Kronan reagerar på tullarna – inte skett sedan 2022

2025 04 03

Den svenska kronan stärks ordentligt gentemot dollarn.

USA:s president Donald Trump inför omfattande tullar mot flera länder.

Det rör sig bland annat om 20-procentiga tullar mot EU – och länder som Storbritannien, Schweiz, Japan, Kina och Vietnam drabbas också av beslutet.

På torsdagsmorgonen fortsätter den svenska kronan att stärkas gentemot dollarn.

Det framgår av data från Marketwatch.

Fortsätter stärkas

Tidigt på torsdagen handlas en dollar för 9,81 svenska kronor.

Det är en stor skillnad i jämförelse med för bara några månader sedan, då en dollar kostade så mycket som 11,25 kronor.

Bara i år har den svenska kronan stärkts med mer än elva procent gentemot den amerikanska dollarn – och den senaste gången kronan var så stark mot dollarn var i juni år 2022.

Även mot euron

Under den senaste tiden har den svenska kronan stärkts även mot euron.

I maj förra året handlades en euro för 11,70 kronor, och i dagsläget för 10,75 kronor.

Kronan har även stärkts mot det brittiska pundet under 2025.

Därför stärks kronan

Helena Haraldsson, makrostrateg på Carnegie Private Banking, förklarar att flera faktorer bidrar till kronförstärkningen.

– Kronan gynnas av att Riksbanken väntas ligga still framåt medan ECB lär fortsätta sänka, säger hon.

– Lägg därtill starka statsfinanser i Sverige och ett troligt uppsving för den inhemska ekonomin i år.

Flera saker

Samtidigt fortsätter den amerikanska dollarn att falla.

Farhågor om recession, svagare ekonomisk data och osäkerhet gällande president Trumps tullar påverkar valutan.

– Dollarn är under press på grund av oro för att USA:s tullar ska starta ett handelskrig som får ekonomin att spåra ur, skriver Nasdaq.

Det var igår kväll som Donald Trump meddelade detaljer gällande hans så kallade “ömsesidiga” tullar.

Börsen föll kraftigt i efterhandeln och investerare fruktar tydliga tapp på världsmarknaderna under den kommande tiden.

Indexet S&P 500 backade flera procent efter stängning igår onsdag.

Foto: Riksbanken resp The White House

Text: Redaktionen

Rysk militärkonvoj utslagen

2025 12 17

En rysk mekaniserad konvoj har slagits ut i Pokrovsk-riktningen.

Mycket intensiva strider fortsätter kring staden Pokrovsk i de östra delarna av Ukraina.

Ryssland hävdar återkommande att de tar mark i området – medan Ukraina slår tillbaka med motoffensiver.

Nu har Ukraina lyckats slå ut en rysk mekaniserad konvoj i Pokrovsk-riktningen, rapporterar Ukrainska Pravda.

Konvoj utslagen

Fallskärmsjägare från Ukrainas 46:e fristående luftburna brigad ”Podillia” har tillsammans med grannbrigader rapporterat att de krossat en mekaniserad konvoj av ryska trupper som försökte genomföra en stormning på Pokrovsk-fronten.

– Fienden utnyttjade dimman som skydd och försökte attackera vår brigads positioner med upp till tio pansarfordon och flera dussin infanterister, meddelar den ukrainska militären.

– Fiendens rörelser hade dock upptäckts i förväg. Tack vare ett samordnat arbete mellan våra ingenjörstrupper, artillerister och enheter för obemannade system, tillsammans med intilliggande förband, kunde anfallet slås tillbaka.

Flera fordon förstörda

Fallskärmsjägarna rapporterar att de under striden förstörde två ryska stridsvagnar, två pansarskyttefordon, ett pansrat terrängfordon och två fyrhjulingar. 

De träffade även ett bepansrat stridsfordon och ett motorfordon. 

Enligt uppgifter dödades 49 ryska soldater och fem skadades.

Nya attacker

Samtidigt fortsätter de ukrainska attackerna mot rysk energiinfrastruktur, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Befälhavaren för Ukrainas styrkor för obemannade system, major Robert “Magyar” Brovdi, rapporterade med hänvisning till uppdaterade satellitbilder från den 15 december att ukrainska styrkor slog till mot Kamenskij-kemifabriken i Kamensk-Sjachtinskij i Rostov-oblasten under natten mellan den 14 och 15 december.

Till robotar

ISW fortsätter.

– Brovdi rapporterade att Kamenskij-fabriken tillverkar raketbränsle, komponenter till raketmotorer för fastbränsle samt stridsspetsar till de ballistiska robotarna Iskander-M och Kinzhal.

Foto: V. Razom resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Vill dra ur proppen för Ukraina

2025 12 17

Ukraina uppger att USA vill pressa EU till att stoppa ett stöd.

Det råder fortsatt brist på samsyn mellan EU och USA om hur frågor rörande Ukraina ska hanteras.

Nu uppger källor i Ukraina att EU är utsatt för hård press från USA – som vill stoppa ett stöd till det krigsdrabbade landet.

”Pressar europeiska länder”

USA försöker pressa EU att inte använda frysta ryska tillgångar till att hjälpa Ukraina.

Det uppger en ukrainsk tjänsteman, rapporterar AFP.

– Den amerikanska administrationen pressar europeiska länder att överge idén om att använda ryska tillgångar för att stödja Ukraina, säger den högt uppsatta tjänstemannen, enligt nyhetsbyrån.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kommer att besöka Bryssel på torsdag.

Detta för att försöka övertala Europa att stå emot den amerikanska pressen.

EU har tagit fram en plan för att använda de frysta ryska tillgångarna till ett enormt lån på 90 miljarder euro för att stödja Ukraina i dess försvarskrig mot Ryssland. Pengarna skulle sedan återbetalas via eventuella ryska krigsskadestånd, enligt planen.

Om planerna stoppas riskerar man att dra ur proppen för Ukraina, som är i stort behov av stöd för att finansiera sitt fortsatta försvar mot Rysslands krig.

Stora motsättningar

Den europeiska planen stöds av många av EU:s medlemsländer, men långt ifrån alla.

Den ukrainska källan uppger att det i nuläget är sju medlemsländer som motsätter sig planen.

Nu ska Zelenskyj alltså åka till Bryssel.

– Han åker till Bryssel för att motivera europeiska länder att fatta detta beslut, säger den ukrainska tjänstemannen, enligt nyhetsbyrån.

Bland de europeiska länderna har inte minst Belgien motsatt sig planen. Frågan är känslig för landet eftersom en stor del av tillgångarna finns i just Belgien.

Men även USA motsätter sig alltså EU:s idé, och har alternativa planer för hur de frysta ryska tillgångarna ska hanteras.

Dels ser man tillgångarna som ett starkt förhandlingskort i förhållande till Ryssland, då man kan locka med att de kan få tillbaka en del av pengarna.

Dels har en tidig version av USA:s fredsplan också innehållit förslag om att tillgångarna ska användas till ett återuppbyggnadsarbete i Ukraina efter kriget, ett arbete som enligt Trump-administrationen bör ledas av USA.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen