Messenger-användare varnas – kan luras på pengar

2026 04 10

En varning går ut till Messenger-användare på grund av “omfattande nätfiskeattacker”.

Under den senaste tiden har “omfattande angrepp” upptäckts.

Det handlar om nätfiskeattacker där bedragare försöker lura folk på pengar.

Meddelanden skickas via den populära meddelandetjänsten Messenger – och användare varnas nu för att de kan luras på pengar om de svarar på dessa meddelanden.

Användare varnas

Den senaste månaden har Stöldskyddsföreningen noterat omfattande nätfiskeattacker där bedragare utger sig för att vara ”Meta”, ”Meta chat ai” eller ”Meta protection ai”.

– Bedragarna skickar meddelanden via Facebook Messenger. De påstår att mottagarnas konton håller på att stängas av och uppmanar mottagarna att öppna en bifogad pdf-fil, varnar Säkerhetskollen.

Kan kräva pengar

Dessa meddelanden är nätfiskeattacker. 

I pdf-filerna finns länkar som leder till sajter som stjäl inloggningsuppgifter.

Enligt Meta kan det även komma meddelanden från bedragare som kräver en på pengar eller kreditkortsinformation.

– Bedragarna utnyttjar dessa för att ta över Facebook-konton och fortsätta skicka nätfiskemeddelanden till de kapade kontonas vänner.

Det ska du göra

Bedragarnas meddelanden kan exempelvis framhålla att andra användare har anmält ens konto.

Därefter följer en varning om att kontot kan låsas om man inte följer bedragarens uppmaningar.

Säkerhetskollen – som är en tjänst från Stöldskyddsföreningen – har flera tips på hur man kan skydda sig:

- Klicka aldrig på okända länkar eller filer.

- Logga aldrig in via länkar som skickas till dig via Facebook-meddelanden. Detta gäller även länkar som du får i mejl och sms som du inte har begärt.

- Var extra uppmärksam på stressande eller hotfulla meddelanden.

“Byt lösenord och logga ut”

Den som anar att den har drabbats uppmanas att agera omedelbart.

– Byt lösenord och logga ut från alla enheter direkt om du misstänker att du har råkat knappa in dina inloggningsuppgifter på en falsk inloggningssida, understryker Säkerhetskollen i varningen.

Foto: B. Jordan

Text: Redaktionen

Ryssland skrattar åt Europa – ”Ni blir lurade”

2026 04 24

EU har godkänt ett lån till Ukraina på 90 miljarder euro.

Det motsvarar omkring 970 miljarder svenska kronor.

Lånet ska bland annat användas för att stärka Ukrainas militära förmågor.

Ryska säkerhetsrådets vice ordförande Dmitrij Medvedev säger att “lånet tas från européernas fickor och inte kommer att betalas tillbaka", rapporterar den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

Medvedev skrattar

Efter att Ungern och Slovakien till slut släppt igenom lånet står det nu klart.

Dmitrij Medvedev skrattar åt Europa.

– EU ger slutligen det efterlängtade lånet till tjuven i Kyiv, och pengarna behöver inte betalas tillbaka eftersom det enligt Bryssels imbecilla logik är Ryssland som kommer att stå för notan, säger han.

“Ni blir lurade”

Medvedev menar vidare att européerna “blir lurade”.

– Njut av att bli lurade igen, européer – det är 90 miljarder euro direkt ur era fickor!

Pengarna som Ukraina nu lånar kommer bland annat gå till att stärka landets militärindustriella bas och budgetbehov.

Läs mer: 12 ryska FSB-agenter döda

Strikta villkor

Finansieringen av lånet kommer att kopplas till strikta villkor från Ukrainas sida, såsom efterlevnad av rättsstatsprincipen, inklusive kampen mot korruption.

– Det cypriotiska ordförandeskapet har arbetat outtröttligt för att säkerställa att alla delar som behövs för lånet är på plats, säger Cyperns finansminister Makis Keravnos.

– Utbetalningarna av lånet kommer att börja rulla ut så snart som möjligt och ge avgörande stöd till Ukrainas mest pressande budgetbehov.

Så delas det upp

Lånet har enligt EU delats upp så här:

- 30 miljarder euro i makroekonomiskt stöd till Ukraina, kanaliserat via makrofinansiellt bistånd eller genom Ukrainafaciliteten. Detta kan användas för att tillgodose Ukrainas mest akuta budgetbehov.

- 60 miljarder euro för Ukrainas förmåga att investera i försvarsindustriell kapacitet, inklusive upphandling av försvarsprodukter.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ryskt stridsflygplan har slagits ut

2026 04 27

Ett ryskt stridsflygplan – och tre fartyg – har attackerats.

De ukrainska drönarattackerna fortsätter att skapa problem för Ryssland.

Nu kommer uppgifter om att en ny attack har riktats mot ockuperade Krym.

Ett stridsflygplan har träffats av drönarna – och tre ryska fartyg har också attackerats, rapporterar Kyiv Independent.

Stor attack

Ukrainska långdistansdrönare har slagit till mot den ryska Svartahavsflottans marinbas i det ockuperade Sevastopol och den militära flygplatsen Belbek.

Tre ryska fartyg attackerades i Sevastopol.

Samtidigt skadades ett ryskt stridsflygplan av typen MiG-31 i samband med attacken.

– Under natten utsattes vår stad för en omfattande attack av fiendens drönare, kommenterar den ryskinstallerade ledaren i Sevastopol Michail Razvozjajev.

“Tydlig logik”

SBU-chefen Yevhen Khmara säger att operationen syftade till att försvaga Rysslands militära infrastruktur.

– Varje sådan operation följer en tydlig logik: Vi förstör metodiskt nyckelkomponenter i fiendens militära infrastruktur – flottan, flyget, spaningsförmågan och luftförsvaret, säger Khmara.

Läs mer: Ryssland skrattar åt Europa – ”Ni blir lurade”

Rysk attack

Samtidigt som Ukraina har slagit ut militära måltavlor på ockuperade Krym så har Ryssland attackerat Odessa.

Minst 13 personer har skadats i en omfattande rysk drönarattack, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Ryssarna genomförde en storskalig attack mot Odessa med drönare. Nedslag rapporterades i bostadsområden och i civil infrastruktur i olika delar av staden, säger Serhii Lysak, chef för Odessas militära stadsadministration.

Är på plats

Blåljuspersonal arbetar för närvarande på flera av de platser där ryska drönare slagit ner.

De svåraste skadorna registrerades i distriktet Prymorskyj. 

Bostadshus, ett hotell och anläggningar i stadskärnan drabbades, och de flesta skadorna, inklusive på barn, rapporterades i detta område.

Över 250 nödarbetare har enligt Lysak arbetat med situationen under natten.

Foto: By Vitaly Kuzmin - Own work, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen