Donald Trump har meddelat att USA tänker införa strafftullar mot åtta europeiska länder (däribland Sverige) som går emot hans planer på att ta kontroll över Grönland.

Nu begär den franske presidenten Emmanuel Macron att EU:s så kallade ”handelsbazooka” används som svar.

Vill svara med antitvångsverktyg

Macron begär att EU ska aktivera sitt antitvångsverktyg ACI (Anti-Coercion Instrument) som svar på Trumps strafftullar.

Det uppger källor nära den franska presidenten, rapporterar BFMTV.

Antitvångsinstrumentet brukar även beskrivas som EU:s ”handelsbazooka”.

Det är ett verktyg som används för att försöka avskräcka tredje land från handelskrig och tvinga dem till förhandlingsbordet.

Om ”handelsbazookan” aktiveras mot USA så skulle det innebära att EU bland annat kan införa egna strafftullar, hindra amerikanska företag från att delta i offentliga upphandlingar inom EU, blockera vissa investeringar och så vidare, rapporterar TV2.

För att verktyget ska aktiveras krävs att en kvalificerad majoritet av EU:s medlemsländer ställer sig bakom beslutet.

Verktyget uppges ha tagits fram efter kinesiska påtryckningar mot Litauen 2021.

10-procentig strafftull

Macrons begäran är alltså ett svar på Trumps besked att USA kommer rikta strafftullar mot åtta länder – Danmark, Norge, Sverige, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Nederländerna och Finland.

Trump har tillkännagivit att en tullavgift på 10 procent kommer att riktas mot länderna den 1 februari, och höjas till 25 procent den 1 juni om länderna fortsätter att motsätta sig en amerikansk annektering av Grönland.

Den amerikanska presidentens nya tullbesked väcker också frågor om huruvida det nya handelsavtalet mellan USA och EU är giltigt, enligt den franska presidentens närmaste krets.

Även Meloni kritiserar Trump

Samtidigt rapporteras det att Donald Trumps nya tullbesked även döms ut av Italiens premiärminister Giorgia Meloni, som i vanliga fall anses stå nära den amerikanska presidenten.

– Det är ett misstag, jag håller inte med om det, säger Meloni angående Trumps tullbesked.

Hon uppger att hon har framfört sin kritik direkt till Trump.

– Jag pratade med Donald Trump för några timmar sedan och berättade vad jag tycker, säger den italienska premiärministern, enligt kanalen.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

En nattlig ukrainsk granatattack mot den ryska gränsstaden Belgorod har orsakat allvarliga skador och strömavbrott.

Detta har fått lokala myndigheter att sammankalla till ett krismöte, enligt guvernören i regionen.

Intensiv beskjutning

Den ryska staden Belgorod, nära gränsen till Ukraina, har drabbats för intensiv beskjutning från ukrainskt håll.

Enligt regionens guvernör har attackerna orsakat omfattande materiella skador i staden, som normalt inte är en frontlinje i konflikten, rapporterar Reuters.

– Jag kan tyvärr inte säga god kväll, mina kära vänner, säger guvernör Vyacheslav Gladkov i ett videouttalande efter attacken, inspelat i nästan totalt mörker.

– Fienden har beskjutit den civila staden Belgorod. Alla vet att vi inte har några militära mål här. Det har skett allvarliga skador. Jag har varit ute och sett det med egna ögon.

Kallar till krismöte

Myndigheterna har nu kallat in till ett akut nödmöte för att samordna responsen och planera arbetet med att återställa ordning och säkerhet efter attackerna.

Förutom skador på byggnader och infrastruktur har strömbortfall rapporterats i delar av regionen efter attacken, uppger guvernören.

– Arbetet med att återställa elförsörjningen i Belgorod har ännu inte kunnat genomföras fullt ut, säger Gladkov i ett meddelande.

Fortsatt eskalering

Beslutet att hålla nödmöte kommer i ett läge då USA-medlade fredssamtal pågår mellan Moskva och Kyiv, även om våldet fortsätter att eskalera.

I grannregionen Bryansk rapporterades det under veckan att Ukraina även träffat energianläggningar med HIMARS-missiler och obemannade flygfarkoster, vilket orsakat strömavbrott i vissa samhällen.

Ukrainska styrkor har regelbundet attackerat Belgorod och närliggande delar av regionen sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022.

Ukraina har i sin tur uppgett att ryska missil- och drönarattacker mot huvudstaden Kyiv i januari lämnade omkring en miljon människor utan elektricitet.

Foto: President of Russia Office resp J Kingma

Text: Redaktionen

Ukrainas parlaments talman har i Washington diskuterat och kommit överens om vad han kallar ”helvetiska sanktioner” med amerikanska senatorer mot Ryssland.

Åtgärder som enligt honom kan tvinga Ryssland att acceptera fred, rapporterar RBC Ukraine.

Samtal i Washington

Ukrainas parlaments talman Ruslan Stefanchuk har under ett besök i Washington träffat flera inflytelserika amerikanska senatorer för att diskutera nya, kraftigt skärpta sanktioner mot Ryssland.

Målet är att öka det ekonomiska och politiska trycket på Moskva för att få ett slut på kriget mot Ukraina.

Efter mötet beskrev Stefanchuk sanktionerna som extremt långtgående.

– Det handlar om helvetiska sanktioner mot Ryssland – planer som ska tvinga landet mot fred, skriver han på sociala medier efter samtalen.

Detaljrika sanktioer

Enligt Stefanchuk fokuserade mötet på konkreta detaljer och hur planen kan träda i kraft.

Diskussionerna handlade både om vilka sanktioner som ska införas och hur snabbt de kan sättas i verk.

– Vi gick igenom sanktionernas innehåll i detalj, hur de ska införas och vilka tidsramar som är realistiska, uppger han.

På mötet deltog bland andra senatorerna Lindsey Graham och Richard Blumenthal, tillsammans med Ukrainas ambassadör i USA och representanter från presidentkansliet i Kyiv.

Utöver sanktioner tog Stefanchuk också upp Rysslands återkommande attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur och behovet av förstärkt luftförsvar.

Han betonar att civila mål fortsätter att utsättas för omfattande angrepp.

– Ryssland fortsätter att slå mot vår energiinfrastruktur. Utan starkare luftförsvar riskerar miljoner civila att drabbas, framhåller han.

Han tackar även senator Lindsey Graham för initiativ kopplade till ökat militärt stöd och betonar vikten av fortsatt amerikanskt engagemang.

Brett stöd i USA

Stefanchuk understryker att stödet för Ukraina i USA är brett och sträcker sig över partigränserna, något han menar är avgörande för långsiktig stabilitet.

– Stödet för Ukraina i den amerikanska kongressen är tvåpartistiskt och starkt, säger han.

USA:s finansminister Scott Bessent säger att Washington överväger att skärpa sanktionerna mot Ryssland och påpekar att beslutet beror på hur fredssamtalen utvecklas.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen