Tidigare i veckan gick Kina ut med en uppmaning till landets företag om att stoppa alla beställningar av AI-chip från det amerikanska jätteföretaget Nvidia.

Men det är fler än techbranschen som som har hamnat i kläm under handelskriget. Det gäller inte minst bönderna i USA.

I värsta scenario kan en hel bransch gå i konkurs.

Det framhåller lantbrukaren Justin Sherlock, även ordförande i odlarförening av sojabönor i North Dakota, enligt The New York Times.

– Om vi inte får en överenskommelse inom de närmaste veckorna tror jag att det här förvandlar vad som, förhoppningsvis, är ett ettårigt problem till ett flerårigt problem.

Efter Trumps tullar

Dödläget beskrivs som särskilt upprörande eftersom USA under 40 års tid byggde upp sojabönindustrin med Kina som sin största kund.

Nu finns det bönder i North Dakota som för första gången på 76 år inte fått en enda beställning från just Kina. Anledningen är att Peking stoppat alla köp av amerikanska sojabönor som svar på de tullar president Trump införde på kinesiska varor i februari.

– Kommer vi att förlora en generation bönder på grund av handelskriget? Jag tror att det är det vi snabbt närmar oss, säger Justin Sherlock till NYT.

Riskerar konkurser på bred front

På fredagen samtalar Donald Trump med Kinas diktator Xi Jinping. Samtalen väntas handla om Tiktoks vara eller icke vara i USA. 

När högt uppsatta företrädare inom de respektive regeringarna träffades i Spanien i veckan var det dock just jordbruksprodukter som utgjorde ett hett ämne.

Innan Trumps tullar infördes exporterade jordbrukare i North Dakota över 70 procent av sina sojabönor till Kina.

Om Peking inte går med på att börja köpa produkterna igen, som en del av ett nytt handelsavtal, kommer jordbrukare beroende av sina kinesiska kunder att stå inför “stora förluster som kan leda till konkurser och utmätningar av jordbruksföretag runt om i USA”, skriver New York Times.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Vladimir Putin tycks vara fast besluten att fortsätta Rysslands krig i Ukraina.

Men diktatorn och hans regim har allvarliga problem – och vänder sig nu till Rysslands fattigaste.

Vänder sig till fattiga

Moskvas behov av soldater är fortsatt stort, och Kreml tar till allt mer desperata åtgärder för att rekrytera människor till de militära styrkorna, rapporterar Kyiv Post.

Nu riktar man allt mer intensiva kampanjer mot avlägsna regioner och fattiga medborgare, enligt tidningen, som hänvisar till uppgifter från nyhetsplattformen Liudi Baikala och från ukrainsk underrättelsetjänst.

– Annonser för tjänstgöring i de ryska nationella säkerhetsstyrkorna BARS har exploderat, särskilt i ryska regioner med svagare ekonomier och högre arbetslöshet, enligt tidningen.

Samtidigt uppges att standarden för vem som kan rekryteras har sänkts.

– Du kan ha hepatit och ändå bli bedömd som lämplig för rysk militärtjänst – särskilt om du inte bor i Moskva eller S:t Petersburg, rapporterar tidningen.

Sänker kraven

I Irkutsk-regionen bedöms invånare med tuberkulos, HIV och hepatit vara lämpliga för militären, hävdar tidningen.

– Frivilliga med sådana sjukdomar skulle gå i fält i enheter isolerade från friska soldater, och när de väl är i en enhet för "kronisk sjukdom" står en frivillig inför en trolig 90-procentig chans att tjänstgöra som anfallstrupper, uppger Liudi Baikala, enligt tidningen.

Mängder med rekryteringsannonser uppges ha publicerats lokalt i avlägsna ryska regioner.

– Kampanjen för att hitta män till militären har varit rikstäckande men har mest riktat in sig på regioner med högre arbetslöshet och sämre ekonomier, rapporterar tidningen.

Ryssland har enligt uppgifter gjort stora förluster sedan kriget i Ukraina inleddes.

Landet har också fått allt större ekonomiska problem på grund av kriget och de sanktioner som omvärlden har riktat mot Kreml-regimen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Anledning är att mångmiljonstaden är på väg att bli obeboelig, efter att Iran drabbats av den värsta vattenkrisen på flera decennier.

Kommer inte regnet senast i december kommer Teheran börja ransonera vattnet, säger landets president Massoud Pezeshkian.

– Även om vi ransonerar och det fortfarande inte regnar, då kommer vi inte ha något vatten alls. Folk måste då evakuera Teheran, säger den iranska ledaren enligt Reuters.

Kan leda till stort missnöje

Det är inte första gången som Iran upplever torka, även om det den här gången handlar om en helt annan nivå på allvarlighetsgraden.

När det rådde vattenbrist 2021 utbröt våldsamma protester i Khuzestan, en provins i södra Iran. Även 2018 utbröt missnöje, framför allt bland bönder, efter en liknande händelse.

Det är dock inte bara bristen på nederbörd som förklarar den alarmerande torkan i landet.

Flera decennier av misskötsel, exempelvis olaglig brunnsborrning och ineffektiva jordbruksmetoder, har tömt reserverna, skriver Reuters.

Den iranska regimen har officiellt pekat ut tidigare regeringars politik, klimatförändringar och överkonsumtion som anledningar till krisen.

Tomt i kranarna

På flera håll är det tomt i kranarna. 

Förutom vatten kämpar Irans befolkning dessutom med återkommande brist på exempelvis el och gas. Landet är under stränga sanktioner kopplade till det omtvistade kärnkraftsprogrammet, vilket fått ekonomin att krascha.

– Förr i tiden gick folk ut i öknen för att be om regn. Kanske borde vi inte överge den traditionen, säger Mehdi Chamran, ordförande för Teherans stadsfullmäktige, enligt Reuters.

"För lite, för sent"

De iranska myndigheterna har vidtagit flera krisåtgärder för att bevara det vatten som finns. Bland annat har man minskat vattentrycket i vissa områden och fört över vatten till Teheran från andra reservoarer.

Åtgärderna är dock temporära och allmänheten uppmanas installera lagringstankar och pumpar.

– För lite, för sent. De bara lovar men vi ser inga åtgärder. De flesta av dessa idéer är inte genomförbara, säger en universitetslärare i staden Isfahan, till nyhetsbyrån.

Foto: President of Russia Office

Text: Redkationen