Kronan reagerar på tullarna – inte skett sedan 2022

2025 04 03

Den svenska kronan stärks ordentligt gentemot dollarn.

USA:s president Donald Trump inför omfattande tullar mot flera länder.

Det rör sig bland annat om 20-procentiga tullar mot EU – och länder som Storbritannien, Schweiz, Japan, Kina och Vietnam drabbas också av beslutet.

På torsdagsmorgonen fortsätter den svenska kronan att stärkas gentemot dollarn.

Det framgår av data från Marketwatch.

Fortsätter stärkas

Tidigt på torsdagen handlas en dollar för 9,81 svenska kronor.

Det är en stor skillnad i jämförelse med för bara några månader sedan, då en dollar kostade så mycket som 11,25 kronor.

Bara i år har den svenska kronan stärkts med mer än elva procent gentemot den amerikanska dollarn – och den senaste gången kronan var så stark mot dollarn var i juni år 2022.

Även mot euron

Under den senaste tiden har den svenska kronan stärkts även mot euron.

I maj förra året handlades en euro för 11,70 kronor, och i dagsläget för 10,75 kronor.

Kronan har även stärkts mot det brittiska pundet under 2025.

Därför stärks kronan

Helena Haraldsson, makrostrateg på Carnegie Private Banking, förklarar att flera faktorer bidrar till kronförstärkningen.

– Kronan gynnas av att Riksbanken väntas ligga still framåt medan ECB lär fortsätta sänka, säger hon.

– Lägg därtill starka statsfinanser i Sverige och ett troligt uppsving för den inhemska ekonomin i år.

Flera saker

Samtidigt fortsätter den amerikanska dollarn att falla.

Farhågor om recession, svagare ekonomisk data och osäkerhet gällande president Trumps tullar påverkar valutan.

– Dollarn är under press på grund av oro för att USA:s tullar ska starta ett handelskrig som får ekonomin att spåra ur, skriver Nasdaq.

Det var igår kväll som Donald Trump meddelade detaljer gällande hans så kallade “ömsesidiga” tullar.

Börsen föll kraftigt i efterhandeln och investerare fruktar tydliga tapp på världsmarknaderna under den kommande tiden.

Indexet S&P 500 backade flera procent efter stängning igår onsdag.

Foto: Riksbanken resp The White House

Text: Redaktionen

8 februari 2026

Partisanattack lamslår ryska trupper vid fronten

2026 02 08

Ett nytt nederlag lamslår ryska trupper.

En pro‑ukrainsk partisanattack har slagit ut ryska truppers kommunikationssystem i Belgorod‑regionen.

Detta har resulterat i att frontlinjen blivit ett ”blindområde”, enligt gruppen bakom attacken, rapporterar Kyiv Independent.

Ryska trupper utan kontakt

Under de tidiga morgontimmarna eldade den pro‑ukrainska partisangruppen Atesh upp en viktig del av ett kommunikationstorn nära gränsen mot Ukraina.

Attacken har slagit ut både hårdvara och elektroniska system, och enligt gruppen har det gjort att ryska trupper längs fronten står utan någon som helst kontakt.

– Allt installerat på masten avenergiserades och sattes ur funktion. Det har skapat ett ”blindområde” där ryska trupper knappt kunde se vad som hände, skriver Atesh.

Utan fungerande kommunikation kan trupper inte ta emot order, dela information eller samordna attacker.

– När kommunikationen bryts kan fienden i praktiken stå stilla under viktiga timmar. Små, riktade sabotageaktioner kan alltså ha enorm effekt, säger en militäranalytiker, till Kyiv Independent.

Taktiska möjligheter för Ukraina

Attacken har gett Ukraina ett taktiskt övertag.

Partisanerna säger att drönare kunde flyga över området utan att ryska styrkor störde dem, och att tornets tidigare kapacitet för elektronisk krigföring hindrade ukrainska operationer.

– Förstörelsen av tornet gav oss ett fönster för drönarinsatser. Ryska styrkor är nu nästan helt blinda i det här området, skriver Atesh på sitt Telegram-konto.

Sådana sabotageaktioner är en del av ett växande mönster där små, pro‑ukrainska grupper riktar sig mot logistisk och elektronisk infrastruktur bakom fronten.

Syftet är inte att möta trupperna direkt, utan att lamslå dem och göra dem sårbara.

Partisansabotage har ökat

Sedan krigets start har Ukraina sett en ökning av sabotage bakom ryska linjer.

Partisaner och lokala motståndsgrupper har förstört broar, elledningar, fordon och kommunikationsutrustning.

Den gemensamma nämnaren är att små insatser kan ge stora effekter på Rysslands förmåga att röra sig och slå tillbaka.

Belgorod‑regionen, som ligger nära Ukrainas gräns, har blivit en särskilt utsatt plats.

Förutom sabotage mot kommunikation har området drabbats av strömavbrott och störningar i annan infrastruktur, vilket ytterligare försvårar ryska truppers samordning.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Krismöte i Ryssland efter ukrainsk attack

2026 02 07

En rysk region kallar till akut nödmöte.

En nattlig ukrainsk granatattack mot den ryska gränsstaden Belgorod har orsakat allvarliga skador och strömavbrott.

Detta har fått lokala myndigheter att sammankalla till ett krismöte, enligt guvernören i regionen.

Intensiv beskjutning

Den ryska staden Belgorod, nära gränsen till Ukraina, har drabbats för intensiv beskjutning från ukrainskt håll.

Enligt regionens guvernör har attackerna orsakat omfattande materiella skador i staden, som normalt inte är en frontlinje i konflikten, rapporterar Reuters.

– Jag kan tyvärr inte säga god kväll, mina kära vänner, säger guvernör Vyacheslav Gladkov i ett videouttalande efter attacken, inspelat i nästan totalt mörker.

– Fienden har beskjutit den civila staden Belgorod. Alla vet att vi inte har några militära mål här. Det har skett allvarliga skador. Jag har varit ute och sett det med egna ögon.

Kallar till krismöte

Myndigheterna har nu kallat in till ett akut nödmöte för att samordna responsen och planera arbetet med att återställa ordning och säkerhet efter attackerna.

Förutom skador på byggnader och infrastruktur har strömbortfall rapporterats i delar av regionen efter attacken, uppger guvernören.

– Arbetet med att återställa elförsörjningen i Belgorod har ännu inte kunnat genomföras fullt ut, säger Gladkov i ett meddelande.

Fortsatt eskalering

Beslutet att hålla nödmöte kommer i ett läge då USA-medlade fredssamtal pågår mellan Moskva och Kyiv, även om våldet fortsätter att eskalera.

I grannregionen Bryansk rapporterades det under veckan att Ukraina även träffat energianläggningar med HIMARS-missiler och obemannade flygfarkoster, vilket orsakat strömavbrott i vissa samhällen.

Ukrainska styrkor har regelbundet attackerat Belgorod och närliggande delar av regionen sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022.

Ukraina har i sin tur uppgett att ryska missil- och drönarattacker mot huvudstaden Kyiv i januari lämnade omkring en miljon människor utan elektricitet.

Foto: President of Russia Office resp J Kingma

Text: Redaktionen