Litauen utlyser undantagstillstånd

2025 12 09

Natolandet Litauen utlyser nu undantagstillstånd.

Beskedet kommer tidigt på tisdagsmorgonen.

Natolandet Litauen har beslutat att utlysa undantagstillstånd med anledning av de smugglingsballonger som Belarus anklagas för att skicka över gränsen, rapporterar litauiska LRT.

Undantagstillstånd

För bara några dagar sedan stängde huvudstaden Vilnius flygplats på grund av nya intrång från ballongerna.

Belarus har under en tid anklagats för att skicka in ballongerna i litauiskt luftrum i någon slags hybridkrig-operation.

Nu utlyser Litauen undantagstillstånd för första gången sedan 2022 när Ukraina invaderades av Ryssland.

Hot mot säkerheten

Smugglingsballongerna bedöms vara ett hot mot landets nationella säkerhetsintressen.

Det rör sig bland annat om påverkan på civilflyg och driften av Vilnius flygplats.

Enligt inrikesdepartementet kommer statusen som nödsituation att möjliggöra för institutionerna att koordinera sina åtgärder ännu tätare och att använda militära enheters stöd.

Eftersom Litauen står inför vad politiker bedömer vara en hybridattack, har situationen diskuterats upprepade gånger i olika format – i Nationella säkerhetskommissionen och även på internationell nivå.

Haft stor påverkan

I början av oktober flög så många som 25 smugglingsballonger över gränsen till Litauen.

Ballongerna störde då 30 flygplan och påverkade 6 000 passagerare, rapporterar CNN.

Inrikesminister Vladislav Kondratovic kommenterar.

– Undantagstillståndet utlyses inte bara på grund av störningar i civilflyget, utan också på grund av nationella säkerhetsintressen, säger han enligt The Straits Times.

“Oacceptabelt”

Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade den 1 december att situationen vid gränsen “förvärrades” och kallade ballongintrången för en “hybridattack” från Belarus som var “fullständigt oacceptabel”.

Belarus är som bekant Rysslands närmsta allierade i Europa och bedriver en liknande utrikespolitik som Kreml.

Foto: By Pofka - Own work, CC BY-SA 4.0

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Zelenskyj ska bort – order från Putin

2026 09 25

Namnet Zelenskyj uppges inte vara populärt hos Putin.

Vladimir Putins rapporterade barnbarn uppges ha fått sin mammas efternamn Tikhonova – trots att hennes pappa heter Igor Zelenskyj.

Enligt uppgifter kan efternamnet ha valts bort på grund av den ryske ledaren, rapporterar Kyiv Post.

Barnbarnets namn byts

Putins påstådda dotter har en åttaåriga flicka som heter Elsa Igorevna Tikhonova, enligt nya uppgifter.

Hon ska vara dotter till Katerina Tikhonova och den ryske balettdansören och regissören Igor Zelenskyj.

Trots pappans efternamn har flickan alltså inte fått namnet Zelenskyj.

I stället bär hon samma efternamn som sin mamma. Detta kan, enligt uppgifterna ha att göra med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyjs efternamn.

Detta spär på ryktena att Katerina Tikhonova verkligen är Putins dotter.

Uppgifterna kommer från en läckt databas från den ryska federala gränsmyndigheten som har granskats av journalister från den undersökande sajten Proekt.

Koppling till Putin

Katerina Tikhonova har länge pekats ut som Vladimir Putins dotter.

Putin har själv aldrig offentligt bekräftat uppgiften, men hon har identifierats som hans dotter i flera internationella granskningar och av västländer i samband med sanktioner.

Att dotterns barn uppges använda Tikhonova-namnet i stället för Zelenskyj har därför fått ny uppmärksamhet.

Enligt uppgifterna används andra efternamn inom Putins familj för att hålla familjemedlemmarna borta från offentligheten.

Zelenskyj-namnet saknas

Frågor har väckts kring varför dottern inte alls tagit efter sin fars namn Zelenskyj.

Det finns uppgifter om att detta kan ha skett med hänsyn till Putins familj och dess försök att hålla släktskapen hemliga, samt att den ryske ledaren inte tillåtit att hans familj ska ha någon koppling till namnet Zelenskyj.

De läckta uppgifterna ska även visa att flickan rest utanför Ryssland tillsammans med sina föräldrar.

I november 2019 ska hon ha rest till München, där Igor Zelenskyj vid den tiden arbetade som konstnärlig chef för den bayerska statsbaletten.

Varken Kreml eller familjen har offentligt kommenterat uppgifterna.

LÄS MER: Trumps minister vill stoppa presidenten

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Rusning till Ica-hyllorna – alla vill ha samma sak

2026 09 25

Icas inköpsdirektör bekräftar en sällan skådad rusning.

Ica och de andra stora matkedjorna observerar konstant vilka trender som kan synas i dagligvaruhandeln.

En trend som inte tycks ge vika är proteintrenden. Många svenskar vill ha proteinrikt innehåll, inte sällan kopplat till träning.

Nu berättar Icas inköpsdirektör Jenny Eriksson att den allra tydligaste konsumenttrenden i Sverige just nu är hälsotrenden, rapporterar Dagligvarunytt.

Rusning till hyllorna

Allt fler svenskar vill ta hand om sin hälsa och konsumera mycket protein.

Jenny Eriksson konstaterar att svenskarna rusar till butikshyllorna för att få tag på olika typer av hälsoprodukter.

– Hälsotrenden är kanske den tydligaste. Efterfrågan på proteinbaserade produkter är stor, särskilt inom mejeri, säger hon.

Hinner inte med

Mejerijätten Arla har bland annat satsar stort på en ny produktionslinje för kvarg vid mejeriet i Linköping.

Men Eriksson säger trots de olika satsningarna att det ändå är svårt att se till att hyllorna är välfyllda.

– Ingen av Sveriges producenter av kvarg hinner med att möta efterfrågan, de jobbar just nu för fullt med att bygga ut sin kapacitet.

Hon säger även att vad gäller smaktrender så har pistage fått ett kraftigt genomslag efter den populära Dubaichokladen.

Läs mer: Coop tackar för sig – Lidl ersätter

380 miljoner kronor

Det var förra året som Arla gav besked om en storsatsning på 380 miljoner kronor på att bygga en ny produktionslinje för kvarg vid mejeriet i Linköping.

Detta med anledning av den kraftigt ökande efterfrågan som råder i Sverige.

Först 2028

Den nya kvarglinjen väntas tas i drift under första kvartalet 2028.

– Med investeringen ökar Arla sin kapacitet att möta den växande efterfrågan på kvarg med svenskproducerat innehåll – som ett komplement till den befintliga produktionen i Danmark, Finland och Tyskland, framhöll Arla efter investeringsbeskedet.

Foto: Icagruppen

Text: Redaktionen