Lägre ersättning för 300 000 svenskar

2026 06 23

En ny regel sänker ersättningen för många svenskar.

Allt fler svenskar som är arbetslösa får kortare ersättningsperioder.

Detta när de nya a-kassereglerna slår igenom, vilket nu märks tydligt i statistiken.

Kraftig förändring

I Sverige får omkring 300 000 personer a-kassa någon gång under ett år.

Efter åtta månader syns nu klara effekter i statistiken från den nya arbetslöshetsförsäkringen.

För många av dem innebär de nya reglerna nu en tydlig förändring i hur länge ersättningen betalas ut.

Enligt Kommunals a-kassa har de nya reglerna redan börjat ge effekt.

– Vi ser redan nu att de nya reglerna slår olika beroende på hur stark anknytning en person har till arbetsmarknaden. För den som har svårt att komma tillbaka i arbete under arbetslösheten kan nästa ersättningsperiod bli betydligt kortare, säger Alejandro Firpo, kassaföreståndare på Kommunals a-kassa.

Får mindre än 100 dagar

De nya reglerna innebär att ersättningsperioderna i praktiken blivit mer uppdelade beroende på arbetslivshistorik.

Tidigare var 300 dagar den vanligaste nivån, men nu ser man en tydlig förskjutning.

Bland dem som får en ny ersättningsperiod efter att en tidigare tagit slut, får åtta av tio en kortare period än 300 dagar.

Var tredje får endast 100 dagar.

Samtidigt har äldre regler fortfarande stor påverkan, vilket gör att många ännu ligger kvar på 300 dagar – men det väntas ändras när systemet slår igenom fullt ut.

Vad förändringen innebär

För många innebär reformen att ekonomin blir mer osäker snabbare än tidigare.

Den som inte har tillräckligt stark arbetsmarknadsanknytning riskerar att få en kraftigt kortare ersättningsperiod redan vid nästa prövning.

– Arbetslöshet innebär en period av ekonomisk osäkerhet. Därför är det viktigt att följa hur de nya reglerna påverkar människors möjligheter till trygghet och omställning, säger Alejandro Firpo.

Han varnar också för att kortare perioder kan bli det nya normala.

– De siffror vi ser nu tyder på att kortare ersättningsperioder på 66, 100 och 200 dagar kommer att bli vanligare framöver.

Så fungerar de nya reglerna

För att få en ny ersättningsperiod måste den arbetslösa uppfylla nya krav på inkomst från arbete.

Hur lång perioden blir beror på hur mycket personen har arbetat efter den förra ersättningsperioden.

300 dagar kräver hög och stabil arbetsinkomst under flera månader
Färre arbetade månader ger 200 eller 100 dagar
Lägst nivå kan bli så lite som 66 dagar

Foto: Towfiqu Barbhuiya

Text: Redaktionen

SD toppar ny lista – V inte långt efter

2026 11 09

Förtroendevalda för SD och V toppar en ny lista.

Riksdagsledamot Mohamed Ali (V) har hamnat i fokus efter valet i september, bland annat för sina omfattande skulder hos Kronofogden.

– Jag har ansökt om omprövningsansökan. De håller på och ska skicka underlag, så jag kan fullfölja att betala mina skulder, sade han till Aftonbladet i förr veckan.

Inte ensam

Mohamed Ali är inte ensam om skuldsituationen som förtroendevald, då nästan 400 andra i liknande position också sitter på skulder. Det parti med störst andel folkvalda representanter i riksdag, kommun eller region med skulder hos Kronofogden är SD, med 3,3 procent, enligt en kartläggning från TV4.

V återfinns på andra plats, då 2,9 procent av partiets valda representanter återfinns hos Kronofogden.

Störst i C

Samtidigt stick C ut i en annan lista. I partiet finns den största skulden per förtroendevald, om den totala summan sprids ut på samtliga representanter. SD återfinns också här i toppen, med en andra plats på listan.

Skulder kan göra politiker såbara och öka öppenheten för mutor och korruption, menar forskare. Sven Gustafsson, moderat gruppledare i Haninge, håller med.

– Om du är skyldig mycket pengar så har du ett behov, nämligen pengar, och då är du lätt angripbar för exempelvis yrkeskriminella, säger han till kanalen.

Läs mer: S-källa stensäker om nya regeringen – “Allt tyder på det”

Regeringsfrågan i veckan

Under avslutningen av förra veckan kom flera nya besked i regeringsfrågan. SD backar från tidigare sitt krav på ministerposter och öppnar för att släppa fram Ulf Kristersson (M) som statsminister, men kommer då gå i opposition.

Magdalena Andersson (S) gav under helgen besked att en regering med C och MP, men utan V, är huvudspåret.

Talmannens besked är att Kristersson nu får förlängd sonderingstid.

– Mot bakgrund av den nya information som framkommit under dagen har jag efter att ha samtalat med Ulf Kristersson beslutat att förlänga hans sonderingsuppdrag med ytterligare några dagar, sade Andreas Norlén, i ett uttalande i slutet av veckan.

Listan

Andel förtroendevalda med skulder i respektive parti:

- SD: 3,3 procent
- V: 2,9 procent
- S: 1,6 procent
- KD: 1,6 procent
- L: 1,5 procent
- C: 1,3 procent
- M: 1,1 procent
- MP: 0,6 procent

Källa: TV4

Läs mer: Kraftig skattesänkning föreslås – pensionärer bland vinnarna

Foto: Agnes Stuber Vänsterpartiet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen vid MarcusOscarsson.se

Tysklands Ukrainakrav – kan blockera allt

2026 11 10

Tyskland ställer nu ett tungt ultimatum.

Så sent som förra veckan meddelade landets försvarsminister Boris Pistorius att Tyskland har skickat allt som går att skicka till Ukraina vad gäller Patriotsystem.

Han passade på att uppmana andra länder att ta mer ansvar för stödet till det krigshärjade landet.

Nu hotar förbundskansler Friedrich Merz med att blockera EU:s nästa budget om inte fler länder hjälper till, rapporterar Bloomberg.

Tysklands krav

Det menas från tyskt håll att det är ett fåtal länder som bär det stora ansvaret av att stötta Kyjiv.

Om inte fler länder börjar bidra så kan Tyskland blockera den kommande EU-budgeten – som sträcker sig från 2028 till 2034.

Ukraina står inför ett finansieringsunderskott på omkring 70 miljarder euro för 2027.

– Ett kollektivt åtagande om att vi alla, utan undantag, ska bidra rättvist till att täcka underskottet är nödvändigt innan ytterligare diskussioner om finansiella åtaganden kan äga rum, säger Merz.

Vill inte delta

De nordiska länderna, Polen och Tyskland bidrar i hög grad till stödet av Ukraina.

Länder som Ungern, Slovakien, Tjeckien och Bulgarien har meddelat att de inte vill delta i någon ytterligare utlåning till Kyjiv.

Det är oacceptabelt, menar Merz. Förbundskanslern har skickat ett brev till EU-toppen António Costa om saken.

Läs mer: Nya körkortsregler på gång

45 miljarder på gång

EU försöker just nu komma överens om ett nytt stödpaket på 45 miljarder euro till Ukraina.

– Det kommer att läggas ovanpå ett separat löfte om 45 miljarder euro som unionen ska ge Ukraina under 2027, som en del av det lån på 90 miljarder euro som sattes ihop i april 2026, uppger Kyiv Independent.

Krävs mer

Trots det krävs ytterligare miljarder för att täcka Ukrainas underskott för 2027.

Länder som Norge, Storbritannien och Kanada har redan meddelat att de tänker hjälpa till, men EU hoppas på stöd från ytterligare länder bortom unionen.

Läs mer: Kraftig skattesänkning föreslås – pensionärer bland vinnarna

Foto: Number 10

Text: Redaktionen vid MarcusOscarsson.se