Under natten attackerades en ukrainsk kraftanläggning i västra Volynregionen, endast fem kilometer från den polska gränsen.

Flera explosioner noterades vid anläggningen, som togs ur drift efter attacken.

– Över 80 000 hushåll i Novovolynsk (stad i Volynregionen, reds.anm) och närliggande bosättningar har lämnats utan el, framhåller Novovolynsk borgmästare Borys Karpus i ett inlägg på Telegram.  

Räddningstjänsten har larmats till explosionsplatsen och omfattande insatser pågår för att återställa elförsörjningen.

Flera allvarliga säkerhetsincidenter

Den polska regeringen har inte kommenterat den ryska attacken. Landet har tidigare skickat upp stridsflyg i samband med att Ryssland utfört storskaliga mot Ukraina. Även markbaserade luftförsvarssystem och radarspaning har satts i beredskap vid flera tillfällen.

I september 2025 åberopade Polen Natos artikel 4 efter att landets luftförsvar skjutit ner ryska drönare som kränkt polskt luftrum.

Några månader senare skakades Natomedlemmen av ett sabotage mot en järnväg. Den ryska underrättelsetjänsten misstänks ha orkestrerat explosionen på järnvägen mellan Warszawa och Lublin – en tågsträcka som bland annat används för vapenleveranser till Ukraina.

Ukraina hävdar folkmord

Attacken mot kraftanläggningen i Volynregionen är en av flera ryska attacker mot ukrainsk energiinfrastruktur under vintermånaderna.

I den ukrainska huvudstaden Kyiv är situationen kritisk. En stor del av stadens invånare saknar tillgång till vatten, el och värme, samtidigt som temperaturerna sjunker mot 20 minusgrader.  

– Moskvas mål är att orsaka ett strömavbrott i hela staden, säger Kyivs borgmästare Vitalij Klytjko i ett tal till det brittiska parlamentet.

Klytjko anklagar Ryssland för att begå folkmord mot ukrainarna.

– Vi kämpar för att överleva, säger han.

Arkivfoto: Sociala medier 

Text: Redaktionen

Ett misstänkt drönarangrepp har slagit till mot den brittiska flygbasen RAF Akrotiri på Cypern under natten.

Attacken har orsakat materiella skador men inga personskador har rapporterats, och militär personal vid basen har satts i hög beredskap, rapporterar grekiska Protothema.

Tillkallar till möte

Cyperns president Nikos Christodoulides sammankallade under morogntimmarna till ett extraordinärt möte i det nationella säkerhetsrådet där partiledare kallades för att informeras och diskutera situationen.

I mötet deltog även försvarsministern, chefen för National Guard och chefen för underrättelsetjänsten KYP.

– Jag vill vara tydlig. Vårt land deltar inte på något sätt och har inte för avsikt att vara en del av någon militär operation, säger Cyperns president Nikos Christodoulides i ett uttalande tidigt på morgonen.

Misstänkt drönare

Enligt uppgifter från basen träffade ett obemannat flygfordon, ett drönarplan av typen Shahed, landningsbanan och ett område inom basen.

Ett andra drönarplan ska ha avfyrats, men förhindrats från att nå sitt mål.

Det brittiska försvarsdepartementet bekräftar att de aktiverat säkerhetsprotokoll direkt efter attacken och arbetar med att utvärdera händelsen.

Militär personal vid basen sattes även i hög beredskap, och stridsflygplan uppges vara redo att avvärja ytterligare hot.

– Skyddet av våra styrkor i regionen är på högsta nivå, säger en talesperson för det brittiska försvarsdepartementet.

En säkerhetsvarning som skickades ut till invånare i närheten av den brittiska basförvaltningen, uppmanade invånarna att stanna inomhus tills vidare.

Bas på Cypern

Storbritannien behåller suveränitet över territoriet för de två baserna på den östra Medelhavsön, som är medlem i Europeiska unionen.

RAF Akrotiri täcker en vidsträckt, fyrkantig halvö på Cyperns södra spets.

Senast basen attackerades direkt var av libyska militanta på mitten av 1980‑talet.

Incidenten inträffade efter att London meddelat att USA får använda brittiska baser för “defensiva” operationer i samband med upptrappningen av krisen med Iran.

Foto: F Andrejevic

Text: Redaktionen

Pentagon medger att det saknas underrättelser som pekar på att Iran var på väg att anfalla USA först.

Detta går rakt emot en av Trumps viktigaste motiveringar för attackerna, rapporterar Reuters.

Pentagon går emot

I en 90 minuter lång genomgång med personal från både senatens och representanthusets säkerhetsutskott uppges försvarstjänstemän meddela att det saknas bevis för att Iran planerade en förebyggande attack mot amerikanska trupper eller baser. 

– I genomgången uppgavs det att Irans ballistiska missiler och styrkor som stödjer miliser i regionen utgör ett omedelbart hot mot USA:s intressen, men det finns inte någon underrättelse om att Teheran var på väg att anfalla amerikanska styrkor först, säger två anonyma tjänstemän inom administrationen, till Reuters.

Detta skiljer sig tydligt från det offentliga narrativet som tidigare förts fram av Donald Trump, uppger nyhetsbyrån.

Trumpadministrationen motsägs

Tidigare har Vita huset och president Donald Trump hävdat att de militära operationerna mot Iran syftat till att avvärja ett omedelbart hot mot amerikanska intressen, inklusive möjligheten att Iran skulle anfalla först.

– Vi kommer försvara det amerikanska folket genom att eliminera omedelbara hot från det iranska regimen, sa Trump i ett videouttalande direkt efter att operationerna inletts.

Denna position stärktes i offentliga uttalanden av administrationstjänstemän inför och under de inledande attackerna.

Fortsatta attacker

USA och Israel har under helgen fortsatt sina militära operationer mot Iran, med omfattande attacker mot många mål i landet.

Samordnade insatser har lett till betydande förstörelse och ett fortsatt svar från Iran på flera platser i regionen.

Enligt en Reuters/Ipsos‑undersökning på söndagen stöder 27 % av amerikanerna de militära attackerna, medan 43 % är emot och 29 % är osäkra på sin ståndpunkt.

Foto: White House Official D Torok

Text: Redaktionen