5 jun 2026

LAVROV: USA har backat – gäller inte längre

2026 06 05

USA har svikit ett löfte till Ryssland.

Det uttalandet kommer från Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov.

Det ska handla om en överenskommelser om Ukraina som enligt honom gjordes under ett toppmöte i Alaska 2025, rapporterar Kyiv Post.

Uppges ha brutit löfte

I en intervju i samband med S:t Petersburgs ekonomiska forum hävdar Lavrov att USA inte har levt upp till förslag som enligt honom diskuterades vid toppmötet mellan Donald Trump och Vladimir Putin i Alaska.

– Sedan dess har vi inte sett några framsteg, och ingen vilja att övertala Ukraina att acceptera dessa amerikanska förslag, säger Lavrov enligt ryska medier.

Han menar att USA självt initierade förslagen, men att processen sedan stannat av.

Inget har genomförts

Lavrov uppger att USA, inklusive Witkoff och Kushner, har talat om möjliga uppgörelser om kriget i Ukraina skulle lösas, men att de inte har uppfyllt sin del av avtalet.

– Men de säger att Ukraina först måste lösas. Vi utgick, och utgår fortfarande, från antagandet att Ukrainafrågan var löst i augusti 2025 i Anchorage, såvitt det gäller ryska federationen. Vi accepterade USA:s förslag, säger Lavrov.

De exakta villkoren från mötet har aldrig offentliggjorts, men enligt ryska uttalanden rörde det sig om en bred uppgörelse kring Ukrainafrågan.

USA kritiseras

Lavrov kritiserar även USA:s roll som medlare och menar att Washington inte utövat tillräcklig press på Kyiv.

– De agerade som medlare, men av någon anledning, när den ena sidan accepterade deras medlingsförslag, svalnade de på något sätt inför processen och utövade ingen press på Ukraina, säger han.

Samtidigt är flera av de frågor som diskuterats under mötet – som territoriella krav och Ukrainas framtida relation till Nato – fortsatt centrala hinder i konflikten och i eventuella fredsförhandlingar.

Foto: President of Russia Office resp Official White House H Koeppel

Text: Redaktionen

24 juni 2026

Inte synts till på flera dagar – plötsligt skifte vid ukrainska gränsen

2026 06 24

Vid gränsen mellan Ukraina och Belarus har en tydlig förändring skett de senaste dagarna.

Relationen mellan de båda länderna är infekterad.

Belarus har nära relationer till Ryssland och har vid flera tillfällen anklagats för att på olika sätt stödja de massiva attackerna mot Ukraina.

Aktiviteten vid gränsen har i perioder varit hög, särskilt på Belarus sida.

– I slutet av våren och början av sommaren 2026 var ryska drönarflygningar i detta område massiva, och några av dem korsade till och med gränsen, rapporterar RBC-Ukraine.

Plötsligt borta

Nu märks ett tydligt skifte vid gränsen.

De senaste tre dagarna har inga ryska attackdrönare synts till i området.

– Övervakningsgrupper tror att omdirigeringen beror på att Ryssland har slutat använda relästationer på Belarus territorium. Tidigare använde ryska styrkor dem för att justera sina attacker mot Ukraina, uppger tidningen.

Krav från Zelenskyj

I förra veckan gick Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj, ut och uppmanade Belarus att sluta stödja de ryska attackerna.

Enligt presidenten har Belarus installerat utrustning längs gränsen som kan hjälpa till att koordinera och kontrollera de ryska drönarattackerna mot Ukraina.

Tekniken ska bland annat ha använts vid attacker mot regionerna Zhytomyr, Rivne och Volyn, som träffat energiinfrastruktur, järnvägar och civila anläggningar.

–Belarus har fortfarande tid att montera ner denna utrustning, sade Zelenskyj, enligt tidningen.

Presidenten gav sitt grannland en vecka på sig. Annars kommer Ukraina själva se till att utrustningen tas ur funktion, hotade han.

EU står bakom

EU-kommissionen har ställt sig bakom Ukrainas rätt att försvara sig. Belarus utesluts inte ur ekvationen, i de fall de stödjer de ryska attackerna, menar kommissionens talesperson Anitta Hipper, rapporterar RBC-Ukraine.

– Belarus fortsätter att möjliggöra Rysslands aggressionskrig mot Ukraina, säger hon, enligt tidningen.

– Självklart har Ukraina rätt att försvara sig.

Foto: M. Kukurudziak

Text: Redaktionen

25 juni 2026

Ryssland köper svenska fartyg

2026 06 25

Flera svenska fartyg hamnar i ryska händer.

Den ryska skuggflottan seglar i hög omfattning i Östersjön och vidare ut på haven runt hela jorden.

Sverige och Europa har vidtagit åtgärder vid flera tillfällen för att begränsa och stoppa delar av verksamheten, då fartygen ofta är gamla och innebär en säkerhetsrisk.

Tidigare i vår, vid ett säkerhetsmöte i München, diskuterades flera olika alternativ för hur Europa ska bemöta situationen, med fartyg som seglar under falsk flagg.

– Vi behöver agera mer proaktivt, sade Estlands försvarsminister Hanno Pevkur i samband med mötet, enligt oberoende Moscow Times.

– Länder som tillhandahåller flaggor till skuggflottans fartyg bör veta att andra länder kan vidta vissa åtgärder.

Köper svenska fartyg

Nu kommer ett nytt avslöjande om de ryska skuggfartygen.

Flera av dem är sålda av svenska rederier, rapporterar SVT.

Sedan den fullskaliga invasionen 2022 har tio tankfartyg, som nu ingår i den ryska skuggflottan, sålts av svenska aktörer.

”Gör allt vi kan”

Concordia Maritime är ett rederi som återfinns under Stenas paraply.

Flera av rederiets nyligen sålda fartyg ingår nu i den ryska skuggflottan.

– Det är väldigt olyckligt och vi gör allt vi kan för att se till att de här fartygen hamnar i seriösa händer, säger Erik Hånell som är vd för Stena Bulks, till kanalen.

Följer regler

Vid försäljning följer Stena Bulks de regler och lagar som finns.

Bakgrundskontroller genomförs också.

– Men vad som händer i nästa steg har vi ingen kontroll över. Vi driver en kommersiell verksamhet och måste kunna köpa och sälja fartyg enligt de krav som ställs, säger Erik Hånell till kanalen.

Kustbevakningen

Den svenska kustbevakningen har den senaste tiden ökat sin bevakning av fartyg som ingår i den ryska skuggflottan.

– Kustbevakningen verkar i en alltmer komplex omvärld. Det är ökade miljörisker, cyberhot och olika säkerhetsutmaningar som bland annat lett till att vi under våren har gjort flera viktiga insatser mot fartyg i Östersjön, säger Kustbevakningens generaldirektör Lena Lindgren Schelin, i ett uttalande.

Foto: Weeksymate resp President of Russia Office

Text: Redaktionen