Lavrov: Finland är förlorat för all framtid

2026 02 03

Finland har “förlorat sin position för alltid”.

Det påstår den ryska utrikesministern Sergej Lavrov i ett nytt utspel om Sveriges grannland.

Enligt Lavrov har Finland “oåterkalleligt förlorat sin position i internationell politik”, rapporterar Iltalehti med hänvisning till den ryska statsvänliga tidningen Izvestija.

Den ryska ministern syftar på Finlands roll som en “ärlig medlare” som nu är historia.

Allt beror på en och samma anledning, enligt Lavrov: det finska medlemskapet i Nato.

Lavrov anklagar Finland för att vara kortsynt och hävdar att landet följer västvärldens "ryssofobiska" linje, skriver Iltalehti om intervjun.

– Enligt honom har antirysk ideologi genomsyrat nästan alla lager av det finska samhället.

ISW: förtäckt hot

Lavrov fortsätter med att påstå att Finland "medvetet vill isolera sig" från sin östra granne. Det är också därför som Kreml vägrar att acceptera landet i någon framtida förhandling.

Den ryska ministerns uttalande är dock inte den enda hätska retoriken mot Finland från Ryssland.

Dmitirj Medvedev, vice ordförande för ryska säkerhetsrådet och tidigare president i landet, sade i dagarna att Finland “förstört de goda relationerna mellan Ryssland och Finland" som uppstod efter Sovjetunionens kollaps.

Det bör tolkas som ett förtäckt hot, enligt tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW.

– ISW framhåller från intervjun att Medvedev utgjorde ett subtilt hot mot Finland och hävdade att Finland har glömt hur Sovjetunionen "krossade" Finland under andra världskriget, skriver Iltalehti.

Uppmaningen: var tacksamma

Enligt Medvedev borde inte Finland skämta om sin relation med Ryssland och vara tacksamma gentemot bolsjevikledaren Vladimir Lenin.

Han syftar sannolikt på att Lenin 1917 erkände Finlands självständighet, bedömer ISW.

– ISW påminner oss om att Ryssland tidigare har hotat Finland och använt liknande språkbruk för att rättfärdiga sitt eget anfallskrig i Ukraina. Enligt ISW har Ryssland länge i sina tal betonat de historiska relationerna mellan Ryssland och Finland och det faktum att Finland samarbetade med Nazityskland under andra världskriget, framhäver den finländska tidningen.

LÄS MER: Lavrov sprider otäck lögn om Finland

Foto: President of Russia Office resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Nato sätter ner foten – ”Trump kan inte göra det”

2026 04 24

Nato tydliggör nu för USA vad som gäller i organisationen.

Donald Trump har under en längre tid varit kritisk mot Nato.

I mejl som cirkulerar i USA:s försvarshögkvarter Pentagon framgår att USA överväger att straffa vissa Natoländer för att inte ha stöttat tillräckligt i Irankriget.

I mejlen framgår att Spanien skulle kunna uteslutas från försvarsalliansen.

Men nu sätter en tjänsteman från Nato ner foten och förklarar att det inte fungerar.

“Kan inte göra det”

USA:s president Donald Trump kan inte dra in Spaniens Nato-medlemskap på grund av Madrids vägran att stödja Washingtons operation mot Iran.

Det uppger en Nato-tjänsteman på fredagen, rapporterar Kyiv Independent.

– Natos grundfördrag förutser inga bestämmelser för indragning av Nato-medlemskap eller uteslutning, säger tjänstemannen.

Trump inte nöjd

Donald Trump är i grunden kritisk till Nato.

Den amerikanske presidenten är i synnerhet kritisk mot Spanien – dels för att han inte har kunnat använda spanska militärbaser eller spanskt luftrum i kriget mot Iran.

Samtidigt är han irriterad över att Spanien inte vill höja försvarsanslagen till fem procent av BNP.

Läs mer: Ryssland skrattar åt Europa – ”Ni blir lurade”

Det har hänt

I ett internt mejl framgår att Pentagon undersöker alternativ för USA att straffa Nato-allierade som man anser har misslyckats med att stödja amerikanska operationer i kriget mot Iran.

Det handlar bland annat om att utesluta Spanien från alliansen och att se över USA:s inställning till Storbritanniens anspråk på Falklandsöarna, uppger en amerikansk tjänsteman för Reuters.

Snart två månader

Det har snart gått två månader sedan USA och Israel inledde sitt krig mot Iran.

Det finns fortfarande inga tecken på att ett fredsavtal skulle vara nära förestående.

Obekräftade uppgifter pekar dock på att Irans utrikesminister är på väg att resa till medlarlandet Pakistan under helgen.

Läs mer: 12 ryska FSB-agenter döda

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen

Ryssland skrattar åt Europa – ”Ni blir lurade”

2026 04 24

EU har godkänt ett lån till Ukraina på 90 miljarder euro.

Det motsvarar omkring 970 miljarder svenska kronor.

Lånet ska bland annat användas för att stärka Ukrainas militära förmågor.

Ryska säkerhetsrådets vice ordförande Dmitrij Medvedev säger att “lånet tas från européernas fickor och inte kommer att betalas tillbaka", rapporterar den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

Medvedev skrattar

Efter att Ungern och Slovakien till slut släppt igenom lånet står det nu klart.

Dmitrij Medvedev skrattar åt Europa.

– EU ger slutligen det efterlängtade lånet till tjuven i Kyiv, och pengarna behöver inte betalas tillbaka eftersom det enligt Bryssels imbecilla logik är Ryssland som kommer att stå för notan, säger han.

“Ni blir lurade”

Medvedev menar vidare att européerna “blir lurade”.

– Njut av att bli lurade igen, européer – det är 90 miljarder euro direkt ur era fickor!

Pengarna som Ukraina nu lånar kommer bland annat gå till att stärka landets militärindustriella bas och budgetbehov.

Läs mer: 12 ryska FSB-agenter döda

Strikta villkor

Finansieringen av lånet kommer att kopplas till strikta villkor från Ukrainas sida, såsom efterlevnad av rättsstatsprincipen, inklusive kampen mot korruption.

– Det cypriotiska ordförandeskapet har arbetat outtröttligt för att säkerställa att alla delar som behövs för lånet är på plats, säger Cyperns finansminister Makis Keravnos.

– Utbetalningarna av lånet kommer att börja rulla ut så snart som möjligt och ge avgörande stöd till Ukrainas mest pressande budgetbehov.

Så delas det upp

Lånet har enligt EU delats upp så här:

- 30 miljarder euro i makroekonomiskt stöd till Ukraina, kanaliserat via makrofinansiellt bistånd eller genom Ukrainafaciliteten. Detta kan användas för att tillgodose Ukrainas mest akuta budgetbehov.

- 60 miljarder euro för Ukrainas förmåga att investera i försvarsindustriell kapacitet, inklusive upphandling av försvarsprodukter.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen