Den svenska ekonomin ser ut att bli en av de viktigaste frågorna i riksdagsvalet 2026.

Men nu kommer siffror som visar att svenska folkets tro på ekonomin har rasat med 14 procentenheter.

Ras med 14 procentenheter

Efter pandemin började svenska folkets tro på en återhämtning i den svenska ekonomin.

2024 trodde 46 procent av de tillfrågade att svensk ekonomi skulle förbättras det kommande året, rapporterar DN.

Men en ny undersökning från Ipsos visar nu att tron på svensk ekonomi har rasat sedan förra året.

Nu svarar bara 32 procent av de tillfrågade att de tror att den svenska ekonomin kommer att förbättras det kommande året.

Det är alltså ett ras med hela 14 procentenheter – mindre än ett år före valet.

– Det är problematiskt för regeringen att gå in i ett valår när folk ser pessimistiskt på utvecklingen, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, till tidningen.

Hoppas på budgetsatsningar

Den stora pessimismen kring ekonomin kan bli ett allvarligt problem för Kristersson och Tidöpartierna i valrörelsen.

– Efter inflationschocken hade vi en period när svenskarna var mer optimistiska om den ekonomiska utvecklingen men de senaste 18 månaderna har det vänt, säger Nicklas Källebring.

Regeringen hoppas att den budget man nyligen har lagt fram, med ett reformutrymme på 80 miljarder kronor, ska vända utvecklingen.

Men i nuläget är många svenskar alltså pessimistiska när det gäller samhällsekonomin.

Även när det gäller den egna ekonomin har andelen som ser ljust på framtiden minskat, från 38 procecnt 2024 till 33 procent idag.

Kan vända innan valet

Det är dock fortfarande nästan ett år kvar till valet, och mycket kan hinna hända fram till dess.

Tidigare i oktober gjorde Oxford Economics bedömningen att den nordiska BNP-tillväxten kommer att överträffa euroområdets 2026, vilket DI rapporterade.

Sveriges ekonomi väntas växa snabbast, enligt prognosen, medan det tros gå långsammare för Finland.

Den förväntade BNP-tillväxten drivs av en expansiv finanspolitik och högre konsumtionsutgifter, enligt ett kundbrev från Oxford Economics.

Det är med andra ord för tidigt att dra slutsatsen att ekonomin kommer att bli ett problem för Kristersson och Tidöpartierna i valrörelsen.

Klart är i alla fall att ekonomin ser ut att bli en väldigt viktig valfråga där båda blocken kommer att försöka profilera sig.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

I de återkommande amerikansk-israeliska attackerna mot Iran har en rysk byggnad träffats.

Det handlar om Rysslands konsulat i miljonstaden Isfahan, Irans tredje största stad, som ska ha träffats under helgens omfattande attacker från den anfallande alliansen, rapporterar oberoende Moscow Times.

– Fönsterna i kontorsbyggnaden och bostadslägenheterna krossades, och flera anställda kastades bakåt av tryckvågen, säger Maria Zakharova, talesperson för det ryska utrikesministeriet, rapporterar tidningen.

Enligt uppgifter från Kreml ska inga ryssar ha skadats allvarligt i attacken.

”Uppenbart brott”

Attacken utgör ett ”uppenbart brott” mot internationella regler, menar Zakharova.

Sedan tidigare har Ryssland, som är en allierad till Iran, krävt att attackerna i Mellanöstern ska upphöra, och diktatorn Vladimir Putin har uttryckt sitt stöd till den islamistiska regimen.

Men det är oklart om Ryssland bidragit med något konkret stöd till Iran.

– Washington Post rapporterade förra veckan att Ryssland delar underrättelser med Iran för att hjälpa dem att rikta in sig på amerikanska styrkor i Mellanöstern, rapporterar Moscow Times.

– Men det särskilda sändebudet Steve Witkoff hävdar nu att Kremls tjänstemän försäkrat honom att Moskva inte lämnat någon information till den iranska militären.

USA och Ryssland i samtal

I veckan har Donald Trump och Vladimir Putin haft telefonkontakt.

De två världsledarna diskuterade enligt uppgift både kriget i Ukraina och kriget i Mellanöstern.

Den ryske diktatorn ska ha kommit med ett erbjudande till den amerikanske presidenten, att försöka hjälpa till att lösa konflikten med Iran, rapporterar RBC Ukraine.

Men det erbjudandet tackade Trump nej till.

– Vi pratade naturligtvis då om Mellanöstern, och han vill vara hjälpsam. Jag sa: ”Du skulle kunna vara mer hjälpsam genom att få slut på kriget mellan Ukraina och Ryssland. Det skulle vara mer hjälpsamt”, säger den amerikanska presidenten, enligt tidningen.

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Det är oroligt på flera håll i världen.

Relationen mellan Kina och Taiwan är fortsatt spänd.

Konflikten har en lång historia, där Peking betraktar Taiwan som en utbrytarprovins medan Taiwan i praktiken är en självständig demokratisk stat.

Japan reagerar

De stora spänningarna i regionen har nu fått Japan att agera.

Önationen har påbörjat en militär upprustning som förberedelse på en eventuell konflikt i närområdet.

– Japan förbereder sig för att placera ut sina första inhemskt utvecklade långdistansmissiler, när landet ökar sin offensiva kapacitet som svar på de växande utmaningarna i regionen, rapporterar ABC News.

Beslutet har mött stort motstånd internt i Japan, både politiskt och från demonstranter, uppger tidningen.

Kina varnar sin granne

Den japanska upprustningen möts med stor oro i Kina, som nu hotar med en direktattack om de upplever att Japan hotar den kinesiska suveräniteten.

– Kina varnar Japan för en möjlig direktattack med anledning av att landet har påbörjat utplacering av inhemskt producerade långdistansmissiler, enligt Jiang Bin, talesperson för det kinesiska försvarsdepartementet, rapporterar Global Times.

Anklagas för militarisering

De japanska ledarna driver en aktiv militariseringspolitik för att ändra de överenskomna principerna och den militära ordningen i regionen, hävdar den kinesiska talespersonen.

Anklagelserna grundar sig i de utplacerade långdistansvapnen, med en påstådd räckvidd på 100 mil. Alltså tillräckligt lång för att slå mot andra länders territorium.

– Detta säger mycket om militarismen i Japan, som har blivit mer än bara en farlig tendens, utan ett mycket verkligt hot som kan orsaka kaos i den regionala freden och säkerheten, säger Jiang Bin, enligt tidningen.

– Låt mig klargöra det för den japanska sidan: att gå tillbaka till sitt krigiska och militaristiska förflutna leder ingenstans utom självförstörelse. Om den japanska sidan vågar använda våld för att kränka Kinas suveränitet och säkerhet, kommer den bara att möta ett rakt slag och lida ett stort och oundvikligt nederlag.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen