Beskedet kommer tidigt på tisdagsmorgonen.

Natolandet Litauen har beslutat att utlysa undantagstillstånd med anledning av de smugglingsballonger som Belarus anklagas för att skicka över gränsen, rapporterar litauiska LRT.

Undantagstillstånd

För bara några dagar sedan stängde huvudstaden Vilnius flygplats på grund av nya intrång från ballongerna.

Belarus har under en tid anklagats för att skicka in ballongerna i litauiskt luftrum i någon slags hybridkrig-operation.

Nu utlyser Litauen undantagstillstånd för första gången sedan 2022 när Ukraina invaderades av Ryssland.

Hot mot säkerheten

Smugglingsballongerna bedöms vara ett hot mot landets nationella säkerhetsintressen.

Det rör sig bland annat om påverkan på civilflyg och driften av Vilnius flygplats.

Enligt inrikesdepartementet kommer statusen som nödsituation att möjliggöra för institutionerna att koordinera sina åtgärder ännu tätare och att använda militära enheters stöd.

Eftersom Litauen står inför vad politiker bedömer vara en hybridattack, har situationen diskuterats upprepade gånger i olika format – i Nationella säkerhetskommissionen och även på internationell nivå.

Haft stor påverkan

I början av oktober flög så många som 25 smugglingsballonger över gränsen till Litauen.

Ballongerna störde då 30 flygplan och påverkade 6 000 passagerare, rapporterar CNN.

Inrikesminister Vladislav Kondratovic kommenterar.

– Undantagstillståndet utlyses inte bara på grund av störningar i civilflyget, utan också på grund av nationella säkerhetsintressen, säger han enligt The Straits Times.

“Oacceptabelt”

Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade den 1 december att situationen vid gränsen “förvärrades” och kallade ballongintrången för en “hybridattack” från Belarus som var “fullständigt oacceptabel”.

Belarus är som bekant Rysslands närmsta allierade i Europa och bedriver en liknande utrikespolitik som Kreml.

Foto: By Pofka - Own work, CC BY-SA 4.0

Text: Redaktionen

En ukrainsk missilattack har gjort att hundratusentals människor i den ryska gränsregionen Belgorod lämnats utan elektricitet, uppvärmning och vatten.

Situationen har dessutom förvärrats av sträng vinterkyla, rapporterar Reuters.

Missilattack slår ut infrastruktur

Guvernören Vyacheslav Gladkov i regionen Belgorod, som ligger vid gränsen till Ukraina, meddelar på lördagen att en ukrainsk missilattack har orsakat stora avbrott i regionens energisystem.

Uppskattningsvis 600 000 invånare står utan el, värme och vatten, vilket innebär enorma påfrestningar för civilbefolkningen mitt i vinterkylan.

– Situationen är extremt utmanande, skriver Vyacheslav Gladkov i ett inlägg på Telegram, om arbetet med att återställa de viktiga funktionerna.

Mörker och kyla på gator

Videomaterial från Belgorod visar gator utan gatubelysning, där invånare använder ficklampor och bilstrålkastare för att ta sig fram.

Avbrotten i energiförsörjningen kommer samtidigt som temperaturen i området ligger betydligt under fryspunkten, vilket gör bristen på värme särskilt allvarlig.

Regionen hade före kriget en befolkning på omkring 1,5 miljoner, och har varit regelbundet utsatt för attacker från ukrainska styrkor sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022.

Hårt slag mot civila

Belgorods energisystem har tidigare klarat påfrestningar, men den senaste attacken har slagit hårt mot infrastrukturen och förstört kritisk service för stora delar av befolkningen.

Myndigheter arbetar nu med att återställa el, värme och vatten, men återhämtningen väntas bli lång och svår eftersom skadorna är omfattande.

Under natten larmade även myndigheterna i Krasnodarregionen i södra Ryssland om en aktiv drönar- och missilvarning.

Civila uppmanades att hålla sig inomhus, och flygplatserna i Krasnodar och Gelendzhik sattes i nödläge.

– Koverplanen är ett nödläge inom Rysslands civila flyg, infört som svar på säkerhetshot såsom drönare, terrorattacker eller stridsaktiviteter, uppger RBC Ukraine.

Det innebar omedelbar stängning av luftrum, avbrott i start och landningar samt omdirigering av flygplan till alternativa flygplatser.

Foto: S Sakharovskyj

Text: Redaktionen

Donald Trump kommer med ett oväntat uttalande om Ryssland med tanke på västvärldens sanktioner mot Moskva.

USA säger sig vara beredda att sälja olja till både Ryssland och Kina – något som kan bli en omvälvande förändring i energipolitiken, rapporterar ukrainska Pravda.

Oväntat besked

På ett möte med ledande energibolag meddelar USA:s president Donald Trump att USA inte bara vill återuppta produktionen och försäljningen av venezuelansk olja, utan att han även är beredd att låta både Kina och Ryssland “få all de behöver” från USA.

Detta antingen direkt i USA eller från venezuelanska leveranser.

– Vi är öppna för affärer. Kina kan köpa hur mycket olja de vill från oss, där eller i USA. Ryssland kan få all den olja de behöver från oss, säger Trump, enligt amerikanska medier.

Detta uttalande står i skarp kontrast till tidigare amerikansk kritik mot länder som gör affärer med Ryssland under kriget –  då Trump själv tidigare uppmanat Nato-länder att sluta köpa rysk energi för att pressa Kreml.

Politikens skiftande fokus

Trump försvarar sitt beslut med att argumentera för att USA först måste agera i Venezuela, annars skulle Kina och Ryssland ta kontroll över oljetillgångarna där.

Samtidigt har USA tidigare infört hårda sanktioner mot ryska oljeexportörer som Rosneft och Lukoil.

 Detta i sin tur har bidragit till fallande oljepriser och press på den ryska ekonomin.

Bilden av Putin förändras

Donald Trumps plötsliga utspel kommer samtidigt som uppgifter florerar om en allt tydligare frustration med Rysslands ledare Vladimir Putin.

Enligt uppgifter till The Telegraph ser Trump numera Putin som ett större hot mot fred än Ukrainas president Zelenskyj och att han har “slutat ha goda kort att erbjuda Moskva”.

– Han arbetar efter principen morot och piska. Och jag tror att han har slut på morötter, ska Trump ha sagt.

Trump anses också vara trött på det han kallar Putins spel i fredsförhandlingarna.

Foto: Official White House D Torok

Text: Redaktionen