Mardröm för Irans ledare – nya uppgifter i dag

2026 01 06

Protesterna i Iran sprider sig.

Valutakollaps, socialt förtryck och ett allt mer auktoritärt ledarskap.

Folket i Iran har fått nog.

På tisdagskvällen kommer nya uppgifter om att protesterna i landet har spridits till 17 av 31 provinser – och förmodligen mer än så, rapporterar BBC.

Mardröm för ledarskapet

Efter att Irans valuta mot slutet av december störtdök har folk gett sig ut på gatorna.

På tisdagskvällen bekräftas att protester har brutit ut i 17 av Irans 31 provinser.

Men det är bara de provinser där videomaterial har kunnat geolokaliserats.

Med största sannolikhet är spridningen ännu större – det finns uppgifter om protester i ytterligare elva provinser.

Flera dödade

Den utländska människorättsorganisationen HRANA uppger att minst 35 personer hittills har dödats i oroligheterna.

Det iranska ledarskapet slår vanligtvis tillbaka med våld, men har svåra avvägningar framför sig.

– Eskalerande förtryck kommer sannolikt att fördjupa det folkliga missnöjet mot det politiska systemet, samtidigt som det riskerar att leda till utmattning och demoralisering inom polis och säkerhetsstyrkor – som vid någon tidpunkt kan komma att sluta lyda order, säger Peyman Jafari, biträdande professor i internationella relationer vid det amerikanska lärosätet College of William and Mary.

Uppges ha en plan

När Syriens tidigare diktator Bashar al-Assad förlorade makten flydde han till Ryssland.

Enligt uppgifter har Irans Ayatollah Ali Khamenei liknande planer, rapporterar The Independent.

Då flyr han

86-årige Khamenei kommer enligt källor att fly från Teheran tillsammans med upp till 20 medarbetare och familjemedlemmar.

Detta om det står klart att armén och de säkerhetsstyrkor som har i uppdrag att slå ner protesterna deserterar eller underlåter att följa order.

Läs mer: Minst fyra ryska städer under attack

Foto: K. Martin Jose

Text: Redaktionen

Ryssland tvingas ställa in

2026 05 06

Ryssland tvingas ställa in delar av festligheterna i veckan.

Den 9 maj firas en av Rysslands stora högtider. Under den så kallade Segerdagen, firas Sovjetunionens seger i det stora fosterländska kriget, mer känt som andra världskriget i Sverige och många andra delar av världen.

Högtidsdagen brukar firas med dunder och brak.

Men inte år. Kreml har bekräftat att årets militärparad, som brukar vara en central del av firandet, kommer vara nedbantat på grund av landets situation i Ukraina.

Ställer in

Segerdagsfirandet brukar äga rum i många ryska städer, runt om i landet.

Men nu tvingas Ryssland ställa in stora delar av det planerade evenemanget på Krym. Anledningen är hotet från ukrainska drönare, rapporterar Kyiv Independent.

– Detta beslut från myndigheterna baseras på säkerhetsaspekter, uppger den ryske myndighetschefen på Krym, Sergej Aksyonov, enligt tidningen.

Firas i någon form

I någon form ska ändå dagen firas, men helt utan den traditionsenliga militärparaden och flera andra stora arrangemang.

– Samtidigt kommer vi att göra allt som är möjligt för att hedra våra kära veteraner, hedra de stupade och hålla festliga evenemang i olika format. Krym kommer att fira vår huvudsakliga helgdag med värdighet, framhåller Sergej Aksyonov, enligt tidningen.

Attack på Krym

Utöver det ryska beskedet att det planerade firandet ställs in på Krym, kommer också rapporterar om en ukrainsk attack mot området.

– I det tillfälligt ockuperade Krym har ukrainska underrättelseagenter slagit till till mot ryska militärtåg som användes för att transportera utrustning och bränsle, uppger Ukrainas underrättelsetjänst i ett uttalande, rapporterar RBC-Ukraine.

Systematiskt arbete

Den ukrainska militären slår återkommande mot Krym.

Bland annat mot viktiga hamnar som Ryssland använder i Svarta havet.

– Systematiskt stridsarbete med syfte att minska och komplicera logistiken för de ryska angriparna fortsätter, uppger underrättelsetjänsten, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

2026 05 06

Elpriset är på väg uppåt i hela landet.

Årets vinter har till stora delar varit kall i Sverige.

Elräkningen under året mörkaste månader har inneburit ett hårt slag för många hushåll. Speciellt räkningen för januari och februari.

Under våren agerade regeringen för att stötta upp och beslutade om ett elstöd som betalas ut senare i år.

– Till följd av en kall vinter och det osäkra omvärldsläget har Sveriges hushåll den senaste tiden drabbats av ökade energikostnader, uppgav regeringen tidigare i våras, i ett uttalande.

– Regeringens ambition är att stötta hushållen i denna ansträngda situation.

På väg upp igen

Under inledningen av maj har elpriset börjat klättra uppåt igen, efter ett par månader med lägre priser.

Och imorgon väntas priset öka ytterligare, rapporterar SR.

Dagspriset på el klättrar till närmare 1,5 kronor per kilowattimme på elbörsen Nordpool, vilket är nära de priser som gällde under vinterns dyraste dagar.

Flera anledningar

Bakom de stigande priserna ligger flera anledningar, enligt radion.

Stora delar av den svenska kärnkraften är avställd på grund av underhåll. Vindkraften producerar inte några större mängder just nu.

Dessutom gör den snöfattiga vintern och bristen på nederbörd att elproduktionen från vattenkraft är lägre än vanligt. Konflikten i Mellanöstern har också en indirekt påverkan, eftersom priset på gas ökat kraftigt till följd av kriget.

Då kommer elstödet

Regeringen har gett Försäkringskassan i uppdrag att förbereda utbetalningar av årets elstöd till privata hushåll i Sverige.

Det är elförbrukningen under de dyraste månaderna januari och februari som kommer ligga till grund för beloppet.

För att få stödet behövs ingen ansökan. Det kommer betalas ut per automatik baserat på uppgifter från elnätsföretagen.

– Planen är att utbetalningarna ska ske under andra halvan av juni 2026. Pengarna betalas då ut direkt till det konto som är registrerat hos Försäkringskassan, uppger Fortum.

Foto: V. Lindqvist

Text: Redaktionen