Kryms största stad har slocknat

2026 06 24

Flera städer på ockuperade Krym är under attack.

Den ryckockuperade halvön har på senare tid blivit föremål för allt mer frekvent förekommande ukrainska attacker.

Infrastruktur, försvarssystem och andra måltavlor träffas varje vecka.

Tidigt på onsdagsmorgonen kommer uppgifter om nya attacker mot Krym – där bland annat den största staden Sevastopol har attackerats.

Nya attacker

Ukrainska drönare har slagit till mot kraftinfrastruktur på ockuperade Krym och en gasanläggning i ryska Orenburg oblast.

Sevastopols huvudsakliga transformatorstation träffades flera gånger, vilket lämnade hela staden utan ström, rapporterar Kyiv Independent.

Attacken skedde efter att ockupationsmyndigheterna uppgett att omfattande strömavbrott har lämnat ungefär hälften av halvön utan elektricitet.

Även Orenburg

Orenburgs gasanläggning i Ryssland träffades också av ukrainska drönare, vilket orsakade en brand vid anläggningen.

Guvernör Jevgenij Solntsev bekräftar en ukrainsk drönarattack nära staden Orenburg, och hävdar att drönare “sköts ner över ett industriföretag”.

Orenburg oblast ligger längs Rysslands gräns mot Kazakstan.

Trump imponerad

Den ukrainska militären har på senare tid lyckats få igenom mängder av drönare inte bara mot Krym eller andra ockuperade områden, utan även mot Moskva.

I samband med en middag förra veckan i franska Évian-les-Bains sade USA:s president Donald Trump till Zelenskyj att han var imponerad av Ukrainas militära framgångar.

Mer stöttande?

Ukrainska tjänstemän, som uttalar sig under anonymitet, har sagt att de ser tecken på att Trump håller på att bli mer inställd på ett starkare stöd till Kyiv.

Det finns även uppgifter om att han skulle kunna vara mer benägen att sätta press på Ryssland för att avsluta kriget, rapporterar Ukrainska Pravda med hänvisning till Financial Times.

Det ska dock råda en oro över att den inställningen kanske inte nödvändigtvis blir en långvarig sådan.

Foto: By Maximilian Dörrbecker (Chumwa) - Own work, usingOpenStreetMap datathis file for the orientation map inset, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen

SD toppar ny lista – V inte långt efter

2026 11 09

Förtroendevalda för SD och V toppar en ny lista.

Riksdagsledamot Mohamed Ali (V) har hamnat i fokus efter valet i september, bland annat för sina omfattande skulder hos Kronofogden.

– Jag har ansökt om omprövningsansökan. De håller på och ska skicka underlag, så jag kan fullfölja att betala mina skulder, sade han till Aftonbladet i förr veckan.

Inte ensam

Mohamed Ali är inte ensam om skuldsituationen som förtroendevald, då nästan 400 andra i liknande position också sitter på skulder. Det parti med störst andel folkvalda representanter i riksdag, kommun eller region med skulder hos Kronofogden är SD, med 3,3 procent, enligt en kartläggning från TV4.

V återfinns på andra plats, då 2,9 procent av partiets valda representanter återfinns hos Kronofogden.

Störst i C

Samtidigt stick C ut i en annan lista. I partiet finns den största skulden per förtroendevald, om den totala summan sprids ut på samtliga representanter. SD återfinns också här i toppen, med en andra plats på listan.

Skulder kan göra politiker såbara och öka öppenheten för mutor och korruption, menar forskare. Sven Gustafsson, moderat gruppledare i Haninge, håller med.

– Om du är skyldig mycket pengar så har du ett behov, nämligen pengar, och då är du lätt angripbar för exempelvis yrkeskriminella, säger han till kanalen.

Läs mer: S-källa stensäker om nya regeringen – “Allt tyder på det”

Regeringsfrågan i veckan

Under avslutningen av förra veckan kom flera nya besked i regeringsfrågan. SD backar från tidigare sitt krav på ministerposter och öppnar för att släppa fram Ulf Kristersson (M) som statsminister, men kommer då gå i opposition.

Magdalena Andersson (S) gav under helgen besked att en regering med C och MP, men utan V, är huvudspåret.

Talmannens besked är att Kristersson nu får förlängd sonderingstid.

– Mot bakgrund av den nya information som framkommit under dagen har jag efter att ha samtalat med Ulf Kristersson beslutat att förlänga hans sonderingsuppdrag med ytterligare några dagar, sade Andreas Norlén, i ett uttalande i slutet av veckan.

Listan

Andel förtroendevalda med skulder i respektive parti:

- SD: 3,3 procent
- V: 2,9 procent
- S: 1,6 procent
- KD: 1,6 procent
- L: 1,5 procent
- C: 1,3 procent
- M: 1,1 procent
- MP: 0,6 procent

Källa: TV4

Läs mer: Kraftig skattesänkning föreslås – pensionärer bland vinnarna

Foto: Agnes Stuber Vänsterpartiet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen vid MarcusOscarsson.se

Högst 15 liter i tanken på bilar – nytt förslag på bordet

2026 11 06

Ett nytt förslag för laddhybrider har tagits fram i Europa.

En europeisk miljöorganisation vill begränsa bensintankarna i framtidens laddhybrider till högst 15 liter.

Detta i ett försök att få fler bilister att köra på el i stället för bensin.

Vill minska bensintankarna

Många väljer en laddhybrid för att slippa välja mellan el och bensin. Men den möjligheten vill en europeisk miljöorganisation förändra.

Organisationen Transport & Environment (T&E) har lagt fram ett förslag om att bensintankarna i laddhybrider ska få rymma högst 15 liter.

– Utan denna begränsning skulle vissa förare kunna använda fordonet i stor utsträckning med förbränningsmotorn utan starka incitament att ladda batteriet. Genom att begränsa tankstorleken säkerställs att förarna får incitament att ladda bilen, står det i rapporten Smoke screen: the growing PHEV emissions scandal, om förslaget.

Det är en rejäl minskning jämfört med dagens bilar. Enligt organisationen ligger den genomsnittliga tankstorleken på omkring 51 liter.

Tanken är att bilägare ska få mindre anledning att köra på bensin. Om tanken snabbt tar slut ska det i stället bli mer lockande att stanna och ladda bilen.

Läs mer: Jättebeskedet: Ska öppna nästan 1 500 butiker

Nya siffror bakom förslaget

Bakgrunden är en undersökning från T&E med namnet Smoke screen: the growing PHEV emissions scandal.

Organisationen har granskat verkliga utsläpp från laddhybrider som registrerades i Europa under 2024.

Resultatet visade att bilarna i genomsnitt släppte ut nästan sex gånger så mycket koldioxid som de officiella testvärdena angav.

T&E anser att många laddhybrider används ungefär som vanliga bensinbilar, trots att de har möjlighet att köras på el. Därför vill organisationen göra det mindre bekvämt att välja bensin framför laddning.

Vill ändra fler saker

Det är inte bara bensintankens storlek som T&E vill förändra. Organisationen har ytterligare tre förslag på hur framtidens laddhybrider ska byggas.

Elmotorn ska vara minst tre gånger så stark som bensinmotorn. Bilarna ska också kunna snabbladdas med över 100 kilowatt.

Dessutom vill T&E att laddhybrider senast 2030 ska klara minst 20 mil på el.

– Även om en ökad räckvidd inte nödvändigtvis leder till lägre utsläpp, bör en kombination av en minsta räckvidd på 200 kilometer och andra strikta konstruktionskriterier öka sannolikheten för att uppnå en högre användningsgrad i verkliga körförhållanden, står det i rapporten.

Läs mer: Många pensionärer kan krävas på pengar – uppmanas kontrollera

Foto: M van den Bos

Text: Redaktionen vid MarcusOscarsson.se