Kronan reagerar på tullarna – inte skett sedan 2022

2025 04 03

Den svenska kronan stärks ordentligt gentemot dollarn.

USA:s president Donald Trump inför omfattande tullar mot flera länder.

Det rör sig bland annat om 20-procentiga tullar mot EU – och länder som Storbritannien, Schweiz, Japan, Kina och Vietnam drabbas också av beslutet.

På torsdagsmorgonen fortsätter den svenska kronan att stärkas gentemot dollarn.

Det framgår av data från Marketwatch.

Fortsätter stärkas

Tidigt på torsdagen handlas en dollar för 9,81 svenska kronor.

Det är en stor skillnad i jämförelse med för bara några månader sedan, då en dollar kostade så mycket som 11,25 kronor.

Bara i år har den svenska kronan stärkts med mer än elva procent gentemot den amerikanska dollarn – och den senaste gången kronan var så stark mot dollarn var i juni år 2022.

Även mot euron

Under den senaste tiden har den svenska kronan stärkts även mot euron.

I maj förra året handlades en euro för 11,70 kronor, och i dagsläget för 10,75 kronor.

Kronan har även stärkts mot det brittiska pundet under 2025.

Därför stärks kronan

Helena Haraldsson, makrostrateg på Carnegie Private Banking, förklarar att flera faktorer bidrar till kronförstärkningen.

– Kronan gynnas av att Riksbanken väntas ligga still framåt medan ECB lär fortsätta sänka, säger hon.

– Lägg därtill starka statsfinanser i Sverige och ett troligt uppsving för den inhemska ekonomin i år.

Flera saker

Samtidigt fortsätter den amerikanska dollarn att falla.

Farhågor om recession, svagare ekonomisk data och osäkerhet gällande president Trumps tullar påverkar valutan.

– Dollarn är under press på grund av oro för att USA:s tullar ska starta ett handelskrig som får ekonomin att spåra ur, skriver Nasdaq.

Det var igår kväll som Donald Trump meddelade detaljer gällande hans så kallade “ömsesidiga” tullar.

Börsen föll kraftigt i efterhandeln och investerare fruktar tydliga tapp på världsmarknaderna under den kommande tiden.

Indexet S&P 500 backade flera procent efter stängning igår onsdag.

Foto: Riksbanken resp The White House

Text: Redaktionen

Ryssarna inför nytt förbud på Krym

2026 06 17

Nya restriktioner införs på ockuperade Krym.

Tidigare har uppgifter kommit om att ransonering av bränsle har införts på den ockuperade halvön.

Nu inför det ryskinstallerade styret nya restriktioner för befolkningen.

Myndigheterna har infört ett nattligt förbud mot motorcyklar, skotrar och fyrhjulingar.

De uppger att motorljudet kan förväxlas med drönarattacker och störa luftförsvarets arbete, rapporterar Kyiv Post.

Återkommande attacker

Ukraina har på senare tid riktat återkommande drönarattacker mot just Krym.

Det har skapat så pass stora problem för ryssarna att de nu förbjuder användning av motorcyklar och andra fordon mellan klockan 20 på kvällen och klockan 06 på morgonen.

– Mopedljudet försvårar försvarssystemens arbete. Deras motorer låter likadant som drönare, säger Oleg Krjutjkov, rådgivare till Krym-chefen Sergej Aksionov.

“Drönarångest”

Krym, som olagligt annekterades av Ryssland 2014, har länge marknadsförts av Moskva som ett turistmål under sommaren.

Men ukrainska attacker mot militära anläggningar, försörjningsvägar och energiinfrastruktur har i allt högre grad blottat halvöns sårbarhet.

Det har även orsakat vad som beskrivs som en sorts “drönarångest” – en bidragande anledning till varför motorcyklar och fyrhjulingar nu förbjuds nattetid.

Har haft problem

Förra veckan kom uppgifter om stora problem på Krym.

Bensinstationer på halvön hade slut på bensin på torsdagen, rapporterar Reuters.

En person i Sevastopol, halvöns största stad, berättade då att det saknades bränsle på de flesta lokala bensinstationer, och att leveranserna hade svårt att ens hålla jämna steg med det ransoneringssystem som införts under de senaste veckorna.

Omfattande attacker

Ukraina har gått på offensiven vad gäller de omfattande drönarattackerna.

Utöver energiinfrastruktur runt om i Ryssland siktar Kyivs styrkor ofta in sig på olika militära mål på Krymhalvön, exempelvis luftförsvar och vapendepåer.

Foto: By Maximilian Dörrbecker (Chumwa) - Own work, usingOpenStreetMap datathis file for the orientation map inset, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen

Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

2026 06 17

Ett Natoland vägrar skriva på.

Ett EU-land som också är medlem i Nato har enligt uppgifter satt sig emot delar av EU:s kommande sanktionspaket mot Ryssland.

Motståndet uppges röra förslag om att utvidga sanktionerna mot bland annat ryska religiösa företrädare, vilket kan försvåra att hela paketet antas, rapporterar RBC Ukraine

Bulgarien säger stopp

Enligt uppgifter från Politico och BNR News är Bulgarien det land som uppges vara emot beslutet.

– Bulgarien har signalerat sitt motstånd mot delar av det 21:a sanktionspaketet mot Ryssland, skriver Politico, med hänvisning till två diplomater.

Enligt rapporteringen är landet det enda EU-land som motsätter sig sanktionerna.

Att införa sanktioner mot Ryssland kräver ett enhälligt beslut från samtliga EU-länder.

Om ett enda medlemsland motsätter sig hela eller delar av ett sanktionspaket kan det stoppa att det antas.

Strid om rysk patriark

Enligt BNR News handlar en av de mest känsliga frågorna om förslaget att införa sanktioner mot den ryske patriarken Kirill, som EU-kommissionen menar har stött Rysslands krig i Ukraina.

Bulgariska medier har samtidigt rapporterat att regeringen i Sofia kan komma att försöka skydda den ryske religiösa ledaren.

Detta har skapat politisk och religiös debatt i landet.

Hårdare linje mot Ryssland

Trots motsättningar från ett medlemsland fortsätter EU arbetet med nya sanktioner mot Ryssland, som väntas rikta in sig på strategiskt viktiga delar av den ryska ekonomin.

Det omfattar bland annat energi, finansiella tjänster, handel, kryptosektorn samt fiskerinäringen.

– Bland de föreslagna åtgärderna finns ett inreseförbud till EU-länder för tidigare ryska militärer som deltagit i kriget mot Ukraina. Samtidigt pågår arbete med individuella sanktioner mot omkring 80 ytterligare ryska företag och personer, skriver tidningen.

Tidigare paket har redan riktats mot flera centrala delar av den ryska ekonomin.

De senaste åtgärderna omfattar bland annat militärindustriella företag, den så kallade skuggflottan och aktörer kopplade till hybridoperationer

EU har även förlängt sanktionerna kopplade till Krym och Sevastopol, som nu gäller till åtminstone juni 2027.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen