Marabou ger besked – efter prisras på kakao

2026 01 31

Prisraset på kakao sätter press på Marabou.

Priset på kakao har rasat den senaste tiden.

Det sätter press på Marabou och dess ägare Mondelez, som har motiverat förpackningsminskningar med att kakao har ökat i pris.

Nu ger företaget besked om hur prisraset påverkar produkten.

Efter prischocken – kakaopriset rasar

Efter en lång period av höga priser har priset på kakao rasat rejält, rapporterar DI.

På fredagen föll kakaoterminerna i New York under 4 000 dollar per ton.

På ett år har priset mer än halverats. Nu förutses till och med ett överskott på kakao.

Raset kommer efter att kakao under en lång tid varit ovanligt dyrt, vilket har fått godistillverkare att vidta åtgärder.

Våren 2025 meddelade exempelvis Marabou att man minskar flera av sina förpackningar, på grund av den dyra kakaon.

Aladdin- och Paradisaskar minskades från 500 till 410 gram, och Marabous 200-grams chokladkaka minskades till 160 gram.

Men vad händer nu – när kakaopriset sjunker?

Marabou ger besked om priset

Trots förändringen så kommer Marabou inte att öka sina förpackningsstorlekar igen. Åtminstone inte i nuläget.

Det meddelar Marabous ägare, Mondelez.

– Det kan dröja innan prisnedgången för kakao får genomslag i vår chokladfabrik i Upplands Väsby, uppger Negar Sabaghzadeh, koncernchef för den svenska delen av Mondelez, enligt tidningen.

Enligt koncernchefen påverkas priset (och förpackningarnas storlek) av flera olika faktorer, alltså inte bara av priset på kakao.

”Konsumenter kommer inte uppskatta”

Men när förpackningarna gjordes mindre förra våren så motiverades det alltså med att just kakaopriserna hade stigit så mycket. Företaget hänvisade då till att kakao hade tredubblats i pris de senaste åren.

De sade sig också ha förståelse för att beslutet var impopulärt bland konsumenter.

– Vi förstår att våra konsumenter inte kommer uppskatta att de får mindre choklad, men vår förhoppning är att konsumenten får tillgång till ett mer överkomligt styckpris beroende på hur handeln väljer att prissätta våra produkter, sade Mondelēz Sveriges vd Julia Lindberg, rapporterade GP.

Foto: Mondelez Int press photo

Text: Redaktionen

11 juni 2026

Kollaps för Putin – sjätte månaden i rad

2026 06 12

Putin nås av katastrofsiffror.

En av Rysslands viktigaste sektorer noterar ett ras i produktionen för sjätte månaden i rad.

Raset kan få stora konsekvenser för Putinregimen och finansieringen av kriget i Ukraina.

Djup kris för Putin – 31 attacker

Den ryska oljeproduktionen är i djup kris, rapporterar The Moscow Times.

I maj månad utökade Ukraina sina drönarattacker mot rysk oljeinfrastruktur.

Minst 31 attacker genomfördes mot bland annat raffinaderier, exportterminaler och pipelines.

Det är det största antalet sedan krigets början, enligt tidningen, och konsekvenserna är tydliga.

– Rysslands oljeproduktion har minskat för sjätte månaden i rad, där ökande ukrainska drönarattacker mot landets energiinfrastruktur bidrar till nedgången genom att störa lagrings- och transportanläggningar som behövs för att upprätthålla produktionen, rapporterar tidningen.

Putinregimen är nu hårt pressad.

Produktionen sjunker – drabbar rysk ekonomi

I maj sjönk den ryska råolje- och kondensatproduktionen till 9,009 miljoner fat per dag, enligt tidningen.

Sedan dess har den genomsnittliga dagsproduktionen minskat med ungefär 370 000 fat.

Rysslands dagliga produktionen ligger nu cirka 960 000 fat under landets OPEC+-kvot.

Samtidigt har dock exporten av råolja ökat, eftersom attackerna har gjort att landet inte kan bearbeta oljan i samma utsträckning. Men siffrorna är trots det ett stort problem för Kreml. Bearbetningsvolymerna har i juni sjunkit till de lägsta nivåerna på två decennier.

De ukrainska attackerna får stora konsekvenser för Ryssland, då oljeindustrin spelar en helt avgörande roll för Kremls finansiering av kriget i Ukraina. Och även situationen i Ryssland påverkas.

– Olje- och gasintäkter är fortfarande en av Kremls viktigaste finansieringskällor och står för ungefär en fjärdedel till en tredjedel av de federala budgetintäkterna under de senaste åren, rapporterar tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Trump dundrar – ”Vi ska ta över ön”

2026 06 11

Vapenvilan tycks vara över.

Nu genomför USA och Iran omfattande attacker mot varandra igen.

Efter att Iran skjutit ner en amerikansk helikopter har USA:s president Donald Trump bekräftat återupptagna attacker mot iranska måltavlor.

På torsdagseftermiddagen säger han att USA “inom kort” kommer att ta över Khargön.

Attackerar ikväll

Den amerikanska presidenten framhåller att fler attacker är att vänta under kvällen.

– USA kommer att slå till mot Iran (vars flotta, flygvapen, radar, luftvärn och alla andra former av försvar, tillsammans med merparten av dess offensiva förmåga, är BORTA!), MYCKET HÅRT I KVÄLL, skriver Trump på Truth Social.

Enligt Trump är det inte bara flyganfall och missilattacker att vänta för Iran.

“Ska ta över den”

Presidenten menar även att USA “inom kort” kommer att ta över den viktiga iranska ön Kharg.

Han jämför situationen med vad som hände i Venezuela tidigare i år.

– Vid någon tidpunkt i en inte alltför avlägsen framtid kommer vi att inta ön Kharg och andra delar av oljeinfrastrukturen, och ta total kontroll över deras olje- och gasmarknader, i likhet med vad vi har gjort med Venezuela, vilket fungerar utmärkt för både Venezuela och USA.

Det är Khargön

Khargön ligger ungefär 32 kilometer utanför Irans norra golfkust. 

I decennier har den fungerat som Irans huvudsakliga oljeexportterminal och har historiskt sett hanterat 85–95 procent av landets råoljeexport, uppger CBS News.

Oljefartygen lastar där på olja som vanligtvis ska genom Hormuzsundet.

Saddam Hussein attackerat tidigare

Khargön är en av de viktigaste platserna i Iran när det kommer till landets oljeindustri – och det är inte första gången de varit föremål för attacker.

Under kriget mellan Iran och Irak på 1980-talet skickade Saddam Hussein irakiska stridsflygplan för att upprepade gånger bomba ön, i ett försök att strypa Irans oljeintäkter. 

Anläggningarna skadades då svårt, men Iran fortsatte att reparera dem och exporten kunde fortsätta. 

Foto: By Unknown author - Private collection, Public Domain resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen