förändringar, säger Peskov, men förnekar alltså att Iran har bett om hjälp.

Iran bad om hjälp – Ryssland svarade inte

Kremls uppgifter motsägs av forskarna Maksym Beznosiuk, analytiker som fokuserar på Ukraina och Ryssland, samt William Dixon, forskare vid den brittiska tankesmedjan Royal United Services Institute (Rusi), i en artikel på Rusis webbplats, rapporterar Iltalehti.

Iran ska ha bett Ryssland om hjälp redan i helgen.

– Moskva svarade inte. Även när Iran begärde aktivering av S-400-luftvärnssystem och elektroniska krigsföringssystem vid ryska baser i Syrien, vägrade Moskva att försvara iranskt luftrum, skriver forskarna, enligt tidningen.

Partnerskapet mellan Ryssland och Iran håller nu på att ”kollapsa i realtid”, tillägger forskarna.

Även tidigare i år, när USA angrep Venezuela, visade sig Putinregimen oförmögen att hjälpa en nära allierad som blev attackerad.

Det är ett tydligt ryskt svaghetstecken, menar experterna. Ryssland har bundit sina resurser i Ukraina och klarar inte längre av att hjälpa sina allierade.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Komponenternas avgörande roll har visat sig under kriget i Ukraina. Ryssland använder dem i flera viktiga vapen – bland annat stridsvagnar, drönare, ballistiska robotar och stridsflyg.

Nu kan situationen förändras drastiskt.

Utvecklingen i Mellanöstern slår hårt mot Rysslands teknologiska och logistiska försörjningskedjor. Hela 80 procent av Rysslands import av komponenterna har stoppats, uppger den ukrainske översten Petro Tjernyk.

– Till 80 procent gick flödet av mikroelektronik och vissa teknologiska lösningar via Iran. I nuläget är den kanalen stängd, säger han till militärkanalen Armija FM, rapporterar Di.

Ryssland kan leda om leveranserna till nya handelsrutter, men det kommer att ta tid. Enligt Tjernyk kan det dröja flera månader och dessutom leda till ökade kostnader för den ryska militärindustrin.

Ukraina lider också

Även Ukraina drabbas av svallvågor från Irankriget. När västerländska ledare vänder blicken mot Mellanöstern riskerar viktiga vapenleveranser till Ukraina att påverkas.

– Kriget i Iran avleder världsledarnas uppmärksamhet från Rysslands aggression och utarmar vapenlager som kunde ha överförts till Ukraina, säger Polens utrikesminister Radosław Sikorski enligt Reuters.

”Sorglig men oundviklig konsekvens”

Enligt den polska ministern kräver en storskalig militär operation i Mellanöstern massiva resurser i form av kryssningsrobotar och luftförsvarssystem. Detta begränsar direkt allierades förmåga att stödja de ukrainska styrkorna.

– Det som redan har dirigerats dit kommer definitivt inte att vara tillgängligt för leverans – eller ens försäljning – till Ukraina. Det är en sorglig, men oundviklig konsekvens, säger Sikorski.

LÄS OCKSÅ:

Chockbesked för Trump – serverat av Fox News | Ekonomibladet

USA:s krigsminister: Om en vecka smäller det | Ekonomibladet

”Undergången för Iran” – Erdogan kan svara | Ekonomibladet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen