LARMET: Iran planerar värsta scenario – hela världsekonomin hotas

2026 02 26

Spänningarna ökar mellan USA och Iran.

Förhandlingarna om Irans kärnprogram fortskrider, samtidigt som styrena i båda länderna talar öppet om en potentiell militär konfrontation.

Om situationen eskalerar militärt kan det få omfattande konsekvenser för den globala ekonomin, varnar Said Mahmoudi, professor i internationell rätt vid Stockholms universitet.

Han flaggar för att Iran kan komma att stänga Hormuzsundet som ett svar på militära attacker från USA.

Ett sådant drag skulle sätta hela oljemarknaden i gungning – 20 procent av världens globala oljekonsumtion passerar genom sundet. Effekterna skulle snabbt sprida sig till andra viktiga ekonomiska marknader, varnar Mahmoudi.

– Om trafiken stoppas ens i några dagar påverkar det världsekonomin genom högre oljepris och följdeffekter i handel och industri, säger experten till Di.

”Enkelt att störa”

Enligt Mahmoudi är det praktiskt möjligt för Iran att stoppa trafiken genom sundet.

– Geografiskt har Iran ett läge som gör det relativt enkelt att störa trafiken, och mycket svårt för andra att helt förhindra det, säger han till tidningen.

Risk för storkrig

En stängning av Hormuzsundet kan också få stora geopolitiska konsekvenser. Risken för ett storskaligt krig i Mellanöstern skulle öka dramatiskt, enligt flera experter och bedömare.

Både USA och Storbritannien har militär närvaro i Persiska viken för att skydda fri sjöfart. Utöver Natoländerna skulle andra stater sannolikt också känna sig tvingade att agera om trafiken genom sundet stoppas.

– Särskilt Gulfstaterna, som redan befinner sig i konflikt med Iran och är allierade med USA. De skulle utsättas för stark press att agera och stödja någon form av intervention, på grund av konsekvenserna en nedstängning skulle får för deras ekonomier som är beroende av olje- och naturgasleveranser genom sundet, rapporterar försvarssajten The War Zone (TWZ).

Hormuzsundet

Hormuzsundet är en smal vattenförbindelse mellan Persiska viken och Arabiska havet, och bildar ett sund mellan Iran och Oman.

Det är den huvudsakliga exportvägen för råolja och naturgas från länderna och andra storproducenter som Saudiarabien, Irak, Kuwait, Förenade Arabemiraten.

På det smalaste stället är det endast 20 sjömil tvärs över, varav en stor del omfattas av Irans internationella vatten.

Ungefär 3 000 kommersiella fartyg passerar varje månad sundet.

Foto: khamenei.ir resp Geralt

Text: Redaktionen

Valuta störtdyker – har halverats i värde

2026 06 05

Det är tuffa tider för bitcoin-investerare.

Börsen faller ordentligt på andra sidan Atlanten.

Men det är inte bara aktier som backar – även den ledande kryptovalutan bitcoin faller, enligt data från Marketwatch.

Valutan störtdyker

Så sent som förra året handlades en bitcoin för 125 000 dollar.

På fredagen faller kryptovalutan med över fyra procent.

Nu handlas en bitcoin för drygt 60 000 dollar – och har därmed mer än halverats sedan toppnivåerna från förra året.

– Det är lärorikt att se hur tillgångar kan få det tufft när de går från att vara månadens hetaste trend till att plötsligt bli helt omoderna, säger Mark Dowding vid BlueBay Asset Management till Reuters.

Kan bidra

Det spekuleras i en rad bidragande anledningar till raset.

Det enorma intresset för AI-aktier och en rad kommande börsintroduktioner – såsom SpaceX – lockar bort kapital från världens största kryptovaluta.

Som ett ytterligare slag mot kursen offentliggjorde Michael Saylors Strategy, som är det företag som äger mest bitcoin i världen, i måndags att de har sålt av en del av sitt innehav för första gången sedan 2022.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Och börsen faller

Stockholmsbörsen backade med lite drygt en halv procent på fredagen.

Men på andra sidan Atlanten är det betydligt tuffare.

Det ledande amerikanska indexet S&P 500 faller med 1,7 procent.

Stigit på sistone

Ännu tuffare är det för Nasdaq – som backar med nästan tre procent.

Detta efter att de amerikanska börsindexen trotsat oroligheterna i Mellanöstern och tuffat på ordentligt under den senaste tiden.

USA och Iran har fortfarande inte nått fram till något fredsavtal, och det viktiga Hormuzsundet är i praktiken fortsatt stängt.

Det har lett till stora farhågor om att högre inflation kan vara att vänta världen över i takt med stigande oljepriser och ansträngda försörjningskedjor.

Foto: P. Borthiry

Text: Redaktionen

LAVROV: USA har backat – gäller inte längre

2026 06 05

USA har svikit ett löfte till Ryssland.

Det uttalandet kommer från Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov.

Det ska handla om en överenskommelser om Ukraina som enligt honom gjordes under ett toppmöte i Alaska 2025, rapporterar Kyiv Post.

Uppges ha brutit löfte

I en intervju i samband med S:t Petersburgs ekonomiska forum hävdar Lavrov att USA inte har levt upp till förslag som enligt honom diskuterades vid toppmötet mellan Donald Trump och Vladimir Putin i Alaska.

– Sedan dess har vi inte sett några framsteg, och ingen vilja att övertala Ukraina att acceptera dessa amerikanska förslag, säger Lavrov enligt ryska medier.

Han menar att USA självt initierade förslagen, men att processen sedan stannat av.

Inget har genomförts

Lavrov uppger att USA, inklusive Witkoff och Kushner, har talat om möjliga uppgörelser om kriget i Ukraina skulle lösas, men att de inte har uppfyllt sin del av avtalet.

– Men de säger att Ukraina först måste lösas. Vi utgick, och utgår fortfarande, från antagandet att Ukrainafrågan var löst i augusti 2025 i Anchorage, såvitt det gäller ryska federationen. Vi accepterade USA:s förslag, säger Lavrov.

De exakta villkoren från mötet har aldrig offentliggjorts, men enligt ryska uttalanden rörde det sig om en bred uppgörelse kring Ukrainafrågan.

USA kritiseras

Lavrov kritiserar även USA:s roll som medlare och menar att Washington inte utövat tillräcklig press på Kyiv.

– De agerade som medlare, men av någon anledning, när den ena sidan accepterade deras medlingsförslag, svalnade de på något sätt inför processen och utövade ingen press på Ukraina, säger han.

Samtidigt är flera av de frågor som diskuterats under mötet – som territoriella krav och Ukrainas framtida relation till Nato – fortsatt centrala hinder i konflikten och i eventuella fredsförhandlingar.

Foto: President of Russia Office resp Official White House H Koeppel

Text: Redaktionen