10 januari 2026

Lettland kallar till akut nödlägesmöte – “eskalation“

2026 01 10

Lettland kallar till blixtmöte.

Lettland vill kalla till ett extraordinärt möte i FN:s säkerhetsråd.

Detta efter den omfattande ryska missilattacken mot Ukraina nära EU-och Nato-gränser som beskrivs som ett allvarligt hot mot Europas säkerhet, rapporterar ukrainska Pravda.

Lettland slår larm i FN

Lettlands utrikesminister Baiba Braže meddelar att landet kommer att begära ett akut möte i FN:s säkerhetsråd efter den senaste ryska attacken mot Ukraina.

Enligt Braže handlar det om en farlig eskalation i ett område nära både EU:s och Natos gränser.

– Lettland kommer att begära ett extraordinärt möte i FN:s säkerhetsråd som svar på Rysslands barbariska attack mot Ukraina, säger hon.

Hon betonar att det internationella samfundet inte kan förbli passivt när Ryssland fortsätter att använda avancerade vapensystem i kriget.

Kräver omedelbara åtgärder

Även från ukrainskt håll har reaktionerna varit starka.

Attacken, där Ryssland enligt uppgifter använt den nya medeldistansmissilen Oreshnik, beskrivs som ett tydligt försök att skrämma både Ukraina och dess allierade.

Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha uppmanar västvärlden att agera snabbare och kraftfullare.

– Ryssland måste mötas med omedelbara och beslutsamma åtgärder. Detta är ännu ett bevis på att Moskva väljer eskalation framför diplomati, säger han.

Sybiha kräver också fler samordnade möten med både FN och Nato för att stärka stödet till Ukraina.

Ser allvarligt på utvecklingen

EU:s höga representant för utrikes- och säkerhetspolitik, Kaja Kallas, beskriver attacken som en tydlig varningssignal för hela Europa.

– Detta är inte bara ett angrepp på Ukraina, utan en farlig eskalation som påverkar Europas säkerhet som helhet, säger hon.

Enligt Kallas visar användningen av nya ryska missilsystem att kriget går in i en mer riskfylld fas, där även grannländerna påverkas indirekt.

Lettlands initiativ i FN ses som ett försök att samla internationellt stöd för ökat politiskt och diplomatiskt tryck på Ryssland.

Samtidigt fortsätter diskussionerna inom EU och Nato om ytterligare sanktioner och militärt stöd till Ukraina, i takt med att kriget intensifieras.

Foto: A Kalash

Text: Redaktionen

”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

2026 04 14

Ukrainas internationella partners har levererat.

Kriget i Ukraina har pågått i över fyra år.

Inte en enda gång under dessa drygt fyra år har Ukraina haft tillräckligt med vapen för att kunna försvara sig.

Men nu har det ändrats – president Volodymyr Zelenskyj säger att Ukraina för första gången har tillräckligt med vapen för att försvara sig mot ryska attacker, rapporterar Ukrainska Pravda.

Första gången

Ukrainas internationella partners tycks ha levererat när det kommer till de militära stödpaketen.

– För första gången i Ukrainas historia är våra krigares mod och vårt folks motståndskraft tillräckligt beväpnade för att försvara oss mot ryska angrepp, säger Zelenskyj.

– Det är inte första gången Ryssland kommer för att förinta ukrainsk statskunskap och frihet. Men nu befinner sig ukrainarna i en starkare position än någonsin tidigare.

Flera saker

Zelenskyj säger vidare att Ukraina gör stora framsteg på flera teknologiska fronter.

Det rör sig om såväl drönare som markrobotar och egentillverkade luftförsvarssystem.

– Detta är en historisk bedrift för vår stat – Ukraina har stått emot ett fullskaligt krig och försvarar sig med värdighet, med modern kapacitet och med förmågan att föra kriget in på fiendens territorium – in i Ryssland.

Läs mer: Grönt ljus från Ungern – glädjebesked för Ukraina

Stubb håller med

Zelenskyj får medhåll av Finlands president Alexander Stubb – en av Kyivs närmaste allierade.

Stubb säger att det första året definierades av överlevnad, och de efterföljande tre av motstånd.

Men nu är Ukraina enligt honom i en helt annan position.

Stubbs ord

Så här låter det från den finske presidenten:

– Jag tycker faktiskt att Ukraina befinner sig på en mycket bättre plats än de har gjort vid något annat skede i detta fruktansvärda krig, säger han enligt Kyiv Post.

Läs mer: Dubbelsmäll på gång för Ryssland – efter Orbans förlust

Foto: By Lycksele-Nord - Own work SBU Alpha, CC BY-SA 4.0 

Text: Redaktionen

Svenskt miljardbolag i konkurs

2026 04 14

Den största privata arbetsgivaren i Höganäs tvingas tacka för sig.

Svenska Scandstick grundades år 1987 och har blivit en ledande europeisk tillverkare av självhäftande etikettmaterial.

För ungefär fyra år sedan köptes bolaget upp av Beontag.

Men flera tunga ekonomiska år har lett till att företaget nu går i konkurs, rapporterar Helsingborgs Dagblad.

Går i konkurs

Produktionen på Scandstick har legat nere i flera veckor.

Nu kommer besked om att företaget går i konkurs – och 80 personer förlorar jobbet.

– De kommer att bli uppsagda den här veckan. Sen får de statlig lönegaranti, säger konkursförvaltaren Hans Svedberg till HD.

Största arbetsgivaren

År 2024 omsatte Scandstick så mycket som 1,22 miljarder kronor.

Men bolaget gjorde ett förlustresultat på 104 miljoner – och året dessförinnan förlorade företaget 60 miljoner kronor.

Förlusterna har förklarats av ökade kostnader på råvaror och energi.

Scandstick var enligt Branschaktuellt innan konkursen den största privata arbetsgivaren i Höganäs – men nu läggs bolaget ner.

– Våra tankar går till de anställda, säger Peter Schölander (M), kommunalråd i Höganäs.

Läs mer: Nya hamburgerkedjan expanderar – tredje restaurangen i Sverige

Senaste siffrorna

Den senaste statistiken från affärs- och kreditinformationsföretaget UC visar att antalet företagskonkurser minskade med 3 procent under mars månad jämfört med samma period föregående år. 

En ökning av konkurser noteras dock inom byggbranschen och inom detaljhandeln.

Centrala siffrorna

Här är några av de centrala konkurssiffrorna från UC:

- Alla branscher: Minskning med 3 procent

- Byggbranschen: Ökning med 7 procent

- Detaljhandeln: Ökning med 27 procent

- Hotell och restaurang: Minskning med 35 procent

– Omvärldshändelser kan snabbt påverka energi- och råvarupriser, slå mot inflationen och i förlängningen hushållens konsumtion – och då kan utsatta branscher som hotell och restaurang känna av det först, säger UC:s analytiker Amanda Aldestam.

Arkivfoto: C. Rueda Lopez

Text: Redaktionen